På 400-talet invaderades romarriket vid flera tillfällen av nomadfolket hunnerna från Centralasien. De försvagade romarna blev tvungna att betala tribut i guld till hunnernas fruktade ledare Atilla.
Därför har det länge ansetts att det var begäret efter guld som fick hunnerna att attackera romarriket. Nu visar nya forskningsrön att det mycket väl kan ha varit helt vanlig törst som drev hunnerna västerut.
Arkeologiprofessorn Susanne Hakenbeck och geografiprofessorn Ulf Büntgen vid Cambridge University har undersökt årsringarna i 1 600 år gammalt trä från Centralasien:
”Vi upptäckte att perioder med torka överensstämde med en ökad förekomst av militära angrepp”, förklarar Ulf Büntgen.
Attila härskade år 450 över ett rike som var större än det västromerska och östromerska riket tillsammans.
Hunnerna krävde grönt gräs
Forskarna tror att torka i Centralasien tvingade hunnerna mot Europa, vilket även den romerske diplomaten Priscus påpekat. Priscus träffade Atilla och fick då höra att hunnernas första angrepp på romarriket berodde på hungersnöd på stäpperna.
Enligt forskarna gjorde torkan att hunnernas fredliga herdar förvandlades till blodtörstiga krigare, som stred med pilbåge från hästryggen.
Senare krävde Attila även land längs Donau i utbyte mot fred. Det var sannolikt för att få tillgång till frodiga betesmarker åt hästar och boskap om torkan skulle fortsätta att plåga stäpperna i öster.