Omkring år 265 f.Kr. är stadsstaten Karthago den dominerande stormakten vid Medelhavet. Stadens styrka vilar på en mäktig flotta och en armé av legosoldater.
Men en konkurrent håller på att växa fram: Rom har skaffat sig kontrollen över den italienska halvön och vill nu ha Sicilien, som är en av Karthagos besittningar. Maktkampen mellan romarriket och Karthago leder till tre krig under åren 264–146 f.Kr.
Efter krigen har romarriket blivit en enväldig stormakt som kan fortsätta sin expansion både kring Medelhavet och norr om Alperna.
Första puniska kriget (264–241 f.Kr.)
Krig om makten på **Sicilien 264–262 f.Kr.**
Sicilien är delad mellan Karthago och flera grekiska stadsstater som står under romerskt beskydd. Två lokala härskare hamnar i konflikt och hämtar hjälp hos var sin stormakt. Romerska trupper erövrar större delen av ön. Karthago svarar med hamnblockad och plundringsräder mot italienska fastlandet.
Rom bygger sin första flotta 261–257 f.Kr.
Romarna har ingen flotta att besvara Karthagos angrepp med. På bara två månader bygger romarna 150 skepp men de första sjöslagen slutar med förlust. Krigslyckan vänder när romarna förser sina skepp med äntringsbryggor.
Tidigare hade krigsfartygen försökt ramma varandra; nu inför romarna en ny krigsstrategi där de bekämpar sina motståndare ombord, man mot man – som under en strid på slagfältet.
Rom besegrar Karthago i sjöslag 252–241 f.Kr.
Rom försöker erövra Karthagos sista städer på Sicilien. År 241 f.Kr. drabbar flottorna samman igen och Rom vinner den avgörande segern. Karthago tvingas avstå Sicilien och betala ett stort krigsskadestånd.
Karthago skjuter upp nederlaget
256–255 f.Kr.
Rom vill ha ett snabbt slut på kriget och landsätter en armé i Nordafrika. Hären tvingar Karthago till fredsförhandlingar men förhandlingarna bryter samman och den romerska armén besegras.
Rom besegrar Karthago i ett sjöslag. År 252–241 f.Kr.
Andra puniska kriget (218–202 f.Kr.)
37 elefanter korsar Alperna 218–217 f.Kr.
Karthago har kompenserat förlusten av Sicilien med erövringar längs iberiska kusten (Spanien). En av Karthagos generaler, Hannibal, angriper staden Saguntum, som står under romerskt beskydd, och förklarar Rom krig.
Han går över Alperna med sin här och 37 elefanter. I Norditalien slår han den romerska armén. Därefter fortsätter han söderut.
Slaget vid Cannae 216 f.Kr.
Rom samlar 87.000 man och ger sig ut efter Hannibal. Vid Cannae i Syditalien besegrar han den romerska armén och dödar nästan 50.000 soldater.
Hannibals tåg genom Italien 215–211 f.Kr.
Hannibal tänker bryta Roms makt genom att knäcka stadens allierade runt om i Italien. Han belägrar och plundrar flera städer i södra Italien men kan inte locka romarna till stora, avgörande slag – och han har inte tillräckligt med folk för att erövra större städer. Samtidigt erövrar Karthago romarnas besittningar i Spanien.
Karthagos offensiv **går i stå i Syditalien 210–205 f.Kr.**
Scipio Africanus landsätter en här i Spanien. Han besegrar karthagerna och gör landet till en romersk provins. Hannibal isoleras i sydligaste Italien, men Karthago vill inte skicka förstärkningar till honom.
Rom besegrar **Karthago 204–202 f.Kr.**
Scipio Africanus invaderar Nordafrika och vinner stora segrar. Hannibal kallas hem för att beskydda staden. När Scipios armé slaktar Hannibals trupper nästan till siste man i slaget vid Zama, får Hannibal uppleva sitt livs enda förlust i ett slag.
Rom beslagtar Karthagos flotta, ålägger stadsstaten en 50-årig skatt och förbjuder Karthago att gå ut i krig utan tillstånd från Rom.
Den romerske härföraren Scipio hade lärt sig av sitt folks tidigare misstag och besegrade Hannibal. Efter hemkomsten till Rom hedrades han med tillnamnet Africanus.
Tredje puniska kriget (149–146 f.Kr.)
Rom får anledning **att krossa Karthago 149–146 f.Kr.**
Karthago håller på att återhämta sig efter nederlaget mot Rom, men stadsstaten saknar numera en armé som är stor nog att försvara landets gränser.
Flera gånger utsätts Karthago för angrepp från grannlandet Numidien som är en romersk lydstat. I Rom verkar starka krafter för att krossa konkurrenten i söder och en ”olaglig” karthagisk krigsförklaring mot Numidien kommer romarna väl till pass. De förklarar krig mot Karthago.
Staden är belägrad i tre år innan den faller. Den erövrade staden bränns ned till grunden och de 500000 invånarna säljs som slavar.
Karthago revs ned till grunden. De ruiner som står kvar är efter romerska byggnader.