År 2020 hittade en trekking-entusiast av en slump ett romerskt mynt bland några småstenar 2 500 meter upp i Alperna, i den schweiziska kantonen Bern.
Fyndet rapporterades till myndigheterna – så arkeologerna packade ryggsäckarna och gav sig upp i bergen för att gräva. Det visade sig vara värt besväret.
Nu har arkeologerna publicerat fyndet av bland annat 100 mynt, 27 bergskristaller och flera offergåvor.
De tror att området var en helig offerplats för romarna, som gjorde den farliga vandringen upp i bergen för att komma närmare gudarna.
Den schweiziske bergsbestigaren fann ett romerskt mynt som detta högt uppe i Alperna.
Långt från annan mänsklig aktivitet
För arkeologer är det inte helt ovanligt att hitta romerska mynt eller andra småsaker i Alperna. I bergen fanns det pass som utnyttjades som handelsleder, så det är naturligt att resande tappat föremål längs vägen.
”Den här platsen ligger emellertid långt från andra mänskliga aktiviteter, både i dag och under romersk tid. Och här, 2 590 meter över havsytan, har det i varje fall inte funnits någon passage”, säger Regula Gubler, arkeolog i Bern och ledare för utgrävningsprojektet.
Föremålen har hittats på en platå mellan topparna på bergen Ammertenhorn och Wildstrubel. Den ovanliga platsen – samt koncentrationen av skatter som hittats – har fått forskarna att dra slutsatsen att platsen måste ha haft stor religiös betydelse för romarna.
Vid offerplatsen hittades 27 bergskristaller. Romarna använde kristaller i smycken, men trodde även att de hade magiska egenskaper.
”Vi tror att detta var en helig plats som folk vandrade till för att offra åt gudarna – framför allt mynt, men även andra saker – för att tacka eller be om hjälp. Man skulle kunna kalla det för ett slags pilgrimsresa”, säger Regula Gubler.
Det kan ha varit de många bergskristallerna i bergen som gjorde att romarna betraktade området som heligt. Det finns tecken på att bergskristaller har samlats kring offerplatsen.
Caesar fick ge upp i Alperna
Redan Julius Caesar försökte år 57 före Kristus erövra de schweiziska alperna, men det var först år 7 före Kristus som det lyckades under kejsar Augustus, som hade som mål att säkra rikets gränser.
Mynten som hittats på offerplatsen härrör från mellan cirka 30 och 400 efter Kristus, och eftersom romarna drevs ut ur Schweiz av burgunderna i början av 400-talet, så har platsen sannolikt använts i stort sett lika länge som Alperna var under romersk kontroll.
Många av de människor som kom till platsen kan ha färdats från staden Thun, som ligger knappt två mil bort i en dal. Under tidigare utgrävningar i staden har arkeologer hittat inskriptioner som nämner en lokal romersk gudinna som förknippats med Alperna.