Arkeologer hittar romarrikets största fallos

I alla romerska städer vimlade det av fallossymboler, men trots det spärrade forskare i Cordoba upp ögonen, när de hittade bjässen.

I alla romerska städer vimlade det av fallossymboler, men trots det spärrade forskare i Cordoba upp ögonen, när de hittade bjässen.

Museo Histórico Local de Nueva Carteya

Romarna var tokiga i fallosar. I romarriket bar alla en fallosamulett i ett halsband. För legionärer gav amuletten framgång på slagfältet, medan civila skyddade sig mot ondska och olycka – till exempel i form av bristande potens.

Men fallossymboler mejslades även in i byggnader överallt i romarriket – från provinserna i Nordafrika till Hadrianus mur nära skotska gränsen. Under årens lopp har det därför dykt upp talrika exempel på penismagi, men nu har spanska arkeologer grävt ut den hittills största fallosen.

På toppen av en kulle fem mil söder om Cordoba i södra Spanien anlade romarna för 2 200 år sedan ett torn. Dess sockel försågs med en imponerande, nästan en halv meter lång fallos.

Lyckobringaren höggs in i en stor kalksten, som utgjorde ett av hörnen vid tornets fot.

Gendarmer ur Guardia Civil bevakar nu de romerska ruinerna, tills alla fynd är säkrade.

© Museo Histórico Local de Nueva Carteya

Kvarleva från kriget mot Hannibal

Tornet uppfördes under det andra puniska kriget – omedelbart efter att romarna hade erövrat Spanien från Hannibal och karthagerna år 206 före Kristus.

På Pyreneiska halvön levde på den tiden även krigiska kelter, så kallade keltiberer. Om tornet visar sig vara ett vakttorn, skulle fallossymbolen kanske skydda legionärerna som tjänstgjorde i tornet mot keltiberer, när resten av armén drog vidare.

Arkeologerna hoppas nu att fallossymbolen och spansk polis gemensamt ska kunna hålla plundrare borta, tills utgrävningarna i området har avslutats.