Gianni Dagli Orti/Shutterstock/Ritzau Scanpix

250 000 löpte amok i Circus Maximus

På 700-talet före Kristus anlade leksugna romare en improviserad kapplöpningsbana. De enkla förhållandena förändrades med tiden drastiskt, för den leriga banan blev till Circus Maximus, Roms största arena.

Tävlingssugna romare började redan vid tiden för Roms grundande år 753 före Kristus köra ikapp i stridsvagnar på en lerig bana vid Tibern.

Omkring år 600 före Kristus uppförde Roms femte kung, Tarquinius Priscus, en officiell bana för kappkörningar med läktare av trä i Murciadalen mellan kullarna Palatinen och Aventinen.

Banan försågs omkring år 190 före Kristus med sittplatser i tre våningar, berättar den grekiske historikern Dionysios från Halikarnassos år 7 före Kristus. Han tillade att anläggningen var ”en av de vackraste och mest beundransvärda byggnaderna i Rom”.

Dionysios uppger att anläggningen kallades Circus Maximus – Roms största arena.

Förutom hästkapplöpningar bjöd Circus Maximus även på bland annat jakter på djur, gladiatorstrider och friidrott.

Angränsande byggnader hyste utskänkningsställen, restauranger och bordeller.

Olika kejsare demonstrerade Roms makt och storhet genom att i omgångar bygga ut Circus Maximus.

Utforska Circus Maximus

Startbanor gav alla samma chans

I arenans ena ände fanns tolv startboxar, som användes under kappkörningarna med stridsvagnar. Boxarna var placerade förskjutna i förhållande till varandra, så att alla kuskar hade lika stor chans att placera sig i innerspåret.

Claus Lunau og Shutterstock

Kejsaren fick sitta i fred

En särskild byggnad eller loge såg till att kejsaren kunde se föreställningarna utan att störas. Logen hyste dessutom de gudabilder som rituellt bars fram inför varje föreställning.

Claus Lunau og Shutterstock

Åskådarna satt i tre plan

Läktarna var uppförda i sten och i tre plan. Circus Maximus hade plats för upp till 250 000 åskådare. Separata utgångar för varje sektion gjorde att publiken kunde lämna Circus Maximus under städade former.

Claus Lunau og Shutterstock

Obelisk hyllade kejsar Augustus

Kejsar Augustus lät år 10 före Kristus ställa upp en obelisk från farao Ramses II:s tid till minne av romarnas erövring av Egypten år 30 före Kristus. Obelisken står nu på Piazza del Popolo.

Claus Lunau og Shutterstock

Triumfbågen visade vägen

En triumfbåge med tre valv utgjorde huvudingången till Circus Maximus. Monumentet hyllade den romerske härföraren Titus seger över judarna i Judeen och Jerusalems förstörelse år 73.

Claus Lunau og Shutterstock

Medan romarriket under kejsar Trajanus (98–117) nådde sin största utbredning, byggde kejsaren ut Circus Maximus till antikens största arena.

När riket gick under förföll även Circus Maximus. Arenan täcktes av ett sex meter tjockt lager av avfall och slam från Tiberns översvämningar.

Utgrävningar har senare blottat en del av byggnaderna, och anläggningen används i dag som park.