Indianstammarna reste ofta flera totempålar utanför husen i byarna.

© Getty & Shutterstock

Vilka reste totempålar?

De fristående och ikoniska träskulpturerna är ett historiskt fenomen, som förekommer längs Nordamerikas västkust. Vilka indianer reste totempålarna och varför?

9 maj 2019 av HISTORIE

Totempålar restes av framför allt kwakiutl-, haida-, tlingit- och tsimshianindianer på den nordamerikanska västkusten. 

Området omfattar bland annat den kanadensiska ­provinsen British Columbia, södra Alaska och öar i Stilla havet strax utanför kusten. Äldre Hollywoodfilmer ger ­alltså en felaktig bild, när de visar liknande trä­skulp­turer hos prärieindianerna i centrala Nordamerika, till exempel hos stammarna sioux, comanche och kiowa.

Totempålen utvecklades från snidade stolpar i hörnen av indianernas hus till fritt stående pålar, som kunde vara mer än tio meter höga. 

Totempålar restes under ceremonier

De fristående skulp­turerna är ett relativt nytt fenomen, som nådde sin kulmen under pe­rio­den 1850 till 1900. 

Träpålarna restes under ­ceremonier för att hedra högt uppsatta döda eller levande personer, och djur- eller sagofigurer var ett slags släkt­sym­boler, som angav ägarens härstamning och rät­tig­heter – till exempel kunde en björn­figur visa att ägaren tillhörde björn­klanen, eller att en förfader mött en björnande. 

Totem­pålarnas figurer hänvisade till bland annat skyddsandar och mytologiska berättelser.

Skulptur markerade adoption

En berömd totempåle restes på 1800-talet i den kanadensiska indianbyn Masset, när haida-hövdingen Anetlas adopterade en ung flicka.

Klicka dig genom bilden och lär dig ännu mer om Anetlas totempåle:

Kanske är du intresserad av...