Vågor av pilar flyger in över de 400 spanska conquistadorerna medan horder av mayakrigare med nedfällda spjut rusar fram. Snart har 70 spanjorer fallit. De överlevande står inför 8 000 beslutsamma infödda på ett öppet fält utanför staden Cintla i slutet av mars 1519.
Hoppet verkar vara ute för spanjorerna, tror mayakrigarna. Men från skogsbrynet dyker en högst oväntad figur upp: en man i skinande rustning som ser ut att sitta ihop med en gigantisk och fruktansvärd ... hjort!
Mayafolket har aldrig tidigare sett en riddare till häst, men de lär sig snabbt att frukta de beridna krigarna, som dundrar fram mot dem och dödar flera mayakrigare med sina spjut.
Plötsligt kommer en hel flock av de skrämmande dödsmaskinerna ut ur skogen med fradga runt munnen. Mayakrigarna pressas skoningslöst tillbaka och lämnar ett spår av döda krigare efter sig på slagfältet. Till och med spanjorerna talar om att Gud hjälper till på slagfältet.
Den tecknade serien ”Aztec Empire” beskriver hur mötet med de spanska riddarna fick urbefolkningen att gripas av panik. De trodde att ryttare och häst var en enda, sammanvuxen varelse.
Det är första gången på 10 000 år som hästar befinner sig på den amerikanska kontinenten, och de inföddas rädsla för djuren spelar en avgörande roll för conquistadorerna. Trots det är slaget vid Cintla en av många händelser som sällan lyfts fram i beskrivningar av de betydelsefulla åren 1519–1521, då spanska soldater första gången mötte mayafolket och sedan erövrade det enorma aztekiska imperiet.
Serieromanen ["Aztec Empire"] (https://www.bigredhair.com/books/aztec-empire/about/ {"target":"_blank"}) försöker rätta till detta. I nära samarbete med historiker och arkeologer väcks vardagslivet och striderna till liv med historisk noggrannhet.
Serien skapades av den prisbelönte amerikanske tecknaren och historienörden Paul Guinan, som sedan barnsben har varit fascinerad av mötet mellan aztekerna och de spanska conquistadorerna.
”Det är en unik historia eftersom jorden under tusentals år var delad i två delar: På ena sidan jordklotet fanns Afrika, Asien och Europa och på andra sidan fanns Amerika. När spanjorerna kommer till Amerika kunde det lika gärna varit varelser från två olika planeter som möttes”, förklarar Paul Guinan för VÄRLDENS HISTORIA.
Våren 1519 nådde Hernán Cortés med 500 soldater Centralamerika och kastade ankar i floden Grijalva. Utifrån arkeologiska studier ritade Paul Guinan en karta över spanjorernas landstigning.
Allt måste vara historiskt grundat
Under åren fram till 500-årsdagen av aztekernas fall år 2021 började Paul Guinan alltmer undra varför det aldrig har funnits något större populärkulturellt verk om detta historiska ögonblick – åtminstone inte något som försöker beskriva historien från båda sidor.
Guinan bestämde sig för att ta saken i egna händer med ett medium som han har tjugo års erfarenhet av – serier. Guinan började samla material 2019 och kontaktade framför allt mexikanska historiker, antropologer och arkeologer. Aztekernas och mayas sida av den spanska erövringen har sällan fått uppmärksamhet i samtiden, inte minst för att det finns mycket få historiska källor till dem.
Båda folken skrev ner sin historia i bildmanuskript som kallas kodex, men tusentals av dem brändes av spanjorerna. Från spanjorerna har historikerna dock de många breven från erövraren Hernán Cortés samt soldaten Bernal Díaz del Castillos detaljerade memoarer att utgå ifrån.
Soldaten Bernal Díaz del Castillos bok, ”Den sanna historien om erövringen av Nya Spanien”, var ett svar på tidigare böcker om erövringen av aztekernas rike, som han ansåg inte var korrekta.
I de första åtta avsnitten av ”Aztec Empire” får vi följa de spanska conquistadorerna under ledning av Cortés i deras första möte med mayafolket i mars 1519 i den lilla staden Potonchán.
Varje avsnitt är försett med noggranna slutnoter där Guinan förklarar sina val, eftersom strävan efter historisk exakthet är avgörande för projektet.
När han till exempel beskriver hur Cortés tappar sin sko på väg i land, hämtar han händelsen från Bernal Díaz beskrivningar. Och när aztekernas huvudstad Tenochtitlan påstås ha 200 000 invånare är det arkeologerna Sanders, Parsons och Santleys uppskattning från 1979.
”En del av dialogen kommer från Bernal Díaz, som skriver ner händelserna från minnet. Jag kan inte göra dialogerna korrekta, så ibland gör jag små anpassningar, men det är viktigt för mig att alltid visa hur jag gör”, säger Guinan.
Tecknade serier skildrar den osminkade historien
Förintelsen som fabel
”Maus” är en kraftprestation av serietecknaren Art Spiegelman, som skildrar sin egen judiske far, som satt i ett av nazisternas koncentrationsläger. Människorna är avbildade som olika slags djur – nazisterna är katter och judarna är möss. Det gör inte historien mindre hjärtskärande.
Två öden delar Kina
I dubbelverket ”Boxers & Saints” berättar Gene Luen Yang historien om två unga män under boxarupproret i Kina. Den första boken följer bondpojken Little Bao, som blir ledare för upproret, medan den andra boken berättar historien om den katolska Vibiana, som vill bli en kinesisk Jeanne d'Arc.
Krig som en surrealistisk dans
I israeliske Ari Folmans tecknade dokumentärfilm ”Waltz with Bashir” får det första Libanonkriget en drömliknande karaktär när tittaren följer regissörens dunkla förflutna som soldat. Långsamt frigör han det förträngda minnet av en massaker som utfördes 1980.
Revolution i ett barnperspektiv
I iranska Marjane Satrapis humoristiska grafiska roman ”Persepolis” får vi följa hennes uppväxt under den islamiska revolutionen 1979. I serien skildras Shah-regimens fall, den islamiska revolutionens triumf och ett uppslitande krig mot Irak ur ett barns perspektiv, liksom de otaliga konsekvenserna för hennes familj.
Slavinna var nyckeln till aztekernas fall
De första kapitlen i serien fokuserar på slagen vid Potonchán och Cintla, där de spanska ryttarna och artilleriet rullas ut. Men läsarna får också bekanta sig med den unga slavinnan La Malinche. Hon var en av många gåvor som Cortés fick av mayafolket i hopp om att han skulle upphöra med sina attacker. Tanken är från början att Cortés män ska få roa sig med henne, men han upptäcker att hon talar det aztekiska språket, nahuatl, och han börjar använda henne som tolk.
”Hon blir nyckeln som gör det möjligt för dessa kulturer att förstå varandra”, förklarar Paul Guinan. Första gången hennes färdigheter blir tydliga är när hon leder dialogen mellan Cortés och invånarna i Tlaxcala, aztekernas ärkerivaler.
”La Malinche lyckas förhandla fram avtal och kan förklara för spanjorerna hur det politiska spelet fungerar i aztekernas rike.” Serieskaparen Paul Guinan.
”La Malinche lyckas förhandla fram avtal och kan förklara för spanjorerna hur det politiska spelet fungerar i aztekernas rike. Snart blir hon deras diplomat. Utan henne skulle expeditionen ha kollapsat, eftersom Cortés inte hade kunnat ingå allianser med aztekernas fiender.”
När det gäller den historiska bakgrunden har Guinan omgett sig med experter. En av dem är antropologen Alonso Zamora, som forskar om aztekernas och mayas liv vid Mexikos största universitet, Universidad Nacional Autónoma de México. Alonso Zamora håller med om att La Malinche spelade en viktig roll för aztekernas fall, men varnar för de många populärkulturella berättelser som felaktigt framställer mötet mellan henne och Cortés som ett romantiskt möte.
”Det finns ingen chans att hon utvecklade romantiska känslor för Cortés vid den tiden. Serien är bra på den här punkten, eftersom mötet skildras helt utan romantik. Det visar att författaren är fast besluten att skildra händelserna på ett historiskt korrekt sätt”, säger Alonso Zamora.
I tidigare skildringar av La Malinche förför hon i det närmaste Cortéz. ”Aztec Empire” visar hur hon skänktes bort som sexslav.
La Malinche är en kontroversiell figur i dagens Mexiko. Vissa ser henne som det moderna Mexikos moder, andra som en landsförrädare. Mexikaner använder till och med ordet malinchista som en nedsättande beteckning för en landsman som vänt Mexiko ryggen.
Just myten om La Malinche som en förrädare är en av de saker som Paul Guinan och Alonso Zamora vill avliva.
Slavinnan hade levt ett brokigt liv i flera år innan hon skänktes som gåva till Cortés. La Malinche tillhörde troligen popolucafolket, som levde i den nuvarande mexikanska delstaten Veracruz, men forskarnas kunskap om stammen är begränsad. Namnet popoluca kommer från aztekerna och betyder ”nonsens” på nahuatl, eftersom de inte förstod popolucas språk. När hennes stam besegrades av aztekerna togs tusentals människor som slavar och hon såldes till maya innan hon hamnade hos Cortés.
”Många historiker drar slutsatsen att hon inte hade något att tacka aztekerna för. Hon var snarare ett offer för slaveriet. Därför tog hon heller aldrig parti för spanjorerna, utan kämpade för sin egen överlevnad och sedan för de rättigheter som hon hade fått”, säger Alonso Zamora.
500 år gamla teckningar utgör förlaga
För Paul Guinan och David Hahn har det varit viktigt att hålla sig så nära den verkliga historien som möjligt. Det är därför som allt i serien är baserat på historiska källor och forskning.
När aztekernas huvudstad Tenochtitlan skildras i serien bygger hus och klädesplagg på historiska källor.
Tempel bygger på modell på museum
I bakgrunden syns solguden Tonatiuhs tempel. Templet låg i Tenochtitlans stora tempeldistrikt. Teckningarna bygger på arkeologisk forskning och modeller från Nationalmuseet för antropologi och historia i Mexico City.
Soldat fungerar som polis
Soldaten visar en budbärare vägen. Hans dräkt är hämtad från Mendoza-kodexen. ”Jag antog att den kungliga budbäraren skulle fråga en soldat om vägen, precis som du skulle fråga en polis i dag”, säger Paul Guinan.
Skapargudar pryder porten
Den stora porten leder in till huvudtemplet i Tenochtitlan och pryds av bland annat de aztekiska skapargudarna Ometecuhtli och Omecihuatl, som hämtats från Borgia-gruppens kodex.
Kläderna härrör från aztekernas egna teckningar
”De båda kvinnornas kläder och gula ansiktsfärg bygger på illustrationer från Primeros Memoriales och den florentinska kodexen”, förklarar Paul Guinan. Forskarna anser att klädseln var normal, inte prålig, för den aztekiska överklassen.
En mängd experter hjälper till
När man berättar historien i ett visuellt medium som ett seriealbum finns det många fallgropar som kan leda till tvivel om den historiska korrektheten. Utformningen av ett svärd, en enskild linje eller ett rums interiör kan leda till kritik.
Därför rådfrågar Paul Guinan sina många experter när en fråga dyker upp. Serien har blivit ett slags öppen verkstad, där människor från hela världen hjälper till med den banbrytande skildringen. Det var så Guinan kom i kontakt med antropologen Alonso Zamora: han skrev till Guinan för att en liten detalj i glyferna på ett mayasvärd störde honom, och teckningen korrigerades.
Det finns dock en punkt där Paul Guinan medvetet åsidosätter historiska fakta – La Malinches ålder. Hon var 14–16 år när hon gavs till Cortés, men Guinan betonar i fotnoterna till serien att hon är 18 år här. Det finns en enkel anledning till detta – juridiken. Konstnären vill inte avbilda en minderårig som utnyttjas sexuellt.
Författaren Paul Guinan (t.v.) och tecknaren David Hahn tror att det kommer att ta många år, innan serien är färdig.
Många år innan arbetet är färdigt
Paul Guinan har tillsammans med serietecknaren David Hahn och ett team av historiker, arkeologer och antropologer hittills färdigställt åtta kapitel. Den första boken i serien kommer att bestå av tio kapitel och avslutas med att Cortés bildar en militär allians med aztekernas rivaler, Totonacfolket.
Pengarna från bokförsäljningen kommer att användas för att slutföra resten av projektet.
Paul Guinan hoppas att ”Aztec Empire” kommer att bli ett populärkulturellt storverk som kan avliva några av myterna om aztekernas uppgång och fall.
”När jag går in på sociala medier hittar jag så många kommentarer där folk använder aztekernas imperium som ett exempel på ren ondska”, säger han och frågar retoriskt:
”Hur är det med Rom eller de kinesiska dynastierna? Och på 1900-talet har vi Sovjet, Tredje riket och den belgiska kolonialmakten, som var blodigare än aztekerna.”
