Familjen dödades
Till skillnad från de flesta andra indianhövdingar gick Geronimo inte ut i strid för att bekämpa vita nybyggare eller den amerikanska militären. Hans främsta drivkraft var hans egen hämndlystnad.
År 1857 kom den 28-årige Geronimo och de övriga männen i hans apachestam hem efter en tur till närmaste by och möttes av en fruktansvärd syn: Mexikanska soldater hade angripit deras läger och massakrerat de försvarslösa indianerna. Geronimos mor, hustru och tre barn fanns bland de döda.
Enligt apachernas sedvänja brände Geronimo upp familjens alla ägodelar och gav sig ut i vildmarken för att sörja. När han återvände var han full av hämndlystnad.
Geronimo tog med sig 200 krigare och inledde jakten på de mexikanska soldater som mördat i stort sett hela hans familj. Ingen vet om han fick tag på de skyldiga, men säkert är att Geronimo i 30 år efter den dagen angrep och dödade ett stort antal mexikanska soldater.
Det sägs att Geronimo fick sitt namn efter den första hämndaktionen.
Egentligen bar han det föga imponerande namnet Goyathlay (”han som gäspar”), men det påstås att de skräckslagna mexikanerna ropade på hjälp från Sankt Hieronymus – ”San Jerónimo” på spanska – och att namnet därefter för alltid kom att förknippas med Geronimo.
Fick respekt för de vita
När USA övertog stora territorier från Mexiko – däribland många områden som tillhörde apacherna – vände sig Geronimo även mot amerikanska soldater, nybyggare och guldgrävare.
I sin självbiografi från år 1905 berättar indiankrigaren att han så småningom respekterade de fredliga vita amerikanerna. Men hatet till mexikanerna slocknade aldrig:
”Jag har dödat många mexikaner. Jag vet inte hur många, för jag räknade dem aldrig. Vissa av dem var inte värda att räknas. Det är länge sedan nu, men jag tycker fortfarande inte om mexikanerna. De har alltid varit lömska och elaka mot mig”, berättade han.
Geronimos angrepp mot nybyggarna ledde till att den amerikanska militären började jaga honom. Men trots att han greps av soldater flera gånger lyckades han alltid rymma. En gång rymde han från ett reservat i Arizona och dödade 14 amerikaner och 600 mexikaner under flykten.
Vid det laget var Geronimo ökänd och de vita kallade honom ”den ondaste indian som någonsin funnits”.
Åttatusen amerikanska och mexikanska soldater jagade honom, men otroligt nog lyckades Geronimo och hans lilla grupp om 38 män, kvinnor och barn komma undan gång på gång.
Hövdingen blev sliten
Geronimo blev i synnerhet känd för sin effektiva gerillataktik och var fruktad för sitt legendariska mod; han backade aldrig, hur överlägsen fienden än var. Det finns många historier om hur Geronimo på ett nästan överjordiskt sätt angrep och undkom sina förföljare.
De flesta av berättelserna bygger troligtvis mer på myter än på historiska fakta, men de visar ändå hur fruktad den legendariske indianhövdingen var.
Geronimo blev emellertid sliten efter alla år på flykt, och år 1886 gav den utmattade hövdingen upp efter nästan 30 års kamp.
Sina sista år levde den en gång så fruktade krigaren som en fredlig, nykristen man, men under ytan brann fortfarande ungdomens törst efter hämnd. När han låg på sin dödsbädd, 80 år gammal och svårt sjuk i lunginflammation, lär Geronimos sista ord ha varit: ”Jag skulle aldrig ha gett upp. Jag skulle ha kämpat tills jag var den siste överlevande!”
Geronimos sista ord är något kryptiska, men myterna från cowboyfilmer och gamla skrönor lever vidare – medan andra myter förblir obelysta.
Vi har samlat 21 myter om indianerna åt dig här