Porträtt av Babur som läser

”Jag lät hacka munskänken i bitar”

År 1526 erövrade den uzbekiske krigsherren Babur Indien, dödade den regerande sultanen och intog palatset. Några månader senare försökte någon giftmörda Babur. I ett brev till sonen Humayun berättar han livfullt om den hemska upplevelsen.

År 1526 erövrade den uzbekiske krigsherren Babur Indien, dödade den regerande sultanen och intog palatset. Några månader senare försökte någon giftmörda Babur. I ett brev till sonen Humayun berättar han livfullt om den hemska upplevelsen.

Archivah/Imageselect

Delhi, 25/12 1526

Fredagen den 16:e rabi* inträffade en högst besynnerlig händelse. Den förskräckliga Buwa** – mor till Ibrahim, som jag nyligen dödade i ett slag – fick reda på att jag tycker om mat som tillagats av kockar från Hindustan.

Detta beror på att jag för endast tre eller fyra månader sedan aldrig någonsin hade ens sett hindustanisk mat.

Jag gav därför order om att Ibrahims kockar skulle hämtas till mitt hov. Av de 50 eller 60 kockar som kom beslutade jag mig för att behålla fyra.

*
Rabi al-Awwal är den muslimska kalenderns tredje månad. Den 16 rabi 1526 motsvarar den 21 december 1526 i västerlandet.

**
Buwa var mor till Ibrahim, som regerade Indien vid ­Baburs invasion. Babur ­dödade hennes son, men lät Buwa bo kvar i palatset.

Efter att ha fått nys om det skickade Buwa en man till staden Etawah för att skaffa en tola* gift insvept i ett stycke papper.

Giftet skulle lämnas till en gammal tjänarinna, som skulle ge det till Ahmad Chasnigir. (I Hindustan kallar de munskänken chasnigir).

Ahmad gav giftet till den hindustaniske kocken och lovade honom fyra pargana** , om han på ett eller annat sätt kunde blanda i giftet i min mat.

*
En tola är ett gammalt viktmått. En tola motsvarar 11,66 gram. Måttet används fortfarande i en del länder för att väga guld.

**
En pargana var en ­administrativ enhet, som låg till grund för beskattning. ­Beteckningen kan över­sättas med ”liten provins”.

Buwa skickade ytterligare en kvinna utöver den gamla kvinnan som gav Ahmad giftet. Den andra kvinnan skulle se till att han verkligen gav mig giftet som de hade kommit överens om.

Han var listig nog att placera giftet på tallriken och inte i grytan, för jag hade gett mina egna kockar stränga order om att övervaka hindustanierna och få dem att smaka på maten direkt ur grytan, när de tillagar rätter åt oss.

Men när måltiden serverades var våra egna odugliga kockar ouppmärksamma. Den hindustaniske kocken lade en tunn skiva bröd på porslinstallriken och strödde därefter nästan hälften av giftet över brödet.

Ovanpå giftet lade han lite kött, som hade marinerats i olja. Om han hade strött ut giftet över köttet, eller om han hade blandat det i grytan, så skulle det ha slutat mycket värre.

Dessutom kastade han av ren och skär förvirring resten av giftet i eldstaden.

Babur omgivet af undersåtter

Babur låter sig hyllas av sina undersåtar efter erövringen av Delhi i april 1526.

© Artokoloro/Imageselect

Kockarna serverade maten på fredagskvällen efter den sena bönen. Jag åt en massa kaninkött och stekta morötter.

Därefter tog jag några tuggor av den förgiftade hindustaniska maten, men utan att känna någon dålig smak.

Jag tog också en eller två tuggor av det marinerade köttet. Inte heller då kände jag emellertid att det smakade illa.

Men efter att ha ätit en eller två bitar torkat kött blev jag plötsligt illamående.

Dagen innan hade jag också ätit torkat kött, och då hade jag känt att maten hade en märklig smak. Det trodde jag nu var skälet till illamåendet.

Ännu en gång vände det sig i magen på mig. Medan jag satt vid bordet kände jag två gånger som om jag skulle kräkas, och det var nära att jag kastade upp på duken.

Porträtt av Babur som läser
© Archivah/Imageselect

Kort om Babur

Levde

1483–1530.

Nationalitet

Uzbek

Sysselsättning

Stormogul, fältherre, poet, dagboksskrivare och författare.

Civilstånd

Babur hade fem hustrur och åtskilliga konkubiner. Han var far till sammanlagt 21 barn.

Känd för

Som ättling till den namnkunnige krigsherren Timur Lenk hade Babur mycket att leva upp till.

Det lyckades han med tillfullo, när han 1526 lade under sig Indien och utropade sig själv till stormogul.

”Nej, nu går det inte längre”, sa jag till slut till mig själv. Jag reste mig snabbt och rusade ut på badrummet. Hela vägen dit var jag nära att kasta upp.

När jag kom fram kräktes jag våldsamt. Jag har aldrig tidigare kräkts efter en måltid, inte ens när jag har druckit. Det gjorde att mitt sinne förmörkades av en misstanke om att något var i görningen.

Jag gav order om att kocken skulle gripas och att spyorna skulle ges till en hund, som mina män höll ett öga på.

Under den första vakten blev hunden slö, och dess mage svällde upp. Det spelade ingen roll hur många stenar männen kastade på den för att få den att flytta sig, den vägrade att resa sig.

Hundens tillstånd var oförändrat fram till lunch, då den kvicknade till, och den överlevde testet.

”Jag lät hacka munskänken i småbitar och gav order om att kocken skulle flås levande.” Stormogul Babur, 1526

Ett par av mina krigare, som hade ätit samma mat som jag, drabbades följande morgon av kraftiga kräkningar. En av dem blev väldigt sjuk, men vi återhämtade oss allihop helt och hållet.

Olyckan drabbade oss, men slutet gott, allting gott, som man säger. Gud gav mig livet tillbaka – jag hade varit nära döden och återvänt till livet. Jag var pånyttfödd. Nu har jag insett hur mycket livet är värt.

Jag beordrade sultan Muhammad Bakhshi* att hålla ett vakande öga på kocken som jag hade låtit gripa.

När kocken senare torterades erkände han allt det som jag har berättat för dig tidigare i brevet.

*
Sultan Muhammad var en av Baburs betrodda män. Bakhshi är en titel, som betyder skrivare eller skattmästare.

På måndagen beordrade jag landets mest betydande män, de adliga, de militära ledarna och ministrarna att närvara under rättegången.

Jag lät förhöra de båda männen och de båda kvinnorna, och de erkände alla detaljer i fallet. Jag lät hacka munskänken i småbitar och gav order om att kocken skulle flås levande. Den ena av de båda kvinnorna lät jag trampas ihjäl av en elefant, och den andra lät jag skjuta med en luntlåspistol.

Buwa lät jag arrestera. Hon ska få betala för vad hon har gjort.*

*
Buwa fråntogs all sin egendom och fängslades. Enligt källorna tillbringade hon resten av sitt liv i fångenskap.

På lördagen drack jag en kopp mjölk. Det gjorde jag även på söndagen. Jag intog även en del lemnisk jord* och lite opium löst i mjölk.

Mjölken satte verkligen fart på mina inälvor. På lördagen kastade jag upp något helt kolsvart, som mest såg ut som infekterad galla.

*
Jord från den grekiska ön Lemnos användes redan under antiken som medicin och som motgift mot bland annat ormbett.

Gudskelov är allt nu som det ska. Det finns en versrad som lyder ”den som når döden värdesätter livet”.

Varje gång jag tänker på denna fasansfulla händelse blir jag arg. Det var endast genom Guds nåd som jag fick fortsätta att leva. Hur ska jag kunna ge uttryck för min tacksamhet?

Jag hoppas att detta inte kommer att skrämma upp dig. Jag har i detalj beskrivit allting som inträffade.

Även om det var en förskräcklig händelse, som inte fullt ut kan beskrivas med ord, så har jag tack vare Gud överlevt, och allt har slutat väl.

Var inte orolig.

Epilog

Babur levde i ytterligare fyra år, innan han 1530 dog av naturliga orsaker.

Innan dess grundade han mogul­riket, som kom att härska över Indien de följande mer än 300 åren.

Först i mitten av 1800-talet, när britterna tog över makten i Indien, gick ­Baburs rike under.