Aten var närmast vår moderna förståelse för demokrati
Atenarna var närmast det vi i dag förväntar oss av en demokrati. Visserligen var det bara välbeställda män, 10–20 procent av stadsstatens invånare, som fick lova att rösta.
Men de hade lika mycket möjlighet till inflytande. Alla medborgare kunde samlas i folkförsamlingen där de hade yttranderätt och kunde föreslå lagar.
Det var också där som stadsstatens ämbeten fördelades för ett år i taget – genom lottning eller röstning.
Demokrati och inflytande var uppdelat efter samhällsklasser i Rom
I Rom var den enskilda medborgarens inflytande mer begränsat. Republiken hade bildats för att förhindra att en enda person skulle kunna ta makten.
Därför bestod den av en grupp olika organ som höll varandra i schack.
Medborgarna var indelade efter sociala klasser, och den högsta klassen hade mycket mer att säga till om än det stora flertalet fattiga medborgare.
Demokrati kontra republik
Atenarna
- Alla kunde föreslå lagar
- Röstade var för sig
- Ämbeten via lottdragning
En medborgare, en röst Aten styrdes av folkförsamlingen (alla med medborgarstatus kunde delta), 500-mannarådet och domstolarna. I de tre olika organen avgjordes ärenden av majoriteten, och alla röster var lika mycket värda.
Romarna
- Senaten utformade lagarna
- Medborgarna röstade i grupper
- Råd fördelade ämbeten
Senaten tog makten I Rom skulle olika maktcentra hålla koll på varandra. Senaten, som inte valdes, dominerade dock de andra. När romarna röstade skedde det dessutom i grupper, där överklassen vägde tyngst.