Athens demokrati var inte demokratisk i modern mening – det var bara fria, vuxna och manliga medborgare som hade rösträtt. Kvinnor, utlänningar och slavar hade inget att säga till om. Det betydde att bara omkring 30000 av Athens cirka 300000 invånare fick rösta. Det motsvarar endast tio procent av invånarantalet – vilket under antiken var ett oerhört högt antal personer som hade inflytande över det politiska livet.
De röstberättigade hade dessutom större inflytande än människor i våra dagars demokratier eftersom Athens demokrati var direkt – alla röstberättigade kunde därför rösta om ett lagförslag.
Antikens historiker ger statsmannen Solon äran för den athenska demokratins födelse. Han införde en ny författning år 594 före Kristus. Den begränsade de rikas makt och gav stadsstatens många fattiga fler rättigheter.
Det var inte förrän år 508 före Kristus som adelsmannen Kleisthenes gav den athenska demokratin den slutgiltiga utformningen med lika rätt för alla fria vuxna män. Athens demokrati varade fram till år 31 före Kristus då romarna upphävde stadens självstyre.