År 507 före Kristus införde statsmannen Kleisthenes en ny styrelseform i Aten: demokrati. Antikens folkstyre påminde dock mycket lite om vår tids politiska system.
En av de största skillnaderna var att endast vuxna, fria män som gjort militärtjänst i två år, kunde delta i de politiska besluten.
Det innebar att endast män över tjugo år hade politiska rättigheter, och att kvinnor, slavar och invandrare helt saknade inflytande. Därmed styrdes Aten av endast omkring femton procent av befolkningen.
Medan invånare i dag väljer politiker för att företräda deras intressen, hade grekiska män möjlighet att delta direkt i politiska beslut – bland annat i folkförsamlingen, som möttes fyrtio gånger om året.
Där hade alla rätt att tala och rösta, när lagar skulle stiftas. Genom lottning valdes femhundra av männen ut att ingå i ett råd, som skulle sköta Atens dagliga drift.
Sist men inte minst valdes femhundra man till folkdomstolen, som cirka tvåhundra gånger om året avgjorde bland annat tvistemål och brottsmål.
Atens demokrati avskaffades av makedonierna år 322 före Kristus.