Antikens greker körde med Fair Play
Fair Play-reglerna gjorde att kapplöpningshästarna i antikens Grekland och Rom kunde glömma en lång och framgångsrik karriär.
Hästkapplöpning var en stor industri i det romerska riket och blev en del av de olympiska spelen i det antika Grekland år 648 f. Kr.
Den svenska travhästen Knabe hade aldrig blivit en superstjärna om han hade levt i antikens Grekland.
Grekerna, som också höll på med hästkapplöpning, hade nämligen en speciell Fair Play-regel: När en häst vunnit ett lopp fick varken den eller någon av ägarens andra hästar delta i ett lopp igen. Därför var det bara möjligt att vinna en hästkapplöpning en enda gång.
Det avslöjar inskriptionen på en stentavla som hittats i staden Konya i Turkiet.
Världens äldsta regler
Inskriptionen, som är 2 000 år gammal, besrkiver reglerna för dåtidens hästkapplöppningar och är därmed världens äldsta nedskrivna kapplöppningsregler.
Tavlan är en del av en hippodrom som både grekerna och romarna använde till kapplöppning. Inskriptionen är skriven på klassisk grekiska men tavlan användes av romarna som en hyllning till den romerska jockeyn Lukuyanus.
Alla fick en rättvis chans
Hästkapplöpningar har anordnats över hela världen sedan antiken, men reglerna har förändrats genom åren och idag får man gärna delta igen trots att man redan vunnit ett lopp.
Under antiken fick alla dock en rättvis chans att vinna.
"Det var en fin regel som visade att hästlöpning – i kontrast till idag – baserades på ett gentlemannaideal", säger professor Hasan Bahar från historiska institutionen på Selçuk University.
Den status som Knabe uppnådde under 1970-talet var det därför knappast någon häst som fick uppleva under antiken.