8 greker grundade den moderna världen
Grunden till vår tids västerländska kultur lades i det antika Grekland, där sju män – och en enda kvinna – tillsammans skapade förutsättningarna för den moderna världen.
Rafael avbildade många av antikens stora tänkare i sin berömda renässansmålning ”Skolan i Aten”.
1. Alexander Den Store: Världserövraren
356–323 f.Kr.
Alexander blev kung i Makedonien vid 20 års ålder, efter sin far kung Filip II. Han verkställde genast faderns planer på att utvidga riket österut.
Med världens mest avancerade armé i ryggen påbörjade Alexander ett erövringståg som tog honom genom Mindre Asien, Egypten och Persien.
Den unge kungen säkrade soldaternas lojalitet dels genom stor generositet, dels genom att själv kämpa i främsta ledet i strid. Han var synnerligen orädd och fick livshotande skador vid nio tillfällen.
Alexanders rike växte med rekordfart och vart han än kom fick han handeln att blomstra genom att sätta miljontals standardiserade silvermynt i omlopp. Med hans erövringar spreds även en hellenistisk kultur som kom att förändra världshistorien. Spåren av den lever kvar än i dag.
Största bedrifter
På bara 11 år erövrade han halva den kända världen. När det var som störst bredde Alexanders imperium ut sig från Adriatiska havet till Indien och hade en yta på 5,2 miljoner km2.
Under sina erövringståg grundade han cirka 70 nya städer och spred grekisk filosofi och mytologi i Asien. Gjorde grekiska till det nya världsspråket.
Alexander besegrades aldrig i krig, och han betraktas som en av världshistoriens främsta militärstrateger. Än i dag lärs hans taktik ut vid militärakademier över hela världen.
Alexander spred grekisk kultur till stora delar av världen.
2. Aristoteles: Antikens tusenkonstnär
384–322 f.Kr. Till skillnad från de flesta andra av antikens stora tänkare nöjde sig Aristoteles inte med att fördjupa sig i ett enda ämne. Han kastade sig över vitt skilda områden, och i allt han företog sig kännetecknades arbetet av noggranna observationer och knivskarpa analyser.
Vid 17 års ålder antogs han som elev vid Platons akademi i Athen, där han snart avancerade till lärare.
Aristoteles stannade kvar vid skolan i 20 år men han hade inte mycket till övers för sin läromästares idévärld: det fanns bara en verklighet, menade Aristoteles, och tingen bestod av form och materia.
Efter Platons död flyttade Aristoteles till ön Lesbos och ägnade sig åt biologiska studier, mer omfattande och detaljerade än alla tidigare.
Senare återvände han till Athen och grundade skolan Lykeion, där hans stora forskningsbibliotek ingick. Stora delar av undervisningen var, till skillnad från i Platons akademi, öppen för allmänheten och helt gratis.
Aristoteles idéer om form, materia och syfte påverkade kristendomen flera sekel senare, och hans verk fick gehör även i Mellanöstern. Tusenkonstnärens bevarade texter omfattar en miljon ord, men han tros ha skrivit fem gånger så mycket.
Största bedrifter:
Skrev omkring 400 verk om allt från logik, teologi och psykologi till politik, zoologi och matematik. Många av hans begrepp och kategoriseringar används än i dag i västvärldens tankevärld.
Anses vara ett av de största filosofiska och intellektuella genierna någonsin. Det dröjde flera hundra år efter hans död innan någon började ifrågasätta hans observationer.
Var privatlärare åt Alexander den store i tre år.
3. Sokrates: Sanningens fanbärare
469–399 f.Kr.
Filosofen Sokrates har kallats den viktigaste personen i västvärldens kulturhistoria, näst Jesus. Det revolutionerande med Sokrates var hans syn på livet. Sedan Homeros tid hade grekerna levt enligt regeln ”hjälp din vän, skada din fiende”.
Sokrates ansåg att visdom och rättrådighet var samma sak och att människor gör onda saker på grund av okunskap. Om alla verkligen insåg vad som var gott, d.v.s. sanningen, skulle ingen göra någonting ont.
Största bedrifter:
Hans fokus på sanningen som moraliskt riktmärke revolutionerade grekernas livssyn.
Sokrates godtog inga fakta förrän han testat dem. Den moderna världen har mycket att tacka hans kritiska inställning för, liksom hans tro att upplysning befriar oss från okunskap och fördomar.
Födde den än i dag dominerande tanken att personligheten sitter i själen, och att man kan vårda den genom att leva hederligt.
4. Pythagoras: Siffertrollkarlen
Mitten av 500-talet till 494 f.Kr.
Eftervärlden har tillskrivit Pythagoras ett antal uppfinningar, från ”Pythagoras sats” till begreppen filosofi och kosmos.
Han hade en unik förmåga att kombinera vetenskap och mystik, och ansåg att verkligheten kunde beskrivas med talförhållanden. Med matematikens hjälp kunde man förstå världen.
Största bedrifter:
Kombinerade matematik och andlighet på ett sätt som än i dag präglar de europeiska trossamfunden.
Införde vetenskapligt tänkande i matematiken genom att formulera regler utifrån observationer.
Födde teorin att jorden är en planet som kretsar kring en mittpunkt i universum. Det inspirerade senare Copernikus till hans teori om jordens bana kring solen.
Pythagoras utvecklade bl.a. teorin om den rätvinkliga triangeln.
5. Thukydides: Källkritikens stamfader
460–399 f.Kr.
Med sin bok Historia om det peloponnesiska kriget satte Thukydides standarden för all framtida historieskrivning.
År 424 f.Kr. var han en av Athens tio strateger – härförare – och skulle hindra spartanerna från att inta handelsstaden Amfipolis, men misslyckades och förvisades ur Athen. Trots det skildrade han nederlaget helt neutralt.
Största bedrifter:
Lanserade den moderna historiesynen genom att förkasta övernaturliga förklaringar och dolda politiska agendor, som dittills dominerat historieskrivningen.
Formulerade antikens mest grundliga källkritik. Thukydides litade bara på välgrundade fakta och var kritisk till ögonvittnesskildringar.
Visade hur man kan göra sannolika antaganden om framtida händelser genom att analysera mänskliga svagheter som rädsla, ärelystnad och själviskhet.
6. Platon: Filosofins mästare
427–347 f.Kr.
Som ung tänkte sig Platon egentligen en karriär som offentlig ämbetsman, men ett möte med filosofen Sokrates förändrade allt. Han valde att bli en av Sokrates unga lärjungar.
År 387 f.Kr. – tolv år efter sin mentors död – grundade Platon sin egen skola, Akademin i Athen, som kom att bli förebild för senare tiders universitet. Ända fram till sin död undervisade han här blivande politiker och lagstiftare, adelssöner och nya generationer av tänkare i etik, retorik och sina tankar om idévärlden.
Genom sitt författarskap påverkade Platon inte bara sin samtid utan även eftervärlden i en utsträckning som ingen före eller efter honom har gjort. I stort sett all filosofi och religion sedan Platon har sin utgångspunkt i de ramar som Platon var först med att formulera.
Största bedrifter:
Var banbrytande inom områden som etik, kunskapsteori, matematik, metafysik och politisk teori. Som filosofen Alfred North Whitehead sade år 1927: ”De senaste 2 000 åren av europeisk filosofi kan bäst beskrivas som fotnoter till Platon.”
Utifrån Platons idéer om själen och idévärlden kunde skriftlärda från olika religioner skapa en filosofisk grund för sin tro. Judendomen, islam och främst kristendomen har påverkats av platonismen.
Grundade Akademin, som överlevde i 900 år och anses vara världens första högre lärdomsanstalt.
Platons texter hade ofta formen av dialoger mellan Sokrates och kända athenare.
7. Homeros: Humanismens grundare
700-talet f.Kr.
Poesi spelade en viktig roll i det antika Grekland och Homeros var genrens gigant.
Aristoteles kallade honom ”diktarnas diktare” och Alexander den store sägs ha sovit med hans mästerverk Iliaden bredvid kudden.
I mer än tusen år fungerade Homeros epos om grekernas belägring av staden Troja som den grekiska världens guide till allt ifrån moral till nationell identitet och militärväsen.
Största bedrifter:
Hans epos Iliaden och Odysséen blev inspiration för stora delar av senare tiders litteratur.
Förespråkade ivrigt föreställningen att man kan nå evig berömmelse genom att dö för en högre sak. Det blåste liv i en tävlingsinstinkt som präglar västvärlden än i våra dagar.
Grundade humanismen genom att insistera på att varje människa har sin egen värdighet. Därigenom blev människan mittpunkten i den västerländska världsbilden.
8. Sapfo: Feministernas första dam
612–580 f.Kr.
Sapfo var antikens mest berömda kvinnliga poet och hyllas än i dag för sina oöverträffade språkliga bilder.
I hennes ofta erotiskt laddade poesi var kvinnor jämställda männen – en bedrift i en värld där kvinnan skulle ägna sig åt att sköta hemmet och föda barn.
Största bedrifter:
- Viktig symbol för kvinnor och homosexuella.
- Inspirerade poeter över hela världen, från romar-rikets Catullus till 1800-talets Emily Dickinson.
- Hennes kärleksskildringar låg till grund för deromantiska idealen under medeltiden.
Sapfo förde kvinnornas talan i en mansdominerad värld.
LÄS OCKSÅ: Arkimedes genidrag besegrade romarna