Leonidas håller moralen uppe hos sina män, och när en rädd soldat påpekar att perserna avfyrar så många pilar att de skymmer solen, svarar kungen som det anstår en man från Sparta:
”Så bra, då får vi strida i skuggan!”
Spartiaterna vet att de omöjligen kan vinna striden, men kämpar oförtrutet i timmar till siste man och ger de övriga grekiska styrkorna tid att komma undan, så att de senare kan besegra perserna en gång för alla.
Så lyder den gängse berättelsen om de 300 spartiaterna vid Thermopyle. Men kunde 300 krigare verkligen hålla stånd mot 100 000?
Slutsats: Berättelsen bättrades på med åren
Antikens källor ska alltid läsas med en viss skepsis – när den grekiske historikern Herodotos till exempel skriver att den persiska armén uppgick till en miljon man är det en uppenbar överdrift. I dag uppskattar historiker antalet till 70 000–150 000. Arkeologiska undersökningar har emellertid bekräftat många av källornas detaljer. År 1939 hittade man till exempel ett stort antal persiska pilspetsar i området.
Redan i det gamla Grekland fick slaget en mytisk betydelse – i synnerhet för spartiaterna, som utnyttjade skildringarna för att bättra på sitt rykte som överlägsna krigare, som aldrig gav upp. Trots att spartiaterna inte stred ensamma försvann de andra grekiska krigarna ofta ur berättelsen.
Än i dag glöms de andra krigarna bort, till exempel i storfilmen 300 från 2007, i vilken endast spartiaterna deltar i slaget.
Inte enbart spartiaterna förtjänar erkännande