För cirka 1500 år sedan lämnade ett nomadfolk norra Indien och drog västerut. Under de följande 500 åren kom nomaderna så långt som till det kristna Konstantinopel där de fick tillåtelse att slå sig ned.
Härifrån utvandrade deras ättlingar till hela Europa där de blev kända som bland annat zigenare och romer. Efter hundratals år av förföljelser och ett kringflackande liv på landsvägarna har de flesta romer i dag slagit ned sina bopålar.
De uppemot fjorton miljoner europeiska romerna beräknas i dag vara kontinentens största etniska minoritet.
1. Romer vandrade västerut från Indien
500–900
Historiska källor berättar om ett kastlöst folk som mellan 500 och 900 e.Kr. utvandrade från norra Indien. Ingen vet varför, men säkert är att dessa nomader är romernas förfäder.
Själva kallar romerna än i dag Indien för Baro Than – det stora hemlandet.
I det område i norra Indien som de lämnade lever i dag romernas två broderfolk: de kastlösa banjara och kalbelia.
Folkvandring: Från basen i Konstantinopel spred sig romerna under ca fyra hundra år över hela Europa.
2. Romer var fångar i Rumänien
1300
De första romerna i Europa kommer till Rumänien cirka år 1300. Behovet av arbetskraft på godsen är stort och adeln utnyttjar invandrarna som slavar.
Först år 1864 upphäver Rumänien slaveriet. Än i dag lever Europas största romska befolkning i landet, cirka 2,5 miljoner personer.
3. Romerna förbannades av den spanska inkvisitionen
1415–1425
Mellan åren 1415 och 1425 utvandrar romerna till Pyreneiska halvön. Där uppskattas de som skickliga hantverkare och handelsmän.
Men år 1580 inleder den spanska inkvisitionen en grym jakt på de hedniska romerna.
Kung Ferdinand förvisar de ”gudlösa” från sitt rike. Den romska kulturen överlever dock i det fördolda och berikar bland annat Spanien med flamencodansen.
4. Romer skickades på slavskepp över Atlanten
1600–1800
På Christofer Columbus tredje resa till Västindien år 1498 finns även en grupp romer. Det förföljda folket har valts ut till att bli slavarbetskraft i gruvorna i Nya världen.
De följande 300 åren skickar England, Spanien och Portugal flera tusen romer västerut. Där slavar de på sockerrörsplantager och bomullsfält.
I dag lever deras ättlingar i Virginia, Louisiana och Brasilien, samt på Kuba och de karibiska öarna.
Nazisterna samlar romerna i särskilda läger i bland annat Belzec och Auschwitz.
5. En halv miljon romer mister livet
1944
Nazisterna anser att romerna är undermänniskor och placerar dem i särskilda avdelningar i koncentrationslägren.
Den 3 augusti 1944 gasar nazisterna ihjäl samtliga 20933 romer i Auschwitz. En halv miljon dör under förintelsen, som romerna kallar för Baro Porrajmos, den stora människoförtäringen.
Romernas utmaningar upphörde emellertid inte där, och efter Murens fall steg arbetslösheten i det forna östblocket. Som okvalificerade arbetare drabbades romerna hårt, och utvandringen till resten av jorden inleds.
Trots att romerna i dag är spridda över hela västvärlden håller många fast vid det gemensamma språket, romani, som omfattar mer än 60 dialekter.