Är papyrus och pergament gjort av samma material?
Papyrus tillverkas av en växt, Cyperus papyrus, som främst växer längs Nilen i Egypten, medan pergament är gjort av djurhud.
Egyptierna använde papyrus att skriva på för första gången omkring år 3000 f.Kr. och materialet blev en viktig exportvara. För att tillverka papyrusrullar skar egyptierna växtens stjälkar i tunna strimlor som delades längs med fibrerna. Remsorna blötlades i några dagar och placerades sedan ut på tygstycken för att torka i solen.
Bitarna fick ligga så att de överlappade varandra och bildade stora stycken som man sedan kunde skriva på. Historiker menar att det bysantinska riket använde papyrus ända fram på 1100-talet.
Pergament tillverkades av hud från getter, får eller kalvar. I sin mest grundläggande form har tekniken varit känd i flera tusen år. Först omkring år 200 f.Kr. blev tekniken så förfinad att pergament började bli vanligt.
Hudarna blötlades i kalkvatten som löste upp fett och tog bort rester av kött och hår. Därefter hängdes hudarna upp för att torka på stativ. Efteråt gneds de in med krita och slutligen med pimpsten.
Tekniken utvecklades i Pergamon, i våra dagars Turkiet, som också fick ge namn åt materialet. Pergament visade sig vara starkare än papyrus och kunde till och med framställas lokalt. Pergamentet hade sin storhetstid under medeltiden. Senare ersattes det av papper som var mycket billigare.