En ask med armband som hittades i den egyptiska drottningen Hetepheres I:s gravkammare har vållat arkeologerna huvudbry ända sedan gravkammaren grävdes ut för 98 år sedan.
Armbanden är förbryllande, eftersom de är gjorda av silver – en råvara som egyptierna inte själva förfogade över, och som dokumenterats som handelsvara först under den mellersta bronsåldern från 500 till 1000 år efter Hetepheres död omkring år 2566 före Kristus.
Nu har ett internationellt forskarlag till slut löst mysteriet.
Genom att analysera de isotoper som finns i spår av bly i silvret, och som skvallrar om metallens geografiska härkomst, har forskarna avslöjat silvrets ursprung. Det kommer hela vägen från Kykladerna, en ögrupp i Egeiska havet.
Armringarna utgör det största enskilda silverfyndet från det gamla Egypten.
Staten stod för importen
Hetepheres var en av Egyptens mäktigaste drottningar. Hon var hustru till farao Sneferu, som revolutionerade det egyptiska pyramidbyggandet, och mor till Cheops, byggherren bakom Gizas stora pyramid.
Nu förändrar hennes armband bilden av Egyptens tidiga historia.
”Egypten och Grekland hade kontakt genom handel betydligt tidigare än vi visste”, konstaterar den australiska arkeologen Karin Sowada, en av forskarna bakom undersökningen.
Karin Sowada tror att den egyptiska staten var drivkraften bakom importen, som var avsedd för eliten. Handeln bedrevs genom marknaden i den driftiga staden Byblos i nuvarande Libanon.
Byblos ”skaffade fram silvret, som den egyptiska staten sedan förvärvade”, säger Karin Sowada till det australiska public service-bolaget ABC.
Armringarna ger därmed forskarna värdefulla kunskaper om förhållandena under Gamla riket, då Egypten hade sin första storhetstid, och bland annat de stora pyramiderna i Giza uppfördes.
”Armringarna ger oss en helt unik möjlighet att förstå inte bara de tekniker som man då använde för att bearbeta metall utan även dåtidens handelsnätverk – kunskap som ger oss värdefull insyn i hur den egyptiska staten uppstod”, konstaterar Karin Sowada.