Ett anmärkningsvärt fall av den sällsynta tumören cystiskt teratom – en typ som fäster på äggstockarna hos framför allt yngre kvinnor – har hittats i en gravkammare i staden Amarna vid Nilens strand.
Tumören fanns i livmodern på en 3 000 år gammal mumifierad kvinna, där den hade vuxit till en druvas storlek och till och med utvecklat två tänder.
Detta är bara femte gången som arkeologer har hittat ett förhistoriskt exempel på ett cystiskt teratom, och det är första gången som gravkammaren innehöll en potentiell experimentell behandling.
Könsceller på villovägar
Ett cystiskt teratom bildas av könsceller som är avsedda att bli ägg- eller spermieceller, men ibland utvecklas de istället till cystor av muskler, hår, hud, fett – eller tänder.
Cystiska teratom är vanligtvis godartade, men om tumören spricker kan det leda till inflammation som försvårar graviditet och förlossning, vilket är anledningen till att cystiska teratom vanligtvis avlägsnas kirurgiskt.
Även om de gamla egyptierna var några av de första i världen som utförde kirurgi, var de stora invasiva ingrepp som krävs för att avlägsna en sådan tumör inte något de praktiserade.
Istället använde de sig av vidskepliga behandlingar.
Tumören är världens äldsta exempel på en teratomtumör.
Gudinnan för födelse och fertilitet
Detta kan också vara fallet här, eftersom forskarna hittade en guldring med ett motiv av den egyptiska gudinnan Bes på mumiens vänstra hand, som var vikt över buken nära livmodern.
Gudinnan Bes förknippades med barnafödande och fertilitet, och enligt forskarna bakom studien kan ringens närvaro och placering innebära att "kvinnan åkallade Bes för att skydda henne från smärta eller andra symptom" eller "för att hjälpa henne i hennes försök att bli gravid och föda ett barn".
Bioarkeologen Allison Foley från Charleston College i South Carolina ser också ringen som ett tecken på att de gamla egyptierna använde sig av vidskepliga terapier.
Nu har arkeologerna bakom studien att hitta fler exempel på "magisk" medicin i de mystiska gravarna i Armana.