Den första systematiska beskattningen infördes i det gamla Egypten för cirka femtusen år sedan.
Skriftliga källor från den tiden berättar att farao vartannat år reste runt i sitt rike för att visa upp sig för sina undersåtar och driva in skatt.
Det innebar att egyptierna skulle överlåta en del av sina grödor och ägodelar till regenten. Denna skatt var emellertid inte den enda.
Varje år skulle egyptierna även betala en rad avgifter på bland annat boskap, spannmål och fastigheter.
Utöver de fasta skatterna kunde de hårt prövade egyptierna även utsättas för plötsliga skatteindrivningar, om farao behövde extra intäkter för att betala ett kostsamt krig eller ett monument.
Skatteindrivare bokförde egyptiernas grödor, så att de kunde betala skatt.
Dokument avslöjar urgammal frustration över skatter
De egyptier som inte hade råd att betala var tvungna att utföra olika typer av tvångsarbete åt faraon. Att egyptierna var hårt drabbade av skatter framgår av arkeologiska fynd.
Forskarna har funnit flera dokument, i vilka faraos undersåtar ger uttryck för sin stora frustration över de höga skatterna.
Till exempel klagade en präst omkring år 1500 före Kristus sin nöd i ett brev med orden: ”Det är inte min plikt att betala skatt!”