Kleopatra begår självmord

Kleopatra - Egyptens sista farao

Kleopatra blev besatt av makten när hon 18 år gammal blev Egyptens drottning. Under de följande decennierna gjorde hon allt för att försvara sin plats på tronen: hon beställde mord på sina syskon, hon byggde upp arméer och hon älskade med tidens mäktigaste män.

Kleopatra blev besatt av makten när hon 18 år gammal blev Egyptens drottning. Under de följande decennierna gjorde hon allt för att försvara sin plats på tronen: hon beställde mord på sina syskon, hon byggde upp arméer och hon älskade med tidens mäktigaste män.

Bridgeman

I samma ögonblick som Octavianus hade läst drottningens brev skickade han sina soldater till palatset i Alexandria. Snabbt! Den romerske härföraren hade förstått innebörden i brevet:

Drottning Kleopatra hade trots alla hans åtgärder, som bland annat omfattade hot mot hennes barn, funnit ett sätt att begå självmord. Hon fick inte lyckas!

Octavianus behövde Kleopatra vid sitt triumftåg i Rom. Hon skulle föras dit i bojor och han ville visa romarna att kvinnan som hade förfört Roms två mäktigaste män och försökt skapa ett imperium som kunde mäta sig med Rom, till sist hade mött sin överman.

De andfådda soldaterna kom fram till drottningens kammare, knuffade brutalt undan vakterna och störtade in genom dörrarna till det lilla rummet. För sent.

Inne i rummet fann de Kleopatra liggande död på en gyllene soffa. Vid hennes fötter låg den ena av de båda tjänsteflickorna död. Den andra, Charmian, försökte med darrande händer sätta drottningens diadem på Kleopatras huvud.

Den ene av soldaterna vände sig ursinnig mot den döende tjänsteflickan: ”Var det här särskilt klokt gjort av din härskarinna, Charmian?” ”Mycket klokt. Och passande för en efterträdare till så många kungar”, lyckades Charmian pressa fram innan hon föll ihop.

Detaljerna kring Octavianus gärningar och tjänsteflickans ord har bevarats tack vare bland andra den grekiske historikern Plutarchos som levde ungefär hundra år efter Kleopatras död år 30 f.Kr. Men historikerna är oeniga om hur Kleopatra tog sitt liv.

Vissa hävdar att hon tog gift medan andra påstår att hon lät smuggla in en kobra i en fruktkorg förbi vakterna och att hon dog av ett ormbett. ”Ingen känner till hela sanningen om detta”, skrev Plutarchos.

Kleopatra porträtt
© Bridgeman

Kleopatra – 51 f.Kr.

Makten i Egypten har de senaste 300 åren vilat hos ptoleméerna. Liksom faraonerna, landets forntida härskare, gifter de sig med sina syskon. Nu är den 18-åriga Kleopatra och hennes lillebror beredda att överta tronen.

Kleopatra blev Egyptens härskare som 18-åring

Historien om Egyptens sista drottning började 39 år tidigare, år 70 f.Kr. Då föddes Kleopatra i den egyptiska kungastaden Alexandria i Nildeltat. Hon var det mellersta av sammanlagt fem barn som kung Ptolemaios XII Auletes var far till – tre flickor och två pojkar.

Det var oroliga tider. I nästan 300 år hade makedonska kungar, ättlingar till Alexander den stores general Ptolemaios, regerat i Egypten. Men det tidigare så mäktiga riket hade försvagats och i årtionden hade landets härskare tvingats betala till Medelhavets nya stormakt, Rom, för att slippa erövring.

En del av landets problem berodde på att kungasläktens medlemmar under alla de 300 åren hade bekämpat varandra med alla medel – en maktkamp som Kleopatra blev vittne till redan som tonåring.

När hon var tolv år gammal tvingades hennes far, som var lika känd för sin överdådiga livsstil som för sitt usla ledarskap, att gå i exil. Kleopatras äldsta syster Berenike såg genast chansen och utropade sig själv till härskare.

Hon saknade emellertid en make och gifte sig därför med sin kusin. Men några veckor senare ångrade systern giftermålet, lät strypa sin man och gifte om sig.

Efter tre års exil återvände Ptolemaios till Alexandria. Han lät genast avrätta sin rebelliska dotter. När Ptolemaios Auletes dog år 52 f.Kr. utropades den blott 18-åriga Kleopatra och hennes tioårige bror till Egyptens nya härskare.

"Hon hade även den mest charmerande röst och visste hur hon skulle göra sig behaglig för alla och envar." Dio Cassius, grekisk-romersk historiker, 150-235 e.Kr.

Kleopatra talade rentav egyptiska

Snart stod det klart att Egyptens nya drottning var speciell. Kleopatra var intresserad av såväl politik som ekonomi och vetenskap och skilde sig dessutom från de tidigare ptolemeiska regenterna; hon kunde nämligen tala egyptiska.

Hennes föregångare och släktingar talade enbart grekiska. Kleopatra kunde även tala med ”etiopier, judar, araber, syrier, meder och parther” utan hjälp av tolk, berättade historikern Plutarchos.
Eftersom Kleopatras bror och make bara var tio år blev det snart den intelligenta drottningen som styrde Egypten.

Men den unge Ptolemaios råkade i klorna på en grupp manipulativa hovmän som försökte hetsa kungen mot hans syster för att själva få mera makt.

År 49 f.Kr., efter två år på tronen, slog de maktlystna hovmännen till och drev med Ptolemaios godkännande ut Kleopatra ur Alexandria. Kuppen var en förödmjukelse för den ambitiösa drottningen som tvingades resa till grannlandet Syrien. Där började hon sätta samman en armé för att återerövra sitt rike

isis osiris horus statyer

Äktenskaplig incest var vanligt – t.ex. var Egyptens viktiga gudar Osiris och Isis syskon och makar – och föräldrar till Horus.

© Polfoto/Corbis

Syskonäktenskap garanterade makten

I generationer gifte sig Egyptens kungar med sina systrar. Men seden skyddade dem inte mot de övriga familjemedlemmarna.

Bruden var vacker – och brudgummen hennes bror. Bland det forntida Egyptens härskare, faraonerna, var bröllop mellan bröder och systrar – eller mellan fäder och döttrar – vanligt förekommande.

På så vis såg faraonerna till att andra släkter inte kom för nära tronen.

Kleopatras släkt, de grekiska ptoleméerna, anammade seden när de tog makten i landet vid Nilen på 300-talet f.Kr.

Giftermålen inom släkten fick egypterna att acceptera ptoleméerna som faraonernas arvtagare men samtida greker och romare förargades av eller hånade öppet de incestuösa äktenskapen.

Samtidigt tvingades ptoleméerna inse att giftermålen inte skyddade mot blodiga interna maktkamper inom kungafamiljen – snarare tvärtom. Från barnsben fick släktens barn lära sig att bara den mest skoningslösa överlever.

Samtida historiker berättar t.ex. om Ptolemaios II vars bror, mor och morbror dog i palatsintriger innan han kunde överta tronen på 200-talet f.Kr. För att behålla makten inom familjen gifte han sig med sin syster Arsinoë III.

Hans stora kärlek var dock älskarinnan och halvsystern Agathoclea, som han fick ett barn med. Älskarinnan förgiftade sedan både kungen och drottningen.

Caesar angrep sin svärson

Samma år som Kleopatra tvingades fly ut ur Egypten gick den romerske fältherren Julius Caesar över floden Rubicon med orden ”tärningen är kastad”. Med sin armé i ryggen var han nu beredd att hävda sin rätt till Rom.

Caesars främste motståndare var hans forne vän och svärson Pompejus. De båda drabbade samman vid staden Farsalos i Grekland. Pompejus led ett förkrossande nederlag men överlevde och seglade till Egypten för att söka hjälp.

När den slagne Pompejus kom till Nildeltat höll Kleopatras lillebror Ptolemaios på att förbereda sin här för kamp mot Kleopatra. Pompejus ansökte om audiens hos kung Ptolemaios vilket orsakade panik bland hovfolket.

Nyheten om Caesars stora seger hade redan nått Egypten och Ptolemaios rådgivare fruktade att den till synes oövervinnlige Caesar skulle bli deras fiende om de tog emot Pompejus. De beslöt att döda honom i stället.

En general seglade ut till Pompejus skepp som låg för ankar och bad romaren stiga ned i båten. Enligt Plutarchos övade sig Pompejus under färden in mot land på det tal han skulle hålla inför kung Ptolemaios. Men innan båten nådde land drog generalen och hans två medhjälpare sina svärd.

”Han sa inte ett ord och beklagade sig inte, men så snart han insåg att han inte kunde slå sig fri eller fly dolde han sitt ansikte”, skrev Plutarchos.

Kleopatra jonglerade skickligt med äkta makar och framgångsrika älskare tills hon till sist mötte sin överman. Drottningen fick fyra barn på elva år med två av sina män.

Ptolemaios XIII figur
© Polfoto/Corbis

Kleopatras 1:e make – 51 f.Kr.

Ptolemaios XII

Kleopatras äldste lillebror. Pojken försökte ta makten ifrån Kleopatra men drunknade i Nilen under en strid mot Caesar år 47 f.Kr.

Ptolemaios-XIV figur
© Polfoto/Corbis

Kleopatras 2:e make – 47 f.Kr.

Ptolemaios XIV

Kleopatras yngste lillebror. Gifte sig ungefär tolv år gammal med Kleopatra, som troligtvis lät mörda honom tre år senare.

Julius Caesar staty
© Polfoto/Corbis

Kleopatras älskare – 48 f.Kr.

Julius Caesar

Det romerska militärgeniet blev betagen av den 31 år yngre Kleopatra. De fick sonen Caesarion. År 44 f.Kr. blev Caesar mördad.

Antonius staty
© Polfoto/Corbis

Kleopatras 3:e make – 42 f.Kr.

Antonius

En av Caesars arvtagare. Han blev blint förälskad i Kleopatra. De gifte sig och fick tre barn innan han begick självmord.

Octavianus staty
© Polfoto/Corbis

Kleopatras överman – 30 f.Kr.

Octavianus

Caesars släkting Octavianus besegrade Antonius och Kleopatras flotta och erövrade Egypten. Fick titeln Augustus – den upphöjde.

Kleopatras djärvhet fascinerade Caesar

Fyra dagar efter mordet på Pompejus seglade Caesar med tio krigsfartyg och 4 000 romerska soldater in i Alexandrias stora hamn. Ptolemaios hovfolk skyndade ut för att möta den romerske härföraren – och visa honom Pompejus avhuggna huvud.

Caesar vände sig med avsky från synen och gav order om att huvudet skulle brännas och bisättas. Därefter kallade han till sig både Ptolemaios och Kleopatra till kungapalatset i Alexandria för att avsluta deras fejd.

Den trettonårige Ptolemaios lämnade genast sin armé och infann sig hos Caesar. Samtidigt placerade hans män ut trupper vid alla Alexandrias tillfartsvägar för att hindra Kleopatra från att komma fram. De menade att Caesar i hennes frånvaro skulle utse Ptolemaios och en annan syster som härskare.

Men Kleopatra fann på råd. Hon rullade in sig i en matta som sedan bars in i den sal där Caesar befann sig. ”Det sägs att Kleopatras påhitt var det som först förtrollade Caesar, eftersom hon visade sig vara en djärv och intressant kvinna”, berättade Plutarchos.

Napoleon fälttåg Egypten

Krigsherrarnas juvel

Egypten har i årtusenden varit efter­traktat av krigsherrar med stormakts­ambitioner. Den franske generalen Napoleon var en av dem. Hans fälttåg i slutet av 1700-talet slutade dock i nederlag.

© Polfoto/Corbis

Kleopatra hade charm

Kleopatra var av allt att döma ingen vacker kvinna enligt dagens mått mätt. Porträtt av henne på samtida mynt visar en kvinna med markant näsa och tämligen bred hals.

”Men det var oemotståndligt charmerande att konversera med henne. Det fanns en sötma i hennes stämmas toner och hennes tunga – som ett instrument med många strängar”, skrev Plutarchos.

Den 52-årige Caesar var berömd kring hela Medelhavet och efter segern över Pompejus Roms mäktigaste man. För en kvinna som Kleopatra, som behövde både Roms beskydd och en son, var han den idealiske mannen att förföra. Och Caesar föll pladask för den kvinna som rullade ut sig ur mattan framför honom. Strax därefter återinsatte Caesar henne som drottning.

Hovfolket bakom Kleopatras lillebror tänkte emellertid inte acceptera denna oväntade vändning. De beordrade armén att anfalla Caesar i Alexandria. Härföraren och hans män var numerärt underlägsna men romarna var stridsvana och slog tillbaka fienden gång på gång.

Striderna rasade i fyra månader. Till sist fick Caesar förstärkningar sjö­vägen och han krossade den egyptiska armén. Under den sista striden drunknade Ptolemaios som anslutit sig till de egyptiska trupperna. Med hans död försvann det sista motståndet.

Efter ett triumftåg genom det krigshärjade Alexandria insatte Caesar Kleopatra som drottning och hennes yngste bror som medregent. Nu kunde Caesar äntligen njuta av den fantastiska staden Alexandria – och av Kleopatra.

"Till sin natur var hon mycket girig och drog sig inte för några ondskefullheter." Flavius Josefus, romersk-judisk historiker, 37-94 e.Kr.

Kleopatra och Caesar festade till gryningen

I skarp kontrast till de republikanska romarna som uppskattade enkel mat och en viss måttlighet så älskade ptoleméerna lyx. Ju mer mat och dryck en kung kunde konsumera, desto bättre.

En av Kleopatras föregångare, Ptolemaios VIII med tillnamnet ”isterbuken”, var så uppenbart stolt över sin fetma att han klädde sig i nästan genomskinliga kläder – vilket retade hans romerska gäster.

Ptoleméernas fester var samtidigt ökända; vinet flödade och erotiskt umgänge mellan kungligheter, gäster och prostituerade av båda könen var mer regel än undantag. För romarna symboliserade ptoleméerna därför de östliga kungarnas dekadens.

Kleopatra introducerade nu Caesar i denna värld. Och trots hans spartanska soldatdygder verkar det som om han njöt av hovlivet. I alla fall berättar den romerske historikern Suetonius att Caesar ofta festade med den egyptiska drottningen tills morgonen grydde.

På sommaren 47 f.Kr. lämnade Caesar omsider Egypten för att fortsätta sina militärkampanjer mot sina fiender. Innan han reste hade Kleopatra fött honom en son som genast fick smeknamnet Caesarion – lille Caesar.

För Kleopatra var sonen en garanti för att Roms mäktigaste man skulle göra allt för att skydda hennes egyptiska rike. Makten var äntligen säkrad.

Relief av Tutankhamun i guld

Egypten blomstrade under faraonernas regim. Reliefen i silver och guld är från en tron i Tutankhamuns grav.

© Polfoto/Corbis

Kleopatra var i Rom vid Caesars död

På hösten 46 f.Kr. reste Kleopatra med sin son och sin medregerande lillebror till Rom. Där inkvarterades de i Caesars privata villa utanför Rom. Hennes ankomst ledde genast till rykten om att Caesar tänkte gifta sig med drottningen och flytta rikets huvudstad till Alexandria.

Många romare föraktade Kleopatra och ansåg att hon uppträdde arrogant. ”Jag hatar den där drottningen”, skrev den berömde romerske talaren Cicero rättframt i ett brev till en vän.

Caesar struntade i romarnas motvilja mot Kleopatra. Den egyptiska drottningen stannade i Rom i nästan tre år, fram till början av mars 44 f.Kr. då katastrofen inträffade.

Den 15 mars mördades Caesar av en grupp senatorer som hoppades att de genom att döda Caesar åter skulle kunna göra Rom till en republik.

Historikerna vet inte hur Kleopatra reagerade på nyheten men när Caesars testamente offentliggjordes var sonen Caesarion inte ens omnämnd. Strax därefter reste Kleopatra hem till Egypten.

Fem månader senare dog hennes medregent, lillebror Ptolemaios – för­modligen förpassad till dödsriket av drottningen själv. I stället kröntes Kleopatras treårige son Caesarion under namnet Ptolemaios XV.

Kleopatra och Antonius i Tarsus

Kleopatra kallades till Tarsus i våra dagars Turkiet för att svära trohet gentemot Roms nye härskare. Här mötte hon fältherren Antonius som föll pladask för henne.

© Bridgeman

Kleopatra hittar en ny beskyddare

Efter mordet på Caesar utbröt ännu ett blodigt inbördeskrig i Rom. På ena sidan stod Caesars mördare. På andra sidan fanns Caesars släkting och officiella arvinge Octavianus samt fältherren Antonius som hade stridit tillsammans med Caesar i Gallien.

År 42 f.Kr. lyckades de till sist besegra Caesars mördare och delade därefter upp riket mellan sig. Octavianus fick själva Italien och Roms västra provinser medan Antonius blev härskare över Roms provinser i Orienten.

Antonius, som var i desperat behov av pengar till ett stort fälttåg mot partherna i våra dagars Iran började genast driva in skatter. När han kom till staden Tarsus i nuvarande östra Turkiet skickade han en order till Kleopatra att komma dit.

Egyptens drottning anade genast nya möjligheter. Hon visste att österns omåttliga lyx tilltalade Antonius mer än Roms puritanism. I sin ungdom hade han varit en flitig gäst vid stadens orgier och lär enligt Plutarchos en gång ha druckit så mycket att han dagen därpå till allas fasa kastade upp mitt på Roms forum.

Kleopatra såg en ny beskyddare i Antonius. Därför seglade hon iväg i ett skepp med förgylld stäv, purpurröda segel och försilvrade åror. Klädd som gudinnan Isis låg hon under ett solsegel på däck, omgiven av ynglingar utklädda till älskogsgudar, medan hovets vackraste tjänarinnor lekte sjömän.

I Tarsus bjöd hon in den förbluffade Antonius till en överdådig måltid ombord. Han föll pladask för den nu 28-åriga Kleopatra. Enligt romerska historiker ägnade de de följande dagar åt mat, dryck – och varandra.

Snart började Kleopatra dock att förhandla med Antonius. Hon erbjöd sig att finansiera en del av hans fälttåg om han undanröjde hennes lillasyster som var ett hot mot Kleopatra och Caesarion.

Antonius gick med på avtalet och lillasystern Arsinoë, som befann sig i Mindre Asien, mördades på hans order. Därefter reste Kleopatra hem. Hennes nye vän följde snart efter.

© Polfoto/Corbis

5 000 år av egyptisk historia

Efter faraonernas storhetstid invaderades Egypten gång på gång och regerades då av främmande nationer. Inte förrän år 1922 fick landet åter en egyptier som statsöverhuvud.

3000 f.Kr.

De egyptiska faraonerna regerar i Egypten som under nästan 2 000 år är en av Medelhavets stormakter. Landets huvudstad är först Memfis, sedan Thebe.

525 f.Kr

Den persiske kungen Kambyses erövrar Egypten som inlemmas i det persiska storriket.

332 f.Kr.

Makedonernas kung Alexander den store erövrar perserriket och befriar Egypten. Efter Alexanders död utropar hans general Ptolemaios Soter sig själv till kung över egyptierna. Han flyttar huvudstaden till Alexandria i Nildeltat.

30 f.Kr.

Egypten invaderas av romarna och den sista ptolemeiska härskaren, Kleopatra VII, begår självmord. Egypten blir nu en romersk provins.

395 e.Kr.

På 300-talet e.Kr. delas Egypten upp i fyra provinser under den östra delen av romarriket – senare Bysantinska riket. Omkring år 400 har större delen av landet kristnats.

642

Omkring år 640 erövrar syriska och palestinska muslimer Egypten som därefter administreras av kaliferna i Medina, Damaskus och Bagdad. Egypterna konverterar till islam. År 959 erövrar de tunisiska fatimiderna Egypten och bygger huvud­staden al-Qahira – Kairo – varifrån landet regeras. År 1250 tar de muslimska slavsoldaterna, mamlukerna, kontrollen över Egypten.

1517

I början av 1500-talet erövrar den muslimske sultanen Selim I Egypten. Han gör landet till en provins i Osmanska riket och låter de första härskarna, mamlukerna, administrera landet. År 1798 försöker Napoleon erövra Egypten men kastas ut igen.

1914

När första världskriget bryter ut förklarar Storbritannien krig mot Osmanska riket och gör Egypten till ett brittiskt protektorat.

1922

Efter åtta år av brittiskt styre förklarar britterna Egypten självständigt med den egyptiske kungen Fuad I på tronen. För första gången på drygt 2 500 år regerar egyptierna själva.

Octavianus förklarar krig mot Kleopatra

Medan Antonius njöt av livet i Alexandria började den äregirige Octavianus att sakta men säkert smutskasta Antonius goda rykte i Rom.

Trots att Antonius var den som bar största delen av äran av att ha besegrat Caesars mördare lyckades Octavianus snart övertyga romarna om att allt var hans förtjänst.

Snart tycktes en militär uppgörelse mellan de båda rivalerna vara oundviklig och Antonius lämnade Alexandria med en stor armé.

I sista sekunden besinnade sig båda parterna och ingick ett nytt avtal om rikets delning. Avtalet beseglades av Antonius giftermål med Octavianus syster, Octavia. Nu koncentrerade sig Antonius i stället på sitt planerade fälttåg mot partherna.

I Alexandria hade Kleopatra under tiden fött Antonius tvillingar. Hon mötte honom därefter i Syrien och som tack för sin hjälp i fälttåget mot partherna fick Kleopatra våra dagars Libanon, Cypern, Libyen och Palestina.

Men hans fälttåg avslutades utan någon tydlig seger. Trots detta ordnade han ett triumftåg i Alexandria och började därefter umgås flitigt med Kleopatra igen.

Snart födde hon honom en son. Antonius skilde sig från sin hustru och klippte därmed av de sista banden till Octavianus, som intensifierade sin propaganda mot honom.

Octavianus insåg att det skulle bli svårt att övertala romerska soldater att kämpa mot den populäre Antonius.

Därför anklagade han i stället Kleopatra för att ha förhäxat Antonius och för att själv vilja ta makten över romarna. Till sist lyckades Octavianus övertala senaten att förklara krig mot Kleopatra.

Kleopatra sjöslaget vid Actium

Kleopatras och Antonius överlägsna flotta drabbade samman med Octavianus vid grekiska västkusten. Octavianus (t.h.) slutade som segrare.

© Ullstein & Polfoto/Corbis

Slutstriden mellan Kleopatra och Octavianus

Efter den officiella krigsförklaringen byggde Antonius och Kleopatra upp en stor armé och en enorm flotta. Den slutliga uppgörelsen med Octavianus hade börjat.

Marktrupperna samlades i Grekland medan flottan väntade utanför kusten. Efter råd från Kleopatra beslöt Antonius att sätta sin lit till flottan som med sina 500 stora fartyg var överlägsen Octavianus både i antal och fartygens storlek. I september 31 f.Kr. drabbade flottorna samman utanför den romerska kolonin i Actium.

Slaget pågick hela dagen. Vid skymningen var det fortfarande oavgjort. Trots detta såg de stridande plötsligt hur reserven, Kleopatras sextio egyptiska galärer, försvann i all hast bort över havet.

”Så snart Antonius såg hennes skepp, glömde han allt annat och övergav dem som kämpade och dog för hans skull”, skrev Plutarchos och fortsatte: ”Han skyndade efter den kvinna som redan hade störtat honom i fördärvet och som skulle göra hans förtappelse än mer fullständig.”

Några timmar senare kapitulerade både resterna av Antonius flotta och armén på land för Octavianus.

Ingen vet varför Kleopatra flydde från Actium men när de båda älskande återvände till Alexandria sjönk Antonius ned i apati. Enligt Dio Cassius försökte Kleopatra muntra upp Antonius medan hon försökte rädda freden genom att muta Octavianus.

Han lät sig emellertid inte övertalas av klingande mynt. På sommaren år 30 f.Kr. landsteg Octavianus i Egypten med en stor armé och tågade mot Alexandria.

Antonius ställde upp en stor här utanför staden och försökte samtidigt övertala Octavianus soldater att ge upp utan strid. Men Octavianus lät sina militärtrumpeter överrösta hans stämma och snart deserterade Antonius soldater.

Han tvingades dra sig tillbaka till palatset där han frågade efter Kleopatra och fick felaktigt information om att hon hade begått självmord. Galen av förtvivlan högg han enligt Plutarchos sitt svärd genom kroppen.

En av Kleopatras män fann honom döende och underrättade drottningen. Kleopatra, som hade låst in sig i sitt mausoleum, lät då hissa upp Antonius längs mausoleets vägg och in genom en öppning högre upp i byggnaden.

Här dog Antonius i hennes armar.

Kleopatra ville begravas hos Antonius

När Octavianus intog Alexandria fick han höra nyheten om Antonius självmord. Han var dock fast besluten att fånga Kleopatra levande. Det lyckades. Hon hölls nu fången i palatset.

Ett par dagar senare möttes de båda för första gången. Enligt Dio Cassius försökte Kleopatra behaga Octavianus men tvingades inse att han inte var mottaglig för hennes charm.

Octavianus fruktade att även hon tänkte begå självmord och beordrade därför att alla vassa föremål skulle gömmas undan.

Han hotade dessutom med att låta straffa hennes och Antonius tre små barn om hon tog livet av sig. Kleopatra hade hunnit skicka sonen Caesarion i säkerhet.

Kleopatra lyckades till sist övertyga Octavianus om att hon inte tänkte ta sitt liv. Enligt Plutarchos bad hon därefter om att få besöka Antonius grav. Här sa hon till sin döde man: ”Tillåt inte att det hålls triumftåg över min person, utan göm och begrav mig här tillsammans med dig, för av alla mina olyckor har ingen varit så stor och fasansfull som den korta tid jag har levt utan dig.”

Några timmar senare mottog Octavianus det brev som fick honom att skicka soldater i ilfart till hennes rum. I brevet bad hon om att få bli begravd tillsammans med Antonius.

När soldaterna kom fram var Egyptens sista drottning redan död.

"Hårdare var hon i den död hon valde, som önskade hon aldrig upphöra att vara drottning." Horatius, romersk poet, 65-8 f.Kr.

Caesarion avrättades

Med Kleopatras död och erövringen av Egypten försvann det sista av de väldiga riken som vuxit fram ur Alexander den stores erövringar. Den hellenistiska tidsepoken där grekisk kultur och filosofi varit dominerande dog ut och det kejserliga Rom växte fram.

Kleopatra hade otvivelaktigt hoppats att Caesarion en dag skulle kräva sin rätt till Egyptens tron. Men Octavianus var väl medveten om att Caesarion som son till Roms mest populäre fältherre någonsin utgjorde ett stort hot.

När den 17-årige Caesarion kort efter Kleopatras död övertalades att återvända till Alexandria lät Octavianus därför omedelbart avrätta honom.

Kleopatras tre barn med Antonius skonades dock. Octavianus visste att de inte var lika intressanta för romarna och lät sin syster ta hand om dem.

Tre år senare döpte Octavianus om månaden sextilis till augusti till minne av att han då dels fick hederstiteln Augustus, dels hade besegrat drottning Kleopatra.

Resandet av obelisk Central Park

I Central Park, New York, står en av de tre obeliskerna, den s.k. ”Kleopatras nål”. De två andra finns i Paris respektive London.

© Polfoto/Ullstein

Obelisker hyllar Kleopatra

Kleopatra har aldrig blivit glömd. Hon hyllas med bland annat tre egyptiska obelisker som bär hennes namn. De drygt 20 meter höga stenstoderna är dock cirka tusen år äldre än Kleopatra.

I Central Park i New York står en av de tre obeliskerna, den så kallade Kleopatras nål. De båda andra finns i Paris respektive London.