Den nya forskningen publicerades i en artikel i tidskriften Nature. Forskarna från Tyska arkeologiska institutet i Berlin konstaterade att händerna härrör från elva män och en kvinna, och att de varit ”mjuka och flexibla”, vilket tyder på att de huggits av innan eller flera dagar efter att en eventuell likstelhet inträtt. Det är därför inte osannolikt att det var levande personer som blev av med ena handen.
Forskarna kunde även konstatera att det rörde sig om enbart högerhänder, som med stor precision skurits av vid samma ställe på handleden. Det indikerar att amputationen utfördes kontrollerat och med ett tydligt syfte.
Forskarna tror att händerna sannolikt härrör från fiender till faraon, möjligen krigsfångar, och att de skurits av ”under eller kort tid före en ceremoni”. Händerna hade placerats ”med spretande fingrar och handflatan nedåt”, så forskarna tror att de visats upp under en offentlig ceremoni, som skulle understryka faraos styrka.
Grym tradition fortsatte
Forskarna har länge misstänkt att det var hyksosfolket som introducerade egyptierna för traditionen att ta fysiska troféer från sina fiender. Det är nämligen under perioden för deras regeringstid som reliefer med avhuggna händer börjar dyka upp.
Hyksosfolket kom från Levanten i området kring dagens Syrien och intog delar av Egypten på 1600-talet före Kristus, då de grundade en egen dynasti. De var de första utländska härskarna över Egypten, men regerade endast i norra delen av landet och låg i stort sett konstant i krig med de traditionella faraonerna, som fortfarande regerade från Thebe i södra Egypten.
De förlorade slutgiltigt till farao Ahmose I omkring 1530 före Kristus, vilket blev inledningen till Nya riket, Egyptens mäktigaste epok. Avbildningar av avhuggna händer fortsätter dock att förekomma, vilket tyder på att det var en tradition som egyptierna inte kastade ut tillsammans med de främmande härskarna.