En grupp amerikanska arkeologer från New York University har gjort en spektakulär upptäckt i närheten av Ramses II:s tempel i den egyptiska forntidsstaden Abydos. Mer än 2 000 mumifierade vädurshuvuden har dykt upp ur sanden.
Arkeologerna har daterat den enorma mängden vädurshuvuden till den ptolemaiska perioden 332–30 före Kristus, och huvudena tros vara offergåvor till farao Ramses II.
Ramses II regerade åren 1279–1213 före Kristus, och fyndet tyder därmed på att faraon fortfarande uppfattades som gudomlig hela tusen år efter sin död.
Ramses II tillbads i döden
Ramses II var även känd som Ramses den store, och med sina 66 år på tronen var han en av de faraoner som regerade längst och hade störst framgångar. Han var känd för sina militära fälttåg, som bland annat ledde till ett fredsavtal med hettiterna efter 200 år av krig och konflikter. Men även för otaliga stora byggnadsverk och för att ha legat bakom en guldålder i Egyptens historia.
Om de 2 000 vädurarna offrades samtidigt är det ett av de största kända djuroffren i Egyptens historia.
Enligt den egyptiska mytologin var farao inkarnationen av guden Horus och tillbads både medan han levde och i döden. Men det är oerhört ovanligt att en farao tillbads så många år efter sin regeringsperiod.
Enligt arkeologerna visar det den enorma respekt som Ramses II omgavs av i Egypten. Av alla efterföljande faraoner betecknades han vördnadsfullt som ”vår store förfader”.
Utgrävningsledaren Sameh Iskandar anser att fyndet tyder på en Ramses II-kult som fortfarande frodades tusen år efter faraons död.
I det gamla Egypten var väduren en viktig symbol för makt och fruktbarhet och hade en koppling till flera egyptiska gudar, inte minst Chnum, som hade ett vädurshuvud och en människokropp. Chnum betraktades som guden för Nilens källa och skapade enligt den egyptiska mytologin alla människobarn i lera och placerade dem därefter i mödrarnas gravida magar.
Getter och vädurar i det gamla Egypten mumifierades i regel så att hornen syntes.
När vädurar offrades och mumifierades var det ofta en offergåva till Chnum i hopp om att öka jordens eller människors fruktbarhet. Men egyptierna var inte så petiga med vilka gudar som skulle ha vilka offergåvor, så det är inte osannolikt att vädurarna faktiskt offrades till Ramses II, eftersom de hittats i hans tempel.
Palats ändrar synen på forntidsstad
Vädursskallarna var inte det enda arkeologerna fann. Ett nyupptäckt lagerområde i templets norra del var fyllt med många andra mumifierade djur. Där fanns bland annat getter, hundar, kor, hjortar och till och med en struts. Djuren har sannolikt offrats till faraon.
Arkeologerna fann även ruinerna av ett gammalt palats med fem meter tjocka murar, som de tror är från omkring 2000 före Kristus. Forskarna tror att detta fynd kan bidra till att helt förändra synen på forntidsstaden Abydos, som ligger drygt 40 mil söder om Kairo.
Staden är känd för bland annat sitt stora tempel helgat åt Sethos I, Ramses II:s far och företrädare på tronen, samt för att vara gravplats för flera tidiga faraoner. Att staden även hyste ett stort palatskomplex tyder på att platsen har varit mycket mer betydelsefull än man har antagit.
Sethos I:s stora tempel i Abydos imponerade fortfarande mer än 3 000 år efter det uppfördes.