Världens äldsta myntverkstad gjorde märkliga mynt

Sensationellt fynd i Kina visar att historiens första mynt var stora, tunga och tämligen opraktiska att släpa runt på.

Sensationellt fynd i Kina visar att historiens första mynt var stora, tunga och tämligen opraktiska att släpa runt på.

H. Zhao, Shutterstock

I Guanzhuang i provinsen Hunan i sydöstra Kina har arkeologer gjort ett spektakulärt fynd. Under utgrävningen av ett uråldrigt bronsgjuteri fann de ett antal lerformar från perioden 640 till 550 före Kristus, som använts för att tillverka mynt.

Fyndet gör bronsgjuteriet till världens äldsta myntverkstad. Arkeologerna fann dessutom två mynt som gjutits på platsen.

”Att tillverka mynt är en av de mest revolutionerande finansiella uppfinningarna i mänsklighetens historia”, förklarar Hao Zhao från universitetet i Zhengzhou, som lett utgrävningen.

Arkeologerna fann hela 54 lerformar som använts för att gjuta mynt. Alla var lika stora.

”Formarna hade med stor precision framställts med hjälp av mätredskap för att reglera storleken och minimera skillnaden”, konstaterar de kinesiska arkeologerna.

Drönarfoto från utgrävningen av myntverkstaden. Röda prickar anger fynd av lerformar för mynt; gröna prickar anger var färdiga mynt hittades.

© Z. Qu & H. Zhao/Zhengzhou University

Mynten ersatte riktiga spadar

De mynt som tillverkades i myntverkstaden under Kinas Zhoudynasti (1022 f.Kr. till 256 f.Kr.), var formade som 10 x 5 centimeter stora miniatyrspadar. Historiker kallar dem därför för spadmynt.

Ursprungligen använde kineserna riktiga verktyg som betalningsmedel – till exempel stora spadar – så när man gick över till att producera mynt var det naturligt att forma dem som små spadar.