Yoshiko Kawashima år 1932. Som spion för Kina hade prinsessen precis genomfört det framgångsrika ”falska kriget” i Shanghai.

© David Bergamini & AKG Images

Kinesisk spionprinsessa blev Japans viktigaste vapen

Hon var sex år när hon gavs bort till sin fars japanske vän och fick namnet Yoshiko Kawashima. Senare lärdes hon upp till mästerspion och beredde väg för Japans maktövertagande av hennes födelseland, Kina. Hennes vapen var sex, våld och utpressning.

18 oktober 2018 av Malene Fich Weischer

Yoshiko Kawashima visste exakt hur hon skulle locka den kinesiska­ exilkejsarinnan längre ner i fördärvet: ”Ta en pipa till, min vän.”

För länge sedan hade de två unga kvinnorna känt varandra, när båda var småflickor i Kina. Nu var det år 1931, kejsarfamiljen hade avsatts från makten och den vackra kejsarinnan Elizabeth Wan Rong levde isolerat och ensamt i exil under japanskt beskydd. 

Hon njöt av att få besök av sin väninna Yosh­iko som hade bott många år i Japan och dessutom levde ett vilt liv utan att förneka sig några nöjen.

Elizabeth kunde omöjligt veta att bak­grunden till väninnans plötsliga intresse var allt annat än vänskaplig. Yoshiko­ hade lejts som japansk spion, och hennes uppgift var att utnyttja­ Eliza­beths väl kända svaghet för opium. 

Helst skulle kejsarinnan befinna sig i ett opiumrus så ofta och så länge som möjligt, för att inte kunna påverka sin man, kejsaren Henry Puyi. 

Kejsaren själv var mycket frestad att accep­tera ett japanskt erbjudande om att bli kejsare av Manchuriet, men kejsarinnan hade insett att han bara skulle vara en marionett för Japan och enträget avrått honom. 

År 1853 tvingade USA det isolerade Japan att öppna­ sig för västvärlden. Det ledde till bitterhet hos en grupp japanska makthavare. De menade att ­Japans överlägsna kultur borde spridas till resten av världen. Med detta som mål grundade gruppen på 1870-talet en hemlig underrättelsetjänst. Kejsar Hirohito (1901-89) ville föra vidare en heroisk tradition för att återupprätta Japans makt och ära.

© Ullstein Bild

Prinsessa i manskläder

Yoshiko Kawashimas ursprungliga namn var Aisin Gioro Xianyu. Hon föddes som prinsessa den 24 maj 1907 i den del av Kina som tidigare varit den självstyrande staten Manchuriet. Hennes smeknamn var Dongzhen – ”Österns juvel”. 

Under detta namn skrev hon senare in sig i den dunkla spionhistorien – hennes liv var som taget ur en roman.

Som sexåring gavs hon bort som gåva till sin fars, prins Su, nära vän japanen Naniwa Kawashima, som ett tecken på de två männens ömsesidiga vänskap och respekt. Den lilla flickan fick ett nytt japanskt namn: Yoshiko Kawashima. 

Naniwa var emellertid en av Japans främsta spioner och präglade Yoshiko så att hon kom att nära ett glödande hat mot kineserna och en minst lika stor beundran för allt som var japanskt.

Yoshiko fick på alla sätt en ovanlig uppväxt. Hon uppfostrades mer eller­ mindre som en pojke, och passade inte in i den japanska mallen för en ung kvinna:­ ljuv, blyg och tystlåten. Hon rele­gerades till och med från flera skolor.

Som sjuttonåring försökte hon begå självmord, antagligen för att hon vid femton års ålder våldtogs av Naniwas far och som sjuttonåring av Naniwa själv. Självmordsförsöket misslyckades, men de skrämmande upplevelserna blev en vändpunkt för Yoshiko. 

Hon klippte av sitt långa hår, började klä sig i manskläder och förförde kvinnor och män till höger och vänster. Hennes uppförande var på det hela taget sexuellt gränsöverskridande. 

När hon senare berättade om sin bakgrund, skröt hon med att det var hon som hade förfört styvfadern.

I Japans hemliga tjänst

År 1927, när Yoshiko var tjugo år, blev hon bortgift med den mongoliske prinsen Kanjurjab. Det blev hennes första ”insats” för Japan. 

Äktenskapet var nämligen arrangerat för att landet skulle få in en fot i Mongoliet. Efter ett år fick hon nog och reste till Shanghai där hon återgick till sitt vilda liv med våldsamma fester, opium och sexuella utsvävningar.

På en nyårsfest år 1930 mötte hon den japanske generalmajoren Takayoshi­ Tanaka, en man med makt. Han var chef för den japanska underrättelsetjänsten i Shanghai och Yoshiko försökte genast förföra honom. 

Han avvisade henne på grund av att hon var en äkta prinsessa och han blott en man av folket. Men Yoshiko sökte upp honom flera gånger för att låna pengar av honom och på så vis göra dem mer jämbördiga.

När hon senare fick reda på att de hade en gemensam förkärlek för höga läderstövlar, var ett förhållande oundvikligt. Men Yoshiko var dyr i drift, och Tanaka började nalla av underrättelsetjänstens pengar för att uppfylla hennes­ önskningar. 

Han såg till exempel till att hon fick undervisning i engelska, en färdighet som kom till användning när Tanakas chef, överste Itagaki,­ en dag skickade bud efter honom. Underrättelse­tjänsten hade fått användning för det omaka parets talanger. 

Yoshiko, med sitt kinesiska utseende och sina goda kontakter, sändes ut för att påverka det kinesiska kejsarparet att göra som Japan ville. 

Yoshiko Kawa­shima föddes år 1907 som Aisin Gioro Xianyu, prinsessa­ av Manchuriet. Från omkring år 1931 fick hon en avgörande roll i Japans försök att dominera Kina. 

© Baidu

Hon lade ormar i kejsarens säng

I lyxexil hade kejsarinnan Elizabeth av ren leda blivit beroende av opium och hennes man drömde om att komma till makten – exakt vad japanerna hade räknat med. Medan de lockade Puyi med Manchuriets kejsartron, höll Yoshiko­ kejsarinnan i schack. 

Dagligen skickade överste Itagaki förfalskade dödshot från en manchurisk krigsherre, och Yoshiko smugglade in ormar i kejsarens säng och gömde bomber i hans frukt. De påstod båda att kineserna låg bakom allt.

Till slut var Puyi så mör att han flydde­ till Manchuriet, som fick det japanskklingande namnet Manchukuo. Här utnämndes han till guvernör – inte alls till kejsare som han lovats.

Yoshiko reste till Shanghai och tog ini­tiativet till det som skulle bli känt som ”det falska kriget”. 

Tillsammans med Tanaka betalade hon en grupp kinesiska­ brottslingar för att attackera japanska företag och bostäder medan japanerna offi­ciellt krävde att stadens kinesiska borgmästare skulle stoppa attackerna. 

Det kunde han förstås inte. Japanerna skicka­de­ sedan in elittrupper i staden och gjorde­ sig redo att invadera hela Kina.

Avrättad för förakt mot Kina

Yoshiko låg inte på latsidan utan inledde förhållanden med en mängd män i centrala positioner. Deras intima förtroenden rapporterades genast vidare till Tanaka, som i sin tur gav information till sina japanska överordnade.

En av Yoshikos älskare var brittisk militärattaché, och han upplyste – lämpligt nog – om att västvärlden inte skulle ingripa för att skydda Kina mot en japansk invasion. År 1937 gick japanska trupper in i Kina. 

När Yoshiko och Tanaka hade avslutat sitt uppdrag återupptog Yoshiko sitt vilda­ liv. Det blev så småningom för mycket och för dyrt för Tanaka, som skickade tillbaka henne­ till Manchukuo.­ Här förförde hon Puyis militära rådgivare, gene­ralmajor Hayao Tada.

I sin tacksamhet gav han henne tillåtelse att grunda sitt eget kompani av elitsoldater. Yoshiko valde ut sina soldater efter deras utseende och älskade att vara chef över dem. 

Hon kunde beordra dem att göra vad som helst. Hon fick också tillåtelse att själv flyga ett bombplan när japanerna bombade Shanghai. Källor har senare påstått att hon log hånfullt mot de förkolnade liken på gatorna.

År 1937 gick japanerna in i Peking och gav Yoshiko en hög administrativ post i staden. Det passade henne bra eftersom hon började få allt svårare att charma rika män som kunde finansiera hennes utsvävande liv. 

Det hårda livet hade satt sina spår och nu utnyttjade hon i stället sin position för att dra in pengar via förmögna kineser. Hon lät kidnappa dem mot lösensummor som gick direkt i hennes egen ficka. Hon pressade dem också på pengar genom att hota med anklagelser om förräderi.

Efter kriget blev Yoshiko erbjuden att återvända till Japan men hon valde att gå under jorden. Bara några månader senare, i novem­ber 1945, spårades hon av revolu­tionsledaren Chiang ­Kai-Sheks underrättelsetjänst. 

När hon inte kunde­ bevisa­ sin japanska adoption blev hon dömd – inte som japansk spion och krigsförbrytare, utan som kinesisk förrädare. 

Den 25 mars 1948 halshöggs Yoshiko ­Kawashima, Österns Juvel, för att hon under bombningarna av Shanghai hade hånat staden och dess invånare.

Som spion spelade hon på sitt vackra yttre men det hindrade inte att hon avrättades som förrädare i Peking 1948.

© Baidu

Läs mer

David Bergamini: Japan's Imperial Conspiracy, Panther 1972. Terry Crowdy: The Enemy Within, Osprey 2006. Lilian Lee: The Last Princess of Manchuria, William Morrow & Co. Norman Polmar & Thomas Allen: Spy Book, Random House 2004. 

Kanske är du intresserad av...