Kina skickade uppsträckning till drottning Victoria

Kungarna över ert aktningsvärda land har hittills alltid utmärkt sig genom sin hövlighet och underdånighet.

Vi har läst vad ni så ofta har skrivit: ”Våra landsmän som reser till Kina för att handla, har alltid blivit väl och rättvist behandlade av hans majestät kejsaren.”

Sålunda har era landsmän i 200 år gynnats av den handel som är källan till det välstånd som ert land är känt för.

Både goda och dåliga människor har under årens lopp kommit hit. En del av dem smugglar opium i syfte att förföra det kinesiska folket och sprida giftet till alla våra provinser.

Kejsaren blev rasande, när han fick reda på det. Han har därför skickat mig, sitt ombud, till Guangdongprovinsen för att undersöka saken.

Alla människor i Kina som säljer eller röker opium kan nu dömas till döden. Vi ser dessutom närmare på de barbarer* som under årens lopp har sålt opium till människor här i Kina. Vi tar emellertid hänsyn till dem som visat ånger och därför har tagit 20183 lådor med opium från lastrummen i sina fartyg och överlämnat till oss.

Allt det har destruerats, och händelsen har rapporterats till kejsaren. Lyckligtvis kommer hans majestät att visa nåd mot alla som frivilligt överlämnar sig. Men det blir svårt att skona dem som framöver bryter mot förbudet.

Och när vi nu har infört nya regler, utgår vi från att härskaren över ert aktningsvärda land kommer att instruera barbarerna att följa lagen.

Ert land ligger mellan sextio och sjuttio tusen li* från Kina. Trots det kommer barbarernas handelsfartyg hit med syftet att tjäna stora pengar.

Kinas välstånd utnyttjas för att ge välstånd åt barbarerna. Det betyder att de stora vinster som barbarerna gör, faktiskt tas från den andel som rätteligen tillhör Kina.

Med vilken rätt väljer barbarerna då att skada det kinesiska folket med ett gift? För även om de inte nödvändigtvis har för avsikt att skada oss, så gör de det ändå i jakten på profit.

Säg mig, vad hände med ert samvete?

Jag har hört att det är strängt förbjudet att röka opium i ert land*. Det be­ror på att de skadliga effekterna av opium är välkända. Om ni inte är tillåtna att åsamka ert eget land skada, hur mycket mindre rätt har ni inte då att åsamka Kina skada!

Vad Kinas export anbelangar finns det inte en enda sak som landet exporterar som inte är till nytta. Kan ni kanske nämna en enda sak från Kina, som har gjort skada i främmande länder? Ta till exempel te och rabarber*. De främmande länderna kan inte undvara varorna en enda dag.

Om Kina avbryter exporten utan att tänka på de människor som det kommer att gå ut över, vad ska barbarerna då göra för att upprätthålla livet?

Vad gäller ylle och andra tyger, så kan de inte vävas utan silke från Kina. Om Kina avbryter exporten, hur ska barbarerna då tjäna pengar?

Samma sak gäller matvaror som godis, ingefära och kanel samt bruksföremål som atlas och porslin. Alla dessa saker är efterfrågade av utlandet.

Varor som kommer från andra länder än Kina är däremot bara leksaker. Vi kan köpa dem, eller klara oss utan.

Eftersom vi inte behöver varorna, vad hindrar oss från att stänga gränserna och stoppa handeln? Men det himmelska hovet tillåter fortfarande utan vidare att te, silke och andra varor skickas till utlandet. Detta beror inte på något annat än en önskan om att dela tillgångarna med alla folk i hela världen.

Alla som under det kommande året för opium från England till Kina av misstag, men som bekänner och överlåter sitt opium till oss, kommer att slippa straff. Det samma gäller dem som under det kommande halvåret exporterar opium till Kina från Indien.

Men de som därefter fortfarande för in opium i Kina, bryter med flit mot lagen, och de kommer skoningslöst att avrättas, i enlighet med lagen.

Kära drottning, tygla vänligen dina ondskefulla undersåtar, och upplys dem ordentligt, innan de reser till Kina.

På så sätt garanterar vi freden, och ni bevisar för oss att ni är hövliga och underdåniga. Då kan våra nationer leva ihop och njuta av fredens välsignelser.

När du har mottagit detta brev, vill du då svara med det samma och samtidigt skicka mig information om detaljerna och omständigheterna kring opiumhandelns upphörande?

Se till att detta inte skjuts upp. Ovanstående är vad jag hade att säga.

Epilog

Lin Zexus brev publicerades i tidningen The Times. Britterna gav sig inte utan skickade örlogsfartyg till Kina.

Konflikten utlöste det första opiumkriget (1839–1842), som ledde till ökat västerländskt inflytande i Kina och fortsatt opiumhandel.

Lin Zexu skickades i exil i en avlägsen provins för sin del i fiaskot.