Efter tre års arbete har en grupp arkeologer nu hittat det avgörande beviset för att en grav i staden Luoyang i Kinas östra Henanprovins hyser kvarlevorna efter en kejsare.
I graven fann kinesiska arkeologer ett stenkärl, som mäter cirka 60 centimeter i diameter. På kärlet står en datering, som motsvarar år 180 efter Kristus.
I mer än tre år har kinesiska arkeologer varit sysselsatta med att gräva ut kejsargraven i Henanprovinsen.
”I kombination med de skriftliga källorna om kejsargravens placering gör denna upptäckt att vi är nästan fullkomligt säkra på att detta är kejsar Liu Zhis grav”, säger utgrävningsledaren Wang Xianqiu till det statliga nyhetsmediet Xinhua.
Enligt Wang Xianqiu har kärlet placerats i graven av Liu Zhis efterträdare, Liu Hong. Kejsar Liu Hong lät nämligen uppföra ett mausoleum åt sin företrädare.
Kejsarens dynasti kollapsar
Kejsar Liu Zhi – även känd som kejsar Huan av Handynastin – regerade över Kina åren 146–168 e.Kr. Hans regeringstid präglades av interna maktkamper.
Under de första åren efter sitt trontillträde styrdes kejsaren i praktiken av två mäktiga släktingar – änkan efter en tidigare kejsare och hennes bror.
En datering på stenkärlet gav en tydlig indikation om vem graven tillhör.
Men efter änkans död fick Liu Zhi sina eunucker vid hovet att mörda brodern. Därefter styrde kejsaren riket tillsammans med eunuckerna.
De kastrerade hovmännen tog emellertid över stora delar av statsapparaten, vilket ledde till ökad korruption och politisk instabilitet.
Den negativa utvecklingen fortsatte efter kejsarens död, och år 220 e.Kr. kollapsade Handynastin, varpå Kina splittrades i tre stater.