Åtta dynastier skapade Kinas storhet

Armborstet, papperet och krutet. Under 3 000 år av dynastier såg otaliga uppfinningar dagens ljus i Kina. De gjorde riket till en stormakt och kejsaren så mäktig att han trodde att han kunde lura döden.

Armborstet, papperet och krutet. Under 3 000 år av dynastier såg otaliga uppfinningar dagens ljus i Kina. De gjorde riket till en stormakt och kejsaren så mäktig att han trodde att han kunde lura döden.

Shutterstock & Pictures From History/Akg-Images/Ritzau Scanpix

1. Shang (ca 1600–1100 f.kr.)

Tack vare uppfinningen av brons var Shangfolket de första som regerade Kina – med sina bronsvapen besegrade de andra stammar. Dynastin berikade även riket med de första skrivtecknen.

Vapen av brons gav makten

I årtusenden hade Asiens arméer kämpat med vapen av sten och bambu. Shangfolket skaffade sig en avgörande fördel på slagfältet, när de upptäckte hur man framställer brons. Genom att blanda koppar med tenn fick soldaterna nya, starka vapen som spjut och pilspetsar av brons.

I bronsgjuterierna tillverkades även knivar, skålar och offerkärl på upp till 100 kilo. Produkterna var till för vardagsbruk eller för begravningar, då den döde fick dyrbara gåvor med sig i graven, bland annat sirligt dekorerade skålar av brons.

© Wiki Commons

Malm smälts

Kopparmalm placeras i en het ugn, så att kopparn smälter och rinner ut genom en öppning i ugnen. Metallen samlas upp i rännor.

© Claus Lunau/Historie

Koppar blandas med tenn

Kopparn blandas med tenn och hälls i hålrummet på en lerform.

© Bridgeman & Claus Lunau/historie

Formen slås sönder

När bronsen stelnat slås lerformen sönder, så att bronsföremålet kommer fram.

De första böckerna gjordes av pinnar och kottar

Pinnarna krävde att kineserna skrev lodrätt från höger.

© Bridgeman

Innan det fanns papper skrev kineserna på djurben och bambupinnar. Tecknen utvecklades med tiden till 80 000 olika skrivtecken.

Shangrikets gudar kommunicerade endast skriftligt. Så när kungar och präster ville veta något om framtiden brände de först ben från djur. Svaret, ja eller nej, berodde på hur benet sprack och vilka linjer som bildades. Frågan och svaret ristades in i benet som piktogram.

Från slutet av Shangdynastin och fram till att papperet uppfanns år 105 efter Kristus blev kluvna bambupinnar populära som material att skriva på. Sun Zis Krigskonsten från 500-talet före Kristus hör till de verk som nedtecknats på bambupinnar.

Spådomarna på orakelbenen handlar om kungar, krig och religiösa ceremonier.

© Werner Forman/Ritzau Scanpix & Shutterstock

På samma sätt som djurben bands hela buntar av bambupinnar samman och fungerade på så sätt som en bok. Det ursprungliga tecknet för bok (Shu) är ett piktogram som visar ett antal ben eller pinnar som bundits ihop.

Böckerna var ömtåliga och förvarades därför i tempel. De cirka 2 000 tecken och piktogram som identifierats från Shangdynastins orakelben är troligen några av Kinas äldsta, och de utgör grunden till det kinesiska skriftspråket – världens äldsta skrift som fortfarande används. Antalet tecken har med tiden vuxit till över 80 000.

2. Zhou (1100–256 f.Kr.)

Den dynasti som regerade längst präglades av konflikter mellan sju olika stater, tills Qin Shi Huangdi besegrade sina konkurrenter och blev den förste kejsaren över ett enat Kina.

Klockor talade med andarna

Klockorna har ingen invändig kläpp. Ljudet åstadkoms genom att man slår på dem med en särskild klubba.

© Akg-Images/Ritzau Scanpix

Dynastins rikaste furstar lät gjuta klockspel med över 60 klockor i olika storlekar. De största krävdes det 100 man för att tillverka.

Genom att slå på klockorna ansåg kineserna att de kunde tala med de dödas andar. Ljudet användes även för att kommunicera över stora avstånd.

Präster försökte desperat brygga ett livselixir åt den mäktige kejsaren Qin Shi Huangdi.

© Wiki Commons

Manisk diktator enade Kina

Kinesernas förste kejsare Qin Shi Huangdi trodde att han kunde få evigt liv, om han inrättade hela riket enligt taoismens filosofi. Enligt den kunde magiska tal och färger säkra naturens harmoni.

Sex av allt

Siffran sex symboliserade evighet, så kejsaren ville ha sex av allting: Riket bestod av sex gånger sex administrationer, stridsvagnar hade sex hästar, tjänstemäns hattar var sex tum breda (cirka 20 cm), och alla vagnar skulle ha sex fots mellanrum mellan hjulaxlarna (cirka 1,4 m).

Enhetliga mått och mynt

Myntenheter och mått för längd, vikt och höjd blev enhetliga för hela riket.

Skrivtecknen standardiserades

För att öka harmonin blev även skrivtecknen enhetliga. I praktiken kunde tjänstemän över hela riket nu skriva till varandra, även om de inte förstod varandras dialekt.

Muren höll fiender ute

För att riket skulle vara säkert lät kejsaren anlägga en stor mur, som skulle skydda mot angrepp från mongolstammarna i norr. Muren var omkring 600 kilometer lång och utökades under Mingdynastin till det vi i dag känner som kinesiska muren.

Svart användes till allt

Enligt taoismen består livets kretslopp av fem element – jord, metall, vatten, trä och eld – som alla förknippas med särskilda färger. Kejsarens motståndare hade använt färgen röd för eld, och eftersom vatten släcker eld valde han svart – färgen som representerade vatten.

Kejsaren dog trots allt

Trots alla sina åtgärder fick kejsaren inte evigt liv. Han avled år 210 före Kristus och begravdes i ett storslaget mausoleum bevakat av en enorm terrakottaarmé bestående av omkring 8 000 lerfigurer.

Terrakottaarmén upptäcktes 1974 av bönder som höll på att gräva en brunn. Krigarna var ursprungligen målade.

© Shutterstock

Patienter var nåldynor

Akupunktur är en av världens äldsta behandlingsformer.

© Dorling Kindersley

Enligt den filosofiska inriktningen taoismen är yin och yang två naturkrafter, och om en person blev sjuk berodde det på att de var i obalans.

Var det kvinnliga yin och det manliga yang inte i balans stördes kroppens livsenergi, qi, vilket påverkade hälsan negativt.

För att återställa balansen i patientens qi använde läkaren akupunktur. Han stack nålar i kroppen längs de tolv meridianer som livsenergin löper genom enligt traditionell kinesisk medicin.

Sjukdomar och smärtor var knutna till specifika punkter på kroppen. Vid förstoppning satte läkaren till exempel en nål i handen. De tidigaste nålarna var av trä, men från cirka år 800 före Kristus var de gjorda av metall.

Historiens första armborst konstruerades under Zhoudynastin och var ett av sin tids mest avancerade vapen.

© Andrea Fong

Klar

Skytten stod på bågen, medan han drog strängen mot sig med båda händerna.

© Andrea Fong

Lägg an

Strängen spändes fast i två metallkrokar, som hölls på plats av en låsmekanism. När strängen var spänd kunde skytten höja armborstet och sikta.

© Andrea Fong

Avfyra

När avtryckaren pressades bakåt föll låsmekanismen ner. Strängen lösgjordes från krokarna och slungade iväg en pil med tio gånger större kraft än en vanlig pilbåge.

© Andrea Fong

Den avancerade avtryckaren

När armborstet ska avfyras pressas avtryckaren bakåt (1), så låset faller ner (2) och kroken släpper taget om strängen, så att pilen slungas iväg (3).

3. Han (206 f.kr.–220 e.kr.)

Tiotusentals tjänstemän utgjorde ryggraden i Kina under Handynastin. Idealet var ett lyckligt samhälle enligt filosofen Konfucius tankar. Samtidigt täcktes landet av gröna risterrasser.

Terrasser gav mat åt miljoner

Kedjepumpen drevs med hjälp av pedaler.

© Akg-Images/Ritzau Scanpix

För att de många miljoner invånarna skulle kunna mättas anlades risodlingar på terrasser på bergssluttningar, så att jorden utnyttjades optimalt.

Från år 100 före Kristus gjorde en ny uppfinning det möjligt att konstbevattna terrasserna, som helst skulle vara täckta av 20 centimeter vatten. Med hjälp av kedjepumpen kunde bönderna få upp vatten till höglänta områden.

Eunuck uppfann papperet

I bland annat Nepal produceras fortfarande papper enligt de traditionella kinesiska metoderna.

© BRPever

År 105 efter Kristus presenterade eunucken Cai Lun en uppfinning för kejsaren. Cai Lun hade kommit på hur han kunde tillverka ett skrivmaterial av en blandning av bark, hampa och gamla sidentrasor.

Kejsaren blev förtjust i idén och belönade eunucken med pengar och en adelstitel. Efter det skrev kineserna på papper i stället för på bambu.

”Känn din plats: Låt prinsen vara prins, ministern minister, fadern fader och sonen vara son.”
   Filosofen Konfucius (551–479 f.Kr.) formulerade levnadsregler för den harmoniska staten.

Konfucius elever nedtecknade filosofens tankar efter hans död.

© Peter Newark Pictures/Bridgeman Images

Ämbetsexamen krävde bra minne

En del elever försökte fuska under den svåra examen, som levde kvar ända in på 1800-talet. Här är en ”fuskblus” med tätskriven text i tyget.

© Yurinkan museum/kyoto

För att få en eftertraktad ställning som tjänsteman skulle en elev kunna samtliga 431 286 ord från Konfucius verk utantill.

Hankejsaren Gaozu (206–195 f.Kr.) var djupt fascinerad av Konfucius levnadsregler och upphöjde dem till Kinas officiella statsfilosofi. För att verkställa implementerandet av idéerna införde Gaozu en jättelik apparat av tjänstemän.

Efter att ha undervisats i filosofin skickades tjänstemännen ut i hela Kina för att sprida tankarna och ta hand om allt från indrivning av skatter till övervakning av byggen.

År 124 före Kristus infördes en stenhård examen. Eleverna satt isolerade i dagar och löste skriftliga uppgifter, som krävde att de kunde samtliga 431 286 ord från Konfucius texter utantill.

Mot slutet av Handynastin tog mer än 30 000 elever per år tjänstemannaexamen.

4. Tang (618–907 e.Kr.)

Handelsrutten Sidenvägen ökade kinesernas kontakt med omvärlden och gjorde deras varor eftertraktade. I synnerhet glaserade lerfigurer blev oerhört populära i Mellanöstern.

© British Library Online Gallery

Böcker trycktes på löpande band


Omkring år 710 uppfann kineserna boktryckarkonsten. De tryckte böcker med hjälp av träblock med spegelvända, utskurna skrivtecken. Blocken ströks med bläck, och när ett stycke papper pressades mot blocken kopierades tecknen rättvänt. En arbetare kunde producera upp till 1 000 sidor om dagen.

© World History Archive/Imageselect

Offergåvor var en exportsuccé


I de äldsta dynastierna offrades människor och djur i samband med ståtliga begravningar. Med tiden ersattes traditionen av offergåvor i form av lermodeller. De glaserade figurerna blev oerhört populära i Mellanöstern, där de användes som prydnadsföremål.

© Shutterstock

Jakten på evigt liv slutade med en smäll

Anhängare av taoismen var övertygade om att de med rätt blandning av ämnen skulle kunna skapa ett livselixir. Alkemisterna uppfann inget sådant elixir, men omkring år 900 kom de av en slump fram till receptet på krut. Den explosiva blandningen användes framför allt i fyrverkeriraketer.

© Vassil

Vanställda fötter blev högsta mode


Dansande kvinnor var omtyckta inom alla samhällsskikt, men den graciösa underhållningen fick ett abrupt slut under Tangdynastin, när kejserliga palatsdanserskor började snöra in sina fötter för att göra dem mindre och sexigare. De så kallade liljefötterna blev ett kvinnligt skönhetsideal under de följande tusen åren.

© Alex Kwok

Två miljoner levde i evig frid 


Enligt en folkräkning år 742 bodde nästan två miljoner människor i Kinas dåvarande huvudstad Chang’an (Xi’an), vilket gjorde staden till världens största. Som jämförelse kan nämnas att 700-talets Paris hade cirka 30 000 invånare. Chang’an betyder Evig frid, men staden kallades även Miljonmänniskorsstaden.

5. Song (960–1279 e.Kr.)

Under Songdynastin åstadkoms några av Kinas mest raffinerade uppfinningar, bland annat uret och fartygskompassen. Men när mongoliska stammar från norr trängde in i Kina började dynastin falla isär.

Behovet av mynt exploderade

Mynt tillverkades av järn, silver och brons, tills metallerna tog slut i Kina.

© Akg-Images/Ritzau Scanpix & Shutterstock

Redan under Tangdynastin hade kineserna slutat använda rullar med siden som betalningsmedel och övergått till mynt.

Men efter hand som både hemmamarknaden och handeln med utlandet utvecklades under Songdynastin ökade behovet av mynt.

År 997 präglade Songdynastin 800 miljoner mynt om året, och år 1085 hade antalet ökat till sex miljarder.

Sedan fick Kina slut på metaller, men problemet löstes med hjälp av papperspengar gjorda av bark från mullbärsträd

© The Granger Collection/Ritzau Scanpix & Shutterstock

Vatten höll ordning på tiden

Pinsamt misstag fick en tjänsteman att bygga ett avancerat ur.

Tjänstemannen Su Song var utskickad av Kinas kejsare för att gratulera grannrikets kejsare på födelsedagen. Men rikenas olika kalendrar innebar att tjänstemannen kom en dag för tidigt. Den diplomatiska fadäsen fick Su Song att bestämma sig för att konstruera ett mekaniskt ur, som skulle kunna ange tid och datum exakt.

Kejsaren gav projektet sin tillåtelse år 1086, och under åtta år var minst tolv man sysselsatta med att bygga Su Songs ur, som ställdes upp i Kaifeng och senare flyttades till Peking.

När mongolerna år 1215 invaderade huvudstaden försvann uret spårlöst.

Kompassen visade vägen till lyckan

Det kinesiska kompassen pekar söderut.

© Ontario Science Center & Shutterstock

År 1090 omnämns en fartygskompass för första gången i skrift. Enligt den samtida författaren Zhu Yu användes kompassen för att hålla kursen i dåligt väder.

Faktum är dock att kineserna uppfann kompassen många år tidigare.

Väderstrecken var nämligen viktiga för kineserna, som använde sig av dem för att inreda sina hem. Viktigast var söder, och allt från enkla stugor till kejserliga palats hade dörrar som vette åt söder.

Söder kunde pekas ut med hjälp av en särskild kompass: en platta med en magnetiserad sten på. Stenen var ofta utformad som en lyckobringande figur – en fisk eller en sked.

6. Yuan (1279–1368 e.Kr.)

Efter cirka 150 års krig erövrade mongolerna under Kubilai khan hela Kina. Khanen utropade sin egen dynasti, Da Yuan, gjorde landet till en ekonomisk supermakt och byggde ut Kejsarkanalen.

Kejsarkanalen knöt samman Kina

Fartyg kom fram snabbare genom att segla till havs, men i kanalen var de i säkerhet för pirater.

© Pictures From History/Akg-Images/Ritzau Scanpix

För att slippa sjörövare byggde kineserna världens längsta kanal, som sträckte sig genom halva riket och hade inbyggda slussar.

Både handelsmannen Marco Polo och den katolske missionären Matteo Ricci reste längs Kinas 170 mil långa Kejsarkanal. Kanalen, som går från Hangzhou i söder till Peking i norr, räknas som den längsta vattenväg som skapats av människor.

De äldsta delarna anlades på 500-talet före Kristus, och kanalen blev snabbt en livsnerv i det enorma kinesiska riket. Under Yuandynastin förlängdes kanalen till Tian­jin strax söder om huvudstaden Cambaluc.

”Staden är tveklöst den finaste och noblaste i världen. Både män och kvinnor är ordentliga och dygdiga, och de flesta är klädda i siden. Så oändlig är tillgången på detta material.” Den venetianske handelsresanden Marco Polo (1254–1324) om storstaden Hangzhou.

Kanalen blev därmed också en del av Sidenvägen, som blomstrade upp på nytt under mongolernas styre.

Kejsarkanalen underhölls av 15 000 arbetare, som även skötte slussarna – en kinesisk uppfinning, som jämnade ut kanalens höjdskillnad på totalt 42 meter. Slussarna gjorde det möjligt att framföra även stora fartyg i den nio meter djupa kanalen.

7. Ming (1368–1644 e.Kr.)

Ett bondeuppror satte stopp för mongolernas styre, och kineserna kom åter till makten. Mingdynastin innebar en renässans för kinesisk kultur och driftighet – i synnerhet fartygen och porslinet beundrades av hela världen.

Bränd lera blev en guldgruva

Mingporslin fick sin karakteristiska blå färg av kobolt.

© Shutterstock

Under Mingdynastin blev porslin en lika stor exportsuccé som siden hade varit i århundraden.

För européerna var kinesiskt porslin den yppersta lyxen, och de blåvita vaserna och skålarna blev för eftervärlden synonyma med Mingdynastin. Europeiska fabriker försökte förgäves kopiera vaserna.

Kineserna ville se giraffen

Zheng He var en av Mingdynastins största upptäcktsresande. Han ledde sju expeditioner, som nådde ända till Arabiska halvön och Afrika.

© Shutterstock

När kejsarens sändebud amiral Zheng He första gången stävade ut till sjöss hade han med sig totalt 27 870 man. Under sina sju sjöresor mellan 1405 och 1433 besökte han trettio länder, bland annat Indien och flera afrikanska länder. Han förde med sig hem gåvor som elfenben, sebror, strutsar och en giraff.

Kejsaren murade in sig

De få som vågade smyga in på kejsarens område straffades med halshuggning.

© Sovfoto/Getty Images

När den tredje Mingkejsaren, Yong Le, år 1420 flyttade rikets huvudstad till Peking hade omkring en miljon arbetare slitit i nästan femton år med att uppföra hans nya palats: Förbjudna staden.

Som namnet antyder var palatsets 800 byggnader förbjudet område för alla utom kejsarfamiljen och de högst uppsatta inom hovet.

För att understryka kejsarens upphöjda status hade Förbjudna staden 9 999 rum. Endast himlens kejsare fick bo i 10 000 rum.

Komplexet är anlagt så att de flesta dörrar och fönster vetter åt söder.

8. Qing (1644–1912 e.Kr.)

Manchuerna gjorde Kina till ett mäktigt rike, men konservativ ledning och opiumkrigen mot Storbritannien fick dynastin att vackla. Kinas historia som kejsardöme tog slut med Qingdynastin.

Sju erövringar gjorde Kina jättestort

Översikt över det kinesiska rikets expansion. 1. Inre Mongoliet, 1630–35. 2. 18 provinser, 1644–59. 3. Korea, Burma, Nepal, Thailand och Tonkin, 1659. 4. Taiwan, 1683. 5. Yttre Mongoliet, 1697. 6. Tibet, 1720. 7. Tian Shan, 1757.

© Shutterstock

Manchuerna var ett nomadfolk, som störtade Mingdynastin och erövrade Kina norrifrån. År 1644 tog de över huvudstaden Peking och grundade Qingdynastin.

Därefter erövrade de resten av Kina och många omgivande länder.

Omkring år 1760 omfattade riket cirka 15 miljoner kvadratkilometer och var större än någonsin. År 1820 hade kejsardömet över 380 miljoner undersåtar.

Besegrat av narkotika

Kineserna blev beroende av opium, som de rökte i långa pipor.

© Shutterstock

Kineserna var inte mycket för att importera varor från andra länder, så i slutet av 1700-talet började britterna frakta opium till Kina.

Syftet var att göra kineserna beroende, så att de skulle vilja köpa mer och mer av drogen.

Planen lyckades, och en stor del av Kinas befolkning blev missbrukare. År 1839 försökte de kinesiska myndigheterna i Kanton stoppa en brittisk last med opium.

Som svar besköt brittiska kanonbåtar de kinesiska djonkerna. Efter tre års krig öppnade Kina landet för utländsk handel och arrenderade ut Hongkong till britterna.

Rättfärdiga knytnävar slog missionärer

Boxarna var mästare på kampsport och använde endast klubbor och spjut som vapen.

© Pictures From History/Akg-Images/Ritzau Scanpix

Fanatiska rebeller ville kasta ut alla utlänningar ur Kina, men upproret slogs brutalt ner, och kineserna blev tvungna att betala ersättning.

Hungersnöd och ökande utländsk dominans ledde i november 1899 till ett uppror, som inleddes i Kinas nordöstra Shandongprovins.

Upproret leddes av en fanatisk grupp, som kallade sig ”De rättvisa och harmoniska knytnävarna” – i väst blev gruppen känd som ”boxare” på grund av den kampsport som medlemmarna utövade. Boxarna var övertygade om att de inte kunde dö av utlänningars kulor. De angrep kristna missionärer och brände västerländska varor.

Boxarupproret spred sig, och fler än 50 000 kineser anslöt sig till rebellerna. Enligt ryktena stöttades de även av änkekejserinnan Cixi.

Sommaren 1900 nådde upproret Peking, där rebellerna belägrade diplomater från bland annat Tyskland, England och Frankrike. En koalition av soldater från väst undsatte diplomaterna och slog ner upproret. Som straff fick kineserna betala skadestånd på över 300 miljoner dollar.

Qingdynastin hade tappat ansiktet, och tronen vacklade.

Puyi levde ett ombytligt liv och slutade sina dagar som trädgårdsmästare i Pekings botaniska trädgård. Han avled 1967.

© The Granger Collection/Ritzau Scanpix