I Beijing hittar man både Kinesiska muren och Förbjudna staden. Mingdynastin byggde det stora palatset Förbjudna staden där tillträde var förbjudet för alla andra än kejsarfamiljen och deras hov.

Åtta dynastier skapade Kinas storhet

De kinesiska dynastierna gjorde otaliga uppfinningar som de blev rika på att sälja till européerna såsom porslinet skapat av Mingdynastin. Dessutom skapade kineserna också storslagna byggnadsverk som Kinesiska muren och Förbjudna staden.

1 juni 2015

Kinesiska dynastier

  • 1:a dynastin: Shangdynastin uppfann brons och skrivtecknen.
  • 2:a dynastin: Zhoudynastin enade kejsarriket.
  • 3:a dynastin: Handynastin producerade ris åt miljoner.
  • 4:a dynastin: Tangdynastin uppfann tryckkonsten och krutet.
  • 5:a dynastin: Songdynastin lät kompasser visa vägen.
  • 6:a dynastin: Yuandynastin byggde kejsarkanalen färdig
  • 7:a dynastin: Mingdynastinblev världskänd för sitt porslin
  • 8:a dynastin: Qingdynastin gjorde kina gigantiskt.



1:a dynastin cirka 1600-1100 f.Kr: Shangdynastin

Tack vare upptäckten av brons var shangfolket de första att regera i Kina – med sina bronsvapen slog de ned de andra stammarna. Dynastin bidrog även med de första skrivtecknen.

Vapen av brons säkrade Shangdynastins makt

I flera tusen år hade Asiens arméer stridit med sten- och bambuvapen. Men shangfolket fick en avgörande fördel på slagfältet: de upptäckte bronsets hemlighet. Genom att blanda koppar med tenn fick soldaterna metall till nya, starka vapen, exempelvis spjut och pilspetsar.

Bronsgjuterierna tillverkade även knivar, skålar och offerkärl på upp till 100 kg. Föremålen var för vardagsbruk eller begravningar – den döde fick rika gåvor med sig i graven, bland annat sirligt dekorerade bronsskålar.

Så gjorde man brons

  • 1. Kopparmalm placerades i en het ugn så att ådrorna av koppar skulle smälta och flyta ut ur stenen, och genom ett hål i ugnen. Metallen samla­des upp i rännor.
  • 2. Den utvunna kopparen blandades med tenn och hälldes ned i hålrummet på en lerform med önskat utseende.
  • 3. När bronset hade stelnat slogs lerformen sönder, och bronsföremålet var kvar.


De första böckerna gjordes av pinnar och ben

Innan papperet fanns skrev kineserna på djurben och bambustavar. Tecknen utvecklades med tiden till 80 000 olika skrivtecken.

Shangrikets gudar kommunicerade endast skriftligt. När kungar och präster ville veta något om framtiden brände de ett ben från djur. Svaret, ja eller nej, kunde utläsas av hur benet sprack och av de linjer som bildades.Frågan och svaret ristades in i benet som piktogram.

Från slutet av Shangdynastin och fram till det att papperet uppfanns år 105 e.Kr., var delade bambustavar populära att skriva på. Bland annat finns Sun Zis Krigskonsten från 500-talet f.Kr. nedtecknad på bambustavar.

Både djurbenen och bambustavarna bands ihop och fungerade på samma sätt som en bok. Det ursprungliga tecknet för bok (shu) är ett piktogram som visar ben eller stavar som bundits ihop.
Böckerna var ömtåliga och förvarades därför i templen.

De omkring 2 000 identifierade tecknen och piktogrammen från Shangdynastins orakelben är förmodligen några av Kinas äldsta, och utgör grundstommen i det kinesiska skriftspråket – världens äldsta skrift­språk som fortfarande används. Antalet tecken har med tiden utökats till över 80 000.

2:a dynastin 1100 f.kr.-256 f.Kr: Zhoudynastin

Den dynasti som varade längst präglades av konflikter mellan sju olika stater, tills Shi Huangdi besegrade sina rivaler och blev den förste kejsaren i ett enat Kina.

Klockor talade med andarna

Dynastins rikaste furstar lät stöpa klockspel med mer än 60 klockor i olika storlek. De största krävde hundra man vid tillverkningen. Genom att slå på klockorna menade kineserna att de kunde tala med andarna på andra sidan. Klangen användes även för att kommunicera över stora avstånd.

Manisk diktator enade Kina

Kinesernas förste kejsare trodde att han kunde få evigt liv om han inrättade hela riket i enlighet med taoismens filosofi. Enligt den kunde magiska tal och färger säkra harmonin i naturen.

Sex av allt. Talet sex betydde evighet, och kejsaren ville ha sex av allting. Riket bestod av sex gånger sex administrativa enheter, stridsvagnarna hade sex hästar,
ämbetsmännens hattar var sex Cùn (kinesiska tum) breda (cirka 20 cm), och alla vagnar skulle ha sex fot mellan hjul­axlarna (cirka 1,4 m).

Enhetliga mått och mynt. Myntenheter och måtten för längd, vikt och höjd blev lika i hela riket. Skrivtecknen standardiserades. För att öka harmonin blev även skrivtecknen lika. I praktiken kunde nu ämbetsmän i hela riket skriva till varandra, även om de inte förstod varandras dialekter.

Muren höll fienden borta. För säkerhets skull lät kejsaren bygga den stora muren, som skulle stå emot angrepp från mongolstammarna i norr.

Svart användes till allt. Enligt taoismen utgörs livets cirkel av fem element: jord, metall, vatten, trä och eld, som vart och ett är knutet till en viss färg. Kejsarens motståndare hade använt rött för eld, och eftersom vatten utplånar elden valde han svart, den färg som representerade vatten.

Kejsaren dog ändå. Trots alla sina åtgärder uppnådde kejsaren aldrig evigt liv. Han dog år 210 f.Kr. och fick ett storslaget mausoleum, bevakat av omkring 7 000 lersoldater.

Patienter blev nåldynor

Enligt taoismens filosofi var det naturkrafterna yin och yang som var i olag om någon blev sjuk. Om det kvinnliga yin och det manliga yang inte var i balans, störde det kroppens livs­energi, qi, och hälsan var i fara.

För att återupprätta balansen i patientens qi, använde läkaren akupunktur. Han stack nålar i kroppen längs de tolv medianer som livs­energin enligt kinesisk traditionell medicin löper utmed. Sjukdomar och smärtor var knutna till vissa punkter på kroppen. Exempelvis satte läkaren en nål i handen vid förstoppning.

De äldsta nålarna var av trä, men från omkring år 800 f.Kr. blev nålarna av metall.

Supervapen uppfanns

Historiens första armborst såg dagens ljus under Zhoudynastin och var ett av tidens mest avancerade vapen.

Klara: Skytten stod på bågen, medan han drog upp strängen mot sig med båda händerna.

Färdiga: Strängen spändes fast i två metallkrokar, som hölls på plats av en låsmekanism. När strängen var spänd kunde skytten lyfta upp armborstet och sikta.

Gå: När avtryckaren fälldes tillbaka föll låsmekanismen ned. Bågsträngen lossnade från krokarna och skickade iväg en pil med tio gånger mer kraft än en vanlig båge.

3:e dynastin 206 f.Kr.-220 e.Kr: Handynastin

Tiotusentals ämbetsmän utgjorde Kinas ryggrad under Handynastin. Idealet var ett lyckosamhälle i enlighet med filo­sofen Konfucius idéer. Samtidigt täcktes landet av gröna risterrasser.

Eunuck uppfann papperet

År 105 e.Kr. presenterade eunucken Cai Lun en uppfinning för kejsaren. Cai Lun hade kommit på hur han kunde framställa ett skrivmaterial av en blandning av bark, hampa och gamla sidentrasor. Kejsaren blev förtjust i idén och belönade eunucken med pengar och en adelstitel. Från och med nu skrev kineserna på papper istället för på bambu

Terrasser gav mat till miljoner

För att mätta de många miljonerna invånare anlades risfält på terrasser längs bergssluttningarna. På så vis kunde marken utnyttjas optimalt.

Från år 100 f.Kr. kunde man konstbevattna terrasserna – som helst skulle vara täckta av 20 cm vatten – tack vare en ny uppfinning. Med kedjepumpen kunde bönderna pumpa upp vatten till fält högre upp.

Ämbetsexamen krävde korvstoppning

För att få en eftertraktad position som ämbetsman, måste en elev lära sig samtliga 431 286 ord från Konfucius verk utantill.

Hankejsaren Gaozu (206–195 f.Kr.) var djupt fascinerad av Konfucius levnadsregler och upphöjde dem till Kinas officiella statsfilosofi. För att förverkliga idéerna införde Gaozu en jättelik ämbetsmannaapparat. Sedan de lärts upp i filosofin skickades ämbetsmännen ut i hela Kina för att sprida läran och ta på sig allt från skatte­indrivning till övervakning av byggnads­projekt.

År 124 f.Kr. infördes en mycket svår examen. Eleverna satt isolerade i flera dagar för att lösa skriftliga uppgifter, som krävde att de kunde alla de 431 286 orden i Konfucius texter utantill. I slutet av Han­dynastin avlade över 30 000 elever examen varje år.

4:e dynastin 618-907: Tangdynastin

Med handelsrutten Sidenvägen ökade kinesernas kontakt med omvärlden och deras varor blev eftertraktade. I synnerhet glaserade keramikfigurer blev en stor framgång i Mellanöstern

Böcker trycktes på löpande band


Omkring år 710 uppfann kineserna boktryckarkonsten. De tryckte böcker med träblock med spegelvända, snidade skrivtecken. Blocket smordes in med bläck, och genom att pressa ett pappersark mot blocket kopierades tecknen rättvänt. En arbetare kunde producera upp till tusen sidor om dagen.

Offergåvor blev exportframgång


Under de äldsta dynastierna offrades djur och människor vid förnäma begravningar. Så småningom avlöstes traditionen av offergåvor i form av lermodeller. De glaserade figurerna blev mycket populära i Mellanöstern, där de användes till dekoration.

Jakten på evigt liv slutade med en smäll



Anhängare av taoismen var övertygade om att de med den korrekta blandningen av kemiska element skulle kunna framställa ett livselixir. Alkemisterna uppfann aldrig elixiret, men omkring år 900 upptäckte de av en slump receptet på krut. Den explosiva blandningen användes främst i fyverkeriraketer.

Förkrympta fötter blev högsta mode


Kvinnodans utövades i alla samhällsklasser men den graciösa underhållningen fick ett tvärt slut under Tangdynastin, då kejserliga palatsdansare kom på idén att linda sina fötter för att göra dem mindre och sexigare. Under de följande tusen åren blev den så kallade lotusfoten ett kvinnligt skönhetsideal.

Två miljoner levde i Evig Fred 
 


Enligt en folkräkning från år 742 bodde knappt två miljoner människor i Kinas dåvarande huvudstad Chang’an (Xi’an), och staden var alltså världens största.
Som en jämförelse bodde det omkring 30 000 personer i 700-talets Paris. Chang’an betyder Evig Fred, men staden kallades även Miljon-persons-staden.

5:e dynastin 960-1279: Songdynastin

Under Songdynastin föddes några av Kinas mest raffinerade uppfinningar, bland annat uret och fartygs­kompassen. Men när mongoliska stammar norrifrån trängde in i Kina, började dynastin att falla sönder.

Vatten höll reda på tiden

Efter ett pinsamt misstag byggde en ämbetsman ett avancerat ur.

Ämbetsmannen Su Song sändes ut av Kinas kejsare för att gratulera grannrikets kejsare på födelsedagen. Men med rikenas olika kalendrar kom ämbetsmannen pinsamt nog en dag för tidigt. Efter den diplomatiska fadäsen var Su Song fast besluten att bygga ett mekaniskt ur som kunde mäta tid och datum exakt.

Kejsaren gav sin välsignelse år 1086. Under åtta år arbetade minst tolv man med uret som ställdes upp i Kaifeng.

Senare flyttades det till Beijing. När mongolerna invaderade staden år 1215 försvann uret spårlöst.

Behovet av mynt exploderade

Redan under Tangdynastin hade kineserna slutat att använda sidenbalar som betalningsmedel – till fördel för mynt. I takt med att både hemmamarknaden och utrikeshandeln utvecklades under Songdynastin, ökade behovet av fler mynt. År 997 präglade Songdynastin 800 miljoner mynt om året, och år 1085 hade detta ökat till sex miljarder.

Sedan fick Kina slut på metall. Problemet löstes med papperspengar, som tillverkades av barken från mullbärsträd.

Kompassen visade vägen till lyckan

År 1090 omnämns en skepps­kompass för första gången i skrift. Enligt den samtida författaren Zhu Yu användes kompassen för att hålla kursen i dåligt väder, men kineserna hade uppfunnit kompassen många år tidigare.

Världshörnen var viktiga för kineserna som använde dem vid inredningen av hemmet. Viktigast var söder, allt från enkla bond­stugor till kejsarpalats hade sina dörrar i detta väderstreck. Söder kunde pekas ut med hjälp av en särskild kompass: en platta med en magnetiserad sten på. Stenen var ofta formad som en lyckobringande figur – en fisk eller en sked

6:e dynastin 1279-1368: Yuandynastin

Efter cirka 150 års krig erövrade mongolerna under Kublai khan hela Kina. Khanen proklamerade sin egen dynasti, Da Yuan, gjorde landet till en ekonomisk supermakt och byggde ut Kejsarkanalen.

Kejsarkanalen band samman Kina

Både handelsmannen Marco Polo och den katolske missionären Matteo Ricci färdades längs Kinas 1 700 km långa Kejsar­kanal. Kanalen, som går från Hang­zhou i söder till Beijing i norr, är den längsta vattenled som människan har byggt.

De äldsta delarna anlades på 500-talet f.Kr. och kanalen blev snabbt en livsnerv i det enorma kinesiska riket. Under Yuan­dynastin förlängdes vattenvägen till Tianjin strax söder om huvudstaden Khanbaliq.

Kanalen blev därmed också en del av Sidenvägen och blommade under mongolernas styre upp på nytt.

Kejsarkanalen underhölls av 15 000 arbetare, som även bemannade slussarna – en kinesisk uppfinning som utjämnade kanalens höjdskillnad på totalt 42 meter. Tack vare slussarna kunde även stora fartyg färdas på den nio meter djupa kanalen.

7:e dynastin 1368-1644: Mingdynastin

Ett bondeuppror satte stopp för mongolernas styre och kineserna satt åter vid makten. Mingdynastin blev en renässans för kinesisk kultur och uppfinningsrikedom – i synnerhet fartyg och porslin – väckte beundran i hela världen.

Kineserna ville se giraffen

27 870 män var med när kejsarens utsände, amiral Zheng He, gick till sjöss första gången. Han besökte 30 länder på sina sju resor till havs åren 1405 till 1433, bl.a. Indien och flera afrikanska stater. Han förde med sig gåvor hem: elfenben, zebror, strutsar och en giraff.

Bränd lera blev en guldgruva

Under Mingdynastin blev porslinet en lika stor exportframgång som siden hade varit i flera sekel. För européerna var kinesiskt porslin den yppersta lyxen, och de blåvita vaserna och skålarna blev senare synonymt med Mingdynastin.

Europeiska fabriker försökte förgäves kopiera vaserna.

Bättre fartyg med bambu

På 1400-talet hörde kinesiska fartyg till världens bästa. Innovationer som skott och justerbara segel används i dag över hela världen. Fartygen, s.k. djonker, var byggda både av trä och den starka och smidiga bambun.

Ett segel i många storlekar. Kinesernas segel tillverkades av flätade bambumattor, som kunde hissas och halas som ett dragspel, och an­passas efter vinden.

Skott skulle förhindra förlisning. Djonkens inre tvärgående väggar, skotten, delade upp båten i sektioner så att bara en vattenfylldes om det gick hål på skrovet.

Stort roder styrde kursen. Med bamburodret blev kinesernas djonker lätta att styra och vända.

Kejsaren murade in sig

När den tredje Mingkejsaren, Yong Le, flyttade rikets huvudstad till Beijing år 1420, hade uppemot en miljon arbetare slitit i nästan 15 år med att bygga hans nya palats: Förbjudna staden. Som namnet antyder var palatsets 800 byggnader förbjuden mark för alla andra än kejsarfamiljen och de högst uppsatta vid hovet.

För att betona kejsarens upphöjda status hade Förbjudna staden 9 999 rum. Endast himlens kejsare fick bo i 10 000 rum.

Hela komplexet är arrangerat så att de flesta dörrar och fönster är vända mot söder.

8:e dynastin 1644-1912: Qingdynastin

Manchuerna gjorde Kina till ett mäktigt rike men konservativ ledning och opiumkrigen mot Storbritannien försvagade dynastin. Kinas historia som kejsardöme tog slut med Qingdynastin.

Med 7 erövringar blev Kina gigantiskt

Manchuerna var ett nomadfolk som störtade Mingdynastin och erövrade Kina norrifrån. År 1644 övertog de kontrollen över huvud­staden Beijing och grundade Qingdynastin. Sedan erövrade de resten av Kina och många av de omkringliggande staterna.

Omkring år 1760 var riket ca 15 miljoner km2 och större än någonsin. År 1820 omfattade kejsarriket över 380 miljoner undersåtar.

Droger be­segrade Kina

Kineserna var inte mycket för att importera varor från andra länder och i slutet av 1700-talet började britterna skicka opium till Kina. Syftet var att göra kineserna beroende – och få dem att köpa mer. Planen lyckades, och en stor del av Kinas befolkning drogs ned i missbruket.

År 1839 försökte de kinesiska myndigheterna i Guang­zhou (Kanton) att stoppa en brittisk last opium. Britterna svarade med att attackera de kinesiska djonkerna från sina kanonbåtar. Efter tre års krig öppnades Kina för utländsk handel och lät britterna arrendera Hongkong.

Rättfärdiga knytnävar gav missionärer stryk

Fanatiska rebeller ville kasta ut alla främlingar ur Kina, men upproret slogs brutalt ned och kineserna tvingades betala böter.

Hungersnöd och ökad utländsk dominans ledde i november 1899 fram till ett uppror, som började i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Upproret leddes av en fanatisk grupp, som kallade sig ”De rättfärdiga och harmoniska knytnävarna” – i väst blev gruppen snart känd som ”boxarna” på grund av den kampsport som anhängarna utövade. Boxarna var övertygade om att de inte kunde dö av främmande kulor.

De attackerade kristna missionärer och brände västerländska varor. Boxarupproret spred sig och över 50 000 kineser anslöt sig till upprorsmännen. Enligt rykten stöttades de även av änkekejsarinnan Cixi.

Sommaren 1900 nådde upprorsmännen Beijing där de angrep diplomater från bland annat Tyskland, Storbritannien och Frankrike. En koalition av västerländska soldater kom till diplomaternas undsättning och krossade upproret. Som straff måste kineserna betala böter på över 300 miljoner dollar.

Qingdynastin hade tappat ansiktet och tronen vacklade.

Kanske är du intresserad av...