År 1579 går en man full av hämndlystnad i land någonstans på den amerikanska västkusten. Hans namn är Francis Drake och engelsmannen har sedan länge livnärt sig som upptäcktsresande och pirat med stöd från drottning Elisabet I.
Drakes vrede är riktad mot Spanien. Kolonialmakten uppför sig både arrogant och alltför expansivt, anser han. Som motdrag utropar han därför det nya landområdet i Kalifornien – New Albion – till engelsk koloni.
Flyktingar gjorde jobbet
År 1579 är England fortfarande ett svagt land jämfört med Spanien och Portugal, och New Albion är det första område i Amerika som blir en engelsk koloni.
Francis Drake har ambitioner å Englands vägnar, men den äventyrslystne piraten kan knappast föreställa sig vad hans agerande kommer att leda till.
Under de följande tre seklen växer England och blir historiens största imperium. Omkring 20 procent av världens befolkning ska komma att lyda under britterna, och imperiet blir så stort att solen aldrig går ned i riket.
Englands och Storbritanniens utveckling till imperium sker närmast av en slump. Bara 42 år efter Drakes landstigning i New Albion kommer de första av ett helt annat slags engelsmän till Amerika. De kommer med fartyget Mayflower och är religiösa flyktingar. Under 30 år därefter sprider sig dessa religiösa grupper 80 mil upp längs den amerikanska kusten och tar med sig engelsmännens språk, vanor och traditioner.
Samtidigt sprider sig det engelska språket även till andra delar av världen. East India Company får ett antal lönsamma handelsavtal i Fjärran Östern, och sakta men säkert växer nya handelsstationer upp längs Indiens kust. Även i Afrika gör engelsmännen sitt intåg. Här handlar de emellertid inte med kryddor och te, utan med slavar.
Med makt följde krig
Storbritannien expanderar snart över hela världen. Landets nya ställning som stormakt kräver vilja och kraft att försvara besittningarna – och Storbritannien besitter båda delarna.
År 1713 går Storbritannien som segrare ur det spanska tronföljdskriget och får bland annat Gibraltar. Rikets position stärks ytterligare år 1763, då även Frankrike besegras och tvingas avstå besittningar i Nordamerika.
Det så kallade första brittiska imperiet blir emellertid inte långlivat. Invånarna i Nordamerika vill bli självständiga, och år 1783 förlorar Storbritannien 13 kolonier när USA bildas.
Amerikanernas frigörelse är ett hårt slag, men imperiet har ännu inte upplevt sin verkliga storhetstid.
Efter förlusten av USA koloniserar britterna Australien och Nya Zeeland med dömda brottslingar. Hemma i Europa vinner Storbritannien kriget mot Napoleon och plötsligt är landet en supermakt, som hotas bara av det ryska kejsardömet. Union Jack vajar nu på alla kontinenter.
När det brittiska imperiet är som störst omfattar det mer än 30 miljoner km² och har cirka 450 miljoner invånare. Den vite mannen med tropikhjälm, kakifärgade knickers och ett typiskt Oxford-uttal blir sinnebilden för en kolonisatör.
Erövringskrigen är ofta brutala, men britterna ser det som sin uppgift att civilisera ”de underutvecklade folken”. De inför brittisk byråkrati, ”lag och ordning”, kristendom samt västerländsk kultur i kolonierna på andra sidan haven.
Imperiet faller isär
Med utbildning och infrastruktur växer emellertid även koloniernas krav på självständighet.
Egypten blir självständigt år 1922. Samtidigt växer nationalismen i Indien med Mahatma Gandhi som frontfigur. Britterna stretar emot men tvingas ge upp; indierna blir självständiga strax efter andra världskriget. Sedan Indien frigjort sig, växer självständighetskraven på alla håll i imperiet, och resterna samlas i det så kallade Commonwealth.
År 1997 tar Kina över makten i Hongkong, den sista kolonin med stor befolkning. Och då är det brittiska imperiets tid förbi.