Benrester avslöjar: Neandertalarna var kannibaler
Efter fynd av ben i Belgien är forskarna säkra på sin sak: Neandertalarna var kannibaler.
Benrester hittade i Belgien tyder på att neandertalarna inte bara jagade djur – de var också ute efter människor.
Neandertalarna flådde huden av varandra, skar upp liken och tog märgen ur de dödas ben.
Det visar en stor mängd benrester som hittats i Goyet-grottorna i Belgien. Forskarna har tidigare misstänkt att neandertalarna i Nordeuropa var kannibaler men det belgiska benfyndet är det första beviset som underbygger teorin.
Skador orsakade av människor
Benresterna är över 40 000 år gamla och alla visar tecken på skador från människor, bl.a. i form av skärmärken och djupa hack. Det är därför inte troligt att människorna dödades av djur eller omkom i olyckor.
Forskarna vet ännu inte helt säkert om neandertalarna dödade varandra för att äta eller om det rörde sig om symboliska handlingar. Men de har sina aningar:
"Benresterna ger oss anledning att tro att neandertalarna var kannibaler", säger Hervé Bocherens från Center for Human Evolution and Palaeoenvironment.
Han hänvisar till att de flesta benresterna som låg i grottorna kommer från sken- och lårben. Det är bland de kroppsdelar på en människa som innehåller mest kött och benmärg.
Ben blev till redskap
Skadorna på benen tyder på att det rörde sig om en omständlig process när neandertalarna dödade varandra – offren både flåddes och fick sina kranium spräckta.
Forskarna menar att neandertalarna släpade in liken i grottorna för att äta dem. Till sist slipades benen och gjordes om till redskap.
De över 40 000 år gamla benen är det första konkreta fyndet som visar på att kannibalism existerade bland de neandertalare som levde norr om Alperna.