Målningar från aztektempel i Teotihuacan

Aztekerna – vilka var aztekerna?

Aztekerna byggde enorma pyramider och offrade upp till 20 000 människor om året till sina blodtörstiga gudar. Stormakten i nuvarande Mexiko hade flera miljoner invånare, men några decennier efter spanjorernas ankomst 1519 hade aztekernas rike gått under.

Aztekerna byggde enorma pyramider och offrade upp till 20 000 människor om året till sina blodtörstiga gudar. Stormakten i nuvarande Mexiko hade flera miljoner invånare, men några decennier efter spanjorernas ankomst 1519 hade aztekernas rike gått under.

Shutterstock

Vilka var aztekerna?

Aztekerna var ett mesoamerikanskt folk, som regerade över flera stora områden i Mexiko från 1300-talet fram till 1500-talet.

Enligt sina egna sägner utvandrade aztekerna ursprungligen från hemlandet Aztlan någonstans i norra Mexiko någon gång på 1200-talet.

Exakt var Aztlan låg är okänt. Inte heller skälet till att aztekerna vände hemstaden ryggen och sökte sig längre in i landet är känt.

Arkeologernas huvudsakliga hypotes är emellertid att Aztlan drabbades av svår torka och att stammarna var tvungna att ge sig av.

Mexcaltitan

Den lilla konstgjorda ön Mexcaltitán vid den mexikanska västkusten är den plats där arkeologerna tror att aztekernas ursprungliga hemstad Aztlan låg. Mexcaltitán delar nämligen en del arkeologiska drag med aztekernas berömda huvudstad Tenochtitlan.

© Luis Méndez Covarrubias

År 1325 kom aztekerna till en bördig dal i området kring dagens Mexico City. I dalen låg en sank ö omgiven av den stora sjön Texcoco.

Där såg folket ett tecken från sin krigsgud Huitzilopochtli: En örn sittande på en fikonpuntia med en orm mellan klorna. De beslutade sig därför för att anlägga sin nya huvudstad, Tenochtitlan, på ön.

När levde aztekerna?

Mellan 1325 och 1521 utvecklades aztekernas rike från en obetydlig stadsstat till regionens supermakt.

Karta över aztekernas rike

Aztekernas rike expanderade kraftigt under 1400-talets andra hälft och början av 1500-talet under framför allt härskarna Motecuhzoma I (1440–1469) och Motecuhzoma II (1502–1519).

© Maunus

Aztekerna blev dominerande på allvar 1427. Då ingick härskaren Itzcóatl en mäktig allians med de närbelägna städerna och fördrev tepanekerna, som var den mäktigaste stammen vid Texcocosjön.

De följande nästan hundra åren blev aztekernas rike allt större.

Huvudstaden Tenochtitlan växte ihop med grannstaden Tlatelolco och blev centrum för handeln i hela området. Varje dag kom omkring 60 000 personer från när och fjärran för att handla på stadens enorma marknadsplats.

Omkring 200 000 azteker var bofasta i den pulserande huvudstaden. Som jämförelse kan nämnas att det vid samma tid bodde färre än 100 000 personer i London, Europas folkrikaste stad.

Vilken religion hade aztekerna?

Aztekerna tillbad mer än 200 olika gudar.

Några av de viktigaste var krigs- och solguden Huitzilopochtli, regnguden Tlaloc och dödsgudinnan Mictecacihuatl, som aztekerna varje år hyllade med en lång festival.

Aztekernas gud Huitzilopochtli

Aztekernas gud Huitzilopochtli avbildad i Codex Telleriano Remensis.

© Wikicommons

För aztekerna var de dödas värld indelad i olika riken.

Stupade en man i strid hamnade han i den särskilt prestigefyllda världen för döda soldater. Samma värld tog emot kvinnor som dog i barnsäng, eftersom de också ansågs ha mist livet på ärans slagfält.

”Det finns inget som att dö i krig, det finns inget som en blomstrande död. Den behagar honom som ger liv”, löd en av de texter som azteker fick rabbla i skolan.

Varför offrade aztekerna människor?

Tjugotusen. Så många människor uppskattar arkeologer att aztekerna årligen offrade till högre makter, när riket var som mäktigast.

De blodiga offren utfördes på toppen av gigantiska stenpyramider som stod (och än i dag står) i huvudstaden Tenochtitlan och den äldre ruinstaden Teotihuacan.

En av de mest bestialiska offerritualerna utfördes för att hylla sol- och krigsguden Huitzilopochtli.

Offren fördes uppför totalt 114 trappsteg på framsidan av den stora pyramiden Templo Mayor i hjärtat av Tenochtitlan. På toppen skar en präst ut hjärtat på de levande offren, varpå de döda kropparna fick rulla nedför trappstegen igen.

Aztekternas människooffer

Aztekerna placerade offrets huvud på ett trästativ som kallades ”tzompantli”. Enligt Andrés de Tapia, som 1519–1521 deltog i erövringen av aztekernas rike, var 136 000 kranier utställda i centrum av huvudstaden Tenochtitlan.

© John Carter Brown Library

Även i rikets näst största stad Teotihuacan offrades gåvor till gudarna.

Där stod ett stort tempelkomplex med pyramider helgade åt bland annat solen och månen, och även där färgades trappstegen röda av blod dagligen.

Oftast var det krigsfångar som slutade sina dagar på aztekernas blodiga altare.

Det hände emellertid att aztekerna fick slut på fångar. Om det hände arrangerade de ett så kallat ”blomsterkrig”, då krigare frivilligt stred mot varandra, och förlorarna gavs åt de högre makterna.

Efter människooffren gavs de dödas inälvor åt djur, medan kroppen ibland åts i en rituell ceremoni av den krigare som hade tagit den offrade till fånga.

Varför dog aztekerna?

De bestialiska offren till gudarna blev kända i Europa först när den spanske erövraren och upptäcktsresanden Hernán Cortés och en styrka av omkring hundra man år 1519 anlände till aztekernas storslagna huvudstad.

Där såg spanjorerna med egna ögon hur människor fick bröstkorgen uppskuren och hjärtat utslitet.

Hernán Cortéz hade begett sig till den nyfunna kontinenten för att tvinga vilda hedningar att omfamna kristendomen – och för att ta deras rikedomar.

Den spanske erövraren ingick snabbt allianser med ett antal stammar som var aztekernas fiender, och på bara två år erövrade han hela aztekernas rike.

Det var emellertid inte spanjorernas vapen som blev dödsstöten för aztekerna. Utan att de visste det förde européerna med sig bakterier och andra mikroorganismer till aztekernas rike. Resultatet var katastrofalt.

Sjukdom i aztekriket

En av de sjukdomar som drabbade aztekerna hårt var smittkoppor. Sjukdomen härjade 1520 i staden Tenochtitlan och reducerade befolkningen med omkring 40 procent på bara ett år.

© Shutterstock

Redan några decennier efter spanjorernas erövring av aztekernas rike var mer än nittio procent av den ursprungliga befolkningen av cirka 25 miljoner människor utplånad av sjukdom.