Mesopotamiens stora städer gav invånarna en säkerhet som områdets flacka slätter aldrig kunde ge.

7 orsaker till att Mesopotamien blev civilisationens vagga

I Mesopotamien byggdes historiens första storstäder, nedtecknades den första­ skriften, och författades de första lagtexterna. Sumerernas landvinningar berodde inte på att de var visionärer – för att stå emot sina fiende tvingades de ta nya vägar.

25 maj 2015 av Benjamin Thomas Christensen

1. Storstaden i Mesopotamien gav trygghet

Jordbruket kunde föda långt fler än vad som krävdes för att sköta det, vilket öppnade vägen för Mesopotamiens storstäder. Omkring år 4000 f.Kr. blev sumererna bland de första i världen att samla sig i något helt nytt – städer.

Byggmaterialet var soltorkat tegel och med detta uppförde sumererna väldiga stadsmurar som försvar mot angripare. Och ju större staden var, desto bättre kunde invånarna – i kraft av sitt antal och sina förenade resurser – försvara sig. Storstaden var född.

2. Bönder skapade superjordbruk i Mesopotamien

Mesopotamiens storstäder kunde byggas för att jordbruket kunde föda långt fler än vad som krävdes för att sköta det. Redan omkring år 7500 f.Kr. hade sumererna lärt sig att förädla vilda växter och sädesslag.

Och när uppfinningsrika bönder en kort tid senare började gräva kanaler från floden och anlägga historiens första konstbevattningssystem, exploderade livsmedelsöverskottet. På så vis frigjordes många tusen invånare från jordbruket till andra sysslor.

3. Skatteindrivare uppfann skriften

Det var varken präster eller poeter som uppfann skriftspråket, utan sumeriska skatteindrivare. I takt med att städerna växte ökade behovet av att hålla reda på vad folk skulle betala i skatt. På ler­tavlor ristade ämbetsmännen in bild­symboler av får, getter, sädessäckar osv.

Omkring år 3300 f.Kr. hade systemet utvecklats till att omfatta omkring 700 tecken som med tiden blev till ljudsymboler. Med ett fungerande skriftspråk kunde kunskap gå från generation till generation.

4. Samhället mättes och vägdes i Mesopotamien

Handel, skatteindrivning och vetenskap krävde en enhetlig stan­dard för mätning av vikt, tid och avstånd. Sumererna införde ett tal­system med 60 som grundenhet – anledningen till att vi än i dag mäter en timme i 60 minuter. För att hålla ordning på dagarna delade sumererna dessutom in året i tolv månfaser och uppfann alltså kalendern.

5. Köpmän skapade handelsrutter till och från Mesopotamien

Mesopotamiens städer hade gott om spannmål men bristen på naturtillgångar var stor – särskilt metaller. Sume­riska köpmän upprättade därför handelsrutter till dagens Afghanistan, Anatolien, Egypten och Arabien.

Köpmännen köpte allt från koppar och guld till timmer och granit. Betalningen skedde i form av jordbruksprodukter.

6. Med lag skulle flodlandet byggas

”Om en man dödar en annan man, ska han själv dö.” Så rättframt slog kung Ur-Nammus lag fast straffet för mord, omkring år 2100 f.Kr. Ur-Nammu var kung i staden Ur, som hade blivit så stor att standardiserade regler krävdes för att reglera in­vånarnas uppträdande.

Lagtexten, som var världens första, klargjorde att invånarna kände till straffen för allt från sex med andras slavar till mord.

7. Skoningslös kung skapade världens första imperium i Mesopotamien

I norra Mesopotamien låg Babylonien, där folket akkaderna bodde. De hade levt fredligt sida vid sida med sumererna i flera sekel och kopierat dem flitigt. Omkring år 2300 f.Kr. bestämde sig akkadkungen

Sargon I för att inte nöja sig med att vara en kung bland många. Sargon lade under sig de sumeriska stads­staterna i söder och grundade världens första imperium.

Kanske är du intresserad av...