När Muhammed dog år 632 tog hans familj över ledarskapet för den nya religionen islam och det rike som profeten erövrat på Arabiska halvön.
Riket fick beteckningen kalifat och två av Muhammeds svärfäder samt två av hans svärsöner avlöste varandra som ledare för det så kallade rashidunkalifatet.
År 656 ledde emellertid maktkamper i Arabien till mordet på den siste rashidunkalifen och efter det utbröt ett blodigt inbördeskrig. Muawiya ibn Abi Sufyan, guvernören i det muslimska Syrien, svor att hämnas kalifen och samlade tiotusentals muslimer under sig.
Han blev grundare av det så kallade umayyadkalifatet, det största av de muslimska kalifat som funnits. Under Muawiya flyttades huvudstaden till Damaskus. Armé efter armé skickades ut på fälttåg, vissa så långt bort som till Spanien och södra Frankrike.
Under umayyaderna infördes en gemensam valuta och islamisk arkitektur blomstrade. I Jerusalem uppfördes Klippdomen på den plats där profeten Muhammed enligt legenden inledde sin himmelsfärd.
I Damaskus byggdes den imponerande Umayyadmoskén med hjälp av skickliga bysantinska, persiska och indiska hantverkare.
Umayyaderna regerade i närmare hundra år innan deras makt bröts och ett nytt kalifat uppstod.