Sveriges första kvinnliga advokat Eva Andén vid sitt skrivbord 1920.

© Erik Holmén/TT

Eva Andén – första kvinnan som advokat

För hundra år sedan blev hon Sveriges första kvinnliga advokat. Eva Andén öppnade egen byrå, blev kändisarnas favoritombud men bistod även mindre bemedlade kvinnor med rättslig hjälp.

30 januari 2019 av Sara Griberg / Populär Historia

När den unga juristen Eva Andén på 1910-talet uppträdde som ombud i Stockholms rådhusrätt hände det att rättens ordförande inledde förhandlingarna med att fråga henne: »Är det en liten fru eller är det en liten fröken?« 

Avsikten med frågan var inte enbart att förminska henne. Ordföranden var tvungen att fastställa hennes civilstånd eftersom gifta kvinnor vid den tiden fortfarande var tvungna att ha den äkta mannens medgivande för att tillåtas uppträda inför rätten.

Första kvinnliga advokaten

Den 14 mars 1918 blev Eva Andén den första kvinnliga medlemmen i Advokatsamfundet. Händelsen var så anmärkningsvärd att den dagen därpå kommenterades av Dagens Nyheter:

JORDEMOR, HJÄLPGUMMA ELLER NÄRKVINNA

»Fröken Andéns namn är inte okänt för den stora allmänheten. Visserligen har hon aldrig haft några stora brottsmålshistorier om hand som skapat sensation kring hennes namn men många minns det i alla fall från förra årets riksdagsdebatt om de nya barnlagarna. Hon höll därunder ett anförande i andra kammaren, som även åhördes av en del av första kammarens ledamöter och en tämligen fullpackad åhörarläktare, och kan även räkna sig som den första kvinna som talat i riksdagen.«

Familjerätt Eva Andéns specialområde

Även om notisen i DN skrevs i inledningen av Andéns karriär ger den en ganska bra sammanfattning av hennes gärning. Som kvinnlig pionjär inom juridiken kom hon inte att ägna sig åt braskande kriminalmål utan åt att värna barns och kvinnors rättigheter. Familjerätt blev hennes specialområde där hon hanterade ärenden som skilsmässor, arv och vårdnadstvister. Under sitt långa yrkesliv var hon också en engagerad debattör och en viktig förebild för nya generationer av kvinnor som sökte sig till juristyrket.

SIGISMUND SLOGS FÖR SVERIGES TRON HELA LIVET

Eva Johanna Andén föddes 1886 i Uppsala som dotter till handelsmannen Heribert Andén och hans hustru Elin, född Forssman. Redan under skoltiden visade hon intresse för samhällsfrågor och började efter studentexamen att läsa juridik.

Eva Andén (fjärde från vänster) tillsammans med en grupp kvinnliga akademiker i Uppsala: Polly Fryklund, Ingrid Reutersköld, Beth Hennings, Elin Odencrantz och Märta Tamm-Götlind.

© Kvinnsam/Göteborgs universitetsbibilotek

Elsa Eschelsson mentor

Trots att kvinnliga akademiker var ytterst sällsynta hade Eva Andén turen att redan under grundkursen få en kvinnlig mentor. Elsa Eschelsson var docent i civilrätt och den första svenska kvinna som disputerat i juridik. Senare i livet berättade Andén om sina första minnen av denna pionjär:

»Höstterminen 1907, då jag började mina juridiska studier, såg och hörde jag Elsa Eschelsson två eller möjligen tre dubbeltimmar i veckan, där hon stod i katedern i, om jag inte missminner mig, universitetets stora lärosal, tian, och undervisade 130 studenter, därav två kvinnliga. […] Redan tidigare hade jag många gånger sett henne på Drottning-gatan och varit fylld av respekt, en ståtlig och värdig gestalt — och docent!«

Elsa Eschelssons karriär fick emellertid ett sorgligt slut. Hon blev under lång tid motarbetad av sina manliga kollegor på juridiska fakulteten. Vid 50 års ålder begick hon självmord när hon, efter en lång och hätsk process, förvägrades rätten till en professur med motiveringen att hon var kvinna. 

ERIK XIV – BRÖDRAKRIG OCH ÄRTSOPPA

Mentorns öde gjorde starkt intryck på Eva Andén. I ljuset av hur Eschelsson behandlats av kollegiet tedde sig en akademisk karriär inte särskilt lockande. Däremot stärktes hennes övertygelse om att hon ville ägna sitt yrkesliv åt att värna kvinnors juridiska rättigheter.

Regeringsformen stoppade kvinnor 

Det som satte käppar i hjulen för kvinnor när det gällde högre positioner inom juridiken var en formulering i regeringsformen från 1809: »Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenska män till alla de tjänster inom riket, högre och lägre, vilka äro av den egenskap att Konungen fullmakt där utfärda.« 

Skrivningen »svenske män« tolkades bokstavligt och regeln tillämpades såväl för domartjänster som professurer på universiteten.

Veckotidningen Tidevarvet började ges ut 1923 och hade redaktion i Gamla stan i Stockholm. Eva Andén (stående vid fönstret) skrev om juridik i publikationen. 

Efter att ha tagit sin juristexamen 1912 gav sig Eva Andén ut på en föreläsningsturné över hela landet. På uppdrag av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) ledde hon kurser i lagkunskap för landsbygdens kvinnor och föreläste om äktenskaps-, barnavårds- och fattigvårdslagar.

Satt ting i Falun

Vid den här tiden tilläts kvinnor egentligen inte att sitta ting, men en frisinnad häradshövding i Falun lyckades kringgå regeln och anställde Eva Andén som tingsnotarie, dock med begränsningen att hon inte fick skriva under några domstolshandlingar. Problemet löstes genom att häradshövdingen, när han inte kunde närvara, helt enkelt undertecknade ett antal papper in blanco åt Andén.

FÅ POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Med fina betyg från tingsrätten i Falun fick Andén en praktikplats på en advokatbyrå i Stockholm. Kvinnor hade sedan 1898 tillåtits agera som rättegångsombud, även om beslutet hade mött massivt motstånd. »Nog torde vi ha tillräckligt med män som äro lämpliga att föra talan inför rätta utan att vi behöva vända oss till kvinnorna«, var riksdagsmannen Axel Ölanders kommentar.

Philip Leman, en av grundarna till Advokatsamfundet, var av en annan uppfattning: »Om ordet män (i lagen) ändras till medborgare eller person torde man därefter inte befara att bliva överlupen av kvinnliga advokater.« Det visade sig att Leman fick rätt. Efter att lagen ändrades dröjde det ytterligare tjugo år innan Eva Andén blev landets första kvinnliga advokat.

Eva Andéns advokatbyrå

Vid 29 års ålder bestämde hon sig för att öppna eget. År 1915 tog hon över Kvinnliga juristbyrån i Stockholm. Företaget hade startats av Anna Pettersson, en kvinna utan juridisk examen, men med stor praktisk erfarenhet. När Andén 1918 upptogs i Advokatsamfundet bytte firman namn till Eva Andéns advokatbyrå.

Personalen på Eva Andéns advokatkontor på väg till valurnorna i september 1921. Längst fram går Mathilda Staël von Holstein och Eva Andén, längst till höger Lisa Ekedahl. 

© Kvinnsam/Göteborgs universitetsbibilotek

Året därpå blev hon kompanjon med Mathilda Staël von Holstein, som blev Sveriges andra kvinnliga advokat 1921. Staël von Holstein gick dock vidare efter bara något år för att delta i den statliga kommitté vars arbete skulle resultera i den så kallade Behörighetslagen 1923.

Astrid Lindgren fick hjälp

Författaren Astrid Lindgren har berättat att hon sökte upp Eva Andén när hon på 1920-talet som 19-åring kom till Stockholm efter att ha blivit gravid med sin före detta arbetsgivare, en 30 år äldre gift redaktör. 

JOHAN III – KRIGARKUNG MED RELIGIÖSA GRUBBLERIER

Andén såg till att Astrid Lindgren kunde föda sitt barn på Rikshospitalet i Köpenhamn, det enda sjukhus i Norden som förlöste kvinnor utan att lämna ut uppgifter till folkbokföring och andra myndigheter. Hon ordnade också kontakt med en fosterfamilj i Danmark där den lille pojken fick bo, tills Astrid Lindgren kunde ta honom till sig i Stockholm.

Parallellt med att Andén byggde upp en stock av välbeställda klienter engagerade hon sig ibland utan betalning för fattiga kvinnor som hamnat i trångmål. Redan under första världskriget hade hon exempelvis försvarat en grupp arbetarkvinnor som ställts inför rätta för påstådda abortförsök.

Påverkade familjerätten

Andén ingick även i en kommitté som fick utgöra Advokatsamfundets remissinstans när det gällde familjerättslig lagstiftning och på detta sätt kom hon att tidvis få ett stort inflytande. Hon var också en flitig debattör i kvinnofrågor och en återkommande skribent i tidskrifterna Tidevarvet och Idun.

SANNINGEN OM KARL XII:S DÖD

Söndagen den 16 september 1921 var en triumfens dag för Eva Andén och hennes anställda som i samlad tropp gick iväg till valurnorna. Samtidigt som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige genomfördes vissa reformer i Giftermålsbalken. Det dröjde dock fram till 1970-talet, efter Eva Andéns död, innan några av hennes hjärtefrågor – rätten till fri abort och utomäktenskapliga barns arvsrätt efter sin biologiska far – blev verklighet.

Lisa Ekedahl tillsammans med kusinen Elin Wägner.

© Elin Wägner-sällskapet

Elin Wägner, Bang och Alexandra Kollontaj

Efter några hundår med deklarationer och bouppteckningar åt tillfälliga kunder blev Eva Andén något av en kändisadvokat. Bland hennes vänner och klienter fanns en lång rad av tidens uppburna yrkeskvinnor, som Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Barbro Alving (Bang) och den ryska ambassadören Alexandra Kollontaj.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET – EN OUNDVIKLIG KATASTROF

Andén var mycket litteraturintresserad och när vännen Selma Lagerlöf avled 1940 fick hon ansvaret att förvalta hennes kvarlåtenskap. Samtidigt övertog hon Lagerlöfs plats i Samfundet De Nio, vars främsta uppgift var att dela ut litterära stipendier. 1949 blev hon samfundets ordförande, en post som hon behöll fram till sin död.

Bodde med Lisa Ekedahl

Trots Eva Andéns ställning som pionjär inom juridiken och hennes aktiva roll i samhällslivet finns det väldigt lite skrivet om hennes livsverk. Särskilt tomt är det på skildringar av hennes privatliv. Kanske beror det på att hon levde tillsammans med en annan kvinna. Andéns livskamrat hette Elisabet »Lisa« Ekedahl och var kusin till Elin Wägner. Hon arbetade som biträdande jurist på Andéns advokatbyrå, även om hon aldrig avlade sin juristexamen.

I Sverige var homosexuella handlingar straffbara fram till 1944, då de i stället (till 1979) klassades som uttryck för mentalsjukdom. Under dessa omständigheter är det lätt att föreställa sig att journalister och skribenter kände sig obekväma med att teckna porträtt av en person som levde i ett samkönat förhållande.

Paret borde annars ha varit som klippt och skuret för glassiga hemma hos reportage. Efter att ha bott tillsammans i en våning vid Humlegården flyttade de 1931 in i »Villa Andén« som de själva låtit uppföra på en parkliknande tomt i Danderyd. Huset ritades av stjärnarkitekten Carl Bergsten, känd för byggnader som Liljevalchs konsthall och Göteborgs stadsteater.

BERLINMUREN – FRÅN BÖRJAN TILL SLUT 

Där levde de ett välordnat borgerligt liv med heminredning, konstsamlande och trädgårdsskötsel som gemensamma intressen.

Eva Andén gick aldrig i pension utan var aktiv som advokat ända fram till sin död vid 84 års ålder 1970. Advokatbyrån fortsatte att existera i hennes namn fram till 1995.

Publicerad i Populär Historia 3/2018

Kanske är du intresserad av...