Hindenburgs sista resa

Luftskeppet går in för landning. Som en gigantisk, silvergrå val svävar LZ 129 Hindenburg in över landnings­banan i Lakehurst utanför New York. En stor folkmassa har samlats för att se säsongens första trans­atlantiska flygning med den mytomspunna zeppelinaren. Nu hänger luftskeppet stilla i luften. Det är den 6 maj 1937.

Resan har gått utan problem. Kapten Max Pruss lyfte med det 245 meter långa och 200000 kubikmeter stora luftskeppet på kvällen den 3 maj från den nya hangaren i Frankfurt. Ute över Atlanten hamnade det vätgasburna luftskeppet i kraftig motvind, men inne i kabinerna satt de 36 passagerarna bekvämt i tyskarnas flygande lyxhotell.

När luftskeppet tre dagar senare når USA ligger ett stormoväder över flygplatsen. Luftskeppet är försenat, men kapten Pruss väljer ändå att flyga in över New York. Luftskeppet glider in över Manhattan, och passagerarna ser hur folk springer ut på gatorna för att titta. De hör bilar tuta och runt om dem vippar flygplan med vingarna till hälsning.

Vädret är fortfarande dåligt, och Hindenburg cirklar runt ännu en gång. Det är svårt att landa i dåligt väder, även om tillverkaren, Luftschiffbau Zeppelin, skryter med att varken Hindenburg eller Graf Zeppelin drabbats av några olyckor trots den brandfarliga gasen.

Kl. 18.12 får Hindenburg besked om att allt är klart för landning. Klockan 19 påbörjar kapten Pruss nedstigningen mot förtöjningsmasten i duggregnet. Mer än 200 personer står beredda på marken för att hjälpa till med landningen och ta emot linorna som luftskeppet ska förtöjas med. Skeppet svävar nu 90 meter över marken. Några åskådare säger sig se gnistor av statisk elektricitet, andra ser hur en flik av tyget fladdrar vid den övre fenan, som om gasen läcker ut.

Klockan är 19.25 och plötsligt vräks en enorm eldslåga ut ur luftskeppets akter. Elden äter sig snabbt genom det stora luftskeppet. Med den lättantändliga vätgasen blir lågorna enorma. Folk rusar skrikande bort från den fallande kolossen, som nu förvandlats till ett gigantiskt eldklot. Röken väller upp mot himlen.

En symbol för moderna tider

Hindenburgkatastrofen blir 1930-talets version av myten om Ikaros, som flög för nära solen, så att hans vingar förstördes. Före olyckan skrev tidningarna spalt­meter om hur människan med sina luftskepp nu hade betvingat himlen, och om hur vetenskapen och industrin skapat de gigantiska, högteknologiska lyxtransportmedlen, som kunde frakta både passagerare och post över tidigare otänkbara avstånd. Plötsligt är allt förbi.

Fram till katastrofen i Lakehurst symboliserar luftskeppen människans framsteg, men de mest uppseendeväckande – Hindenburg och Graf Zeppelin – speglar samtidigt Tysklands växande ambitioner. Tyskarna älskar luftskepp; britter och amerikaner är mer skeptiska. Det beror på att luftskeppens epok sammanfaller med Tysklands industriella och tekniska framgångar. Den tyska ­regimen betraktar luftskeppen som en symbol för den stolta tyska kulturen.

Från 1910 och fram till första världskrigets utbrott 1914 görs mer än 1500 flygningar med luftskepp utan några allvar­liga olyckor. När första världskriget bryter ut, fruktar engelsmännen att tyskarna ska bomba dem från luften, och från brittiska allmänheten kommer det snart in rapporter om mystiska luftskepp – som visar sig vara inbillning, ett slags dåtida UFOn. I slutet av första världskriget börjar man faktiskt använda luftskepp, men de blir ett militärt fiasko. Zeppelinarna är klumpiga och stora, och många av dem skjuts ned. Inom andra områden fortsätter luftskeppen dock sitt segertåg.

I Tyskland är det i synnerhet en man som driver utvecklingen framåt. Hugo Eckener är chef för företaget Luftschiffbau Zeppelin, och han börjar systematiskt att förbättra tekniken och se till att ingenjörer och meteorologer specialiserar sig inom sina vetenskaper. Efter krigsslutet år 1918 hotas företaget av Versaillesfördraget, som förbjuder all tillverkning av flygmaskiner i Tyskland. Men Eckener lyckas rädda produktionen genom att ta hem en order på ett luftskepp till den amerikanska flottan.

Luftskeppen blir allt större och dyrare. Eckener gör upp planer för att få tyska och amerikanska investerare att bidra med kapital. Tyskarna ska bygga världens största luftskepp, Graf Zeppelin – uppkallat efter uppfinnaren. När luftskeppet, som rymmer 20 passagerare, står klart år 1928, sprider sig entusiasmen från Tyskland till resten av världen.