I Hidden Figures får vi följa tre färgade kvinnorna på Nasa: Mary Jackson (till vänster), Katherine Jordan (mitten) och Dorothy Vaughan (till höger). De spelas av Janelle Monáe, Taraji P. Henson och Octavia Spencer.

© 20th Century Fox

Tre svarta kvinnor rymdkapplöpningen för USA

Den bioaktuella filmen Hidden Figures berättar den sanna historien om tre svarta kvinnor som ändrade rymdkapplöpningen till amerikanernas fördel.

7 januari 2017 av Babak Arvanaghi, Illustrerad Vitenskap

Året är 1961. Rymdkapplöpningen pågår för fullt och amerikanerna ligger långt efter.

Flera år tidigare skickade Sovjetunionen upp den första satelliten, Sputnik 1, i omlopp runt jorden och nu de också har skickat ut piloten Jurij Gagarin som blev den första människan i rymden och även fått ned honom välbehållen på jorden igen.

Ingenjörerna och matematikerna på Nasa är frustrerade. De får inte matematiken i rymdflygningarna att stämma och datorerna är ännu inte så stabila eller tillräckligt kraftfulla för att kunna utföra de komplexa beräkningarna.

I den bioaktuella filmen ’Hidden Figures’ är det vid den här tidpunkten i historien som vi möter filmens tre huvudpersoner och alla tre rollerna är baserade på verkliga kvinnor.

Filmen berättar historien om hur tre svarta kvinnor bidrog till att ändra maktbalansen i rymdkapplöpningen till amerikanernas fördel. Tre färgade kvinnor, som av Nasa fick titeln ’Coloured Computers’, och som gjorde skillnad i ett annars starkt rasuppdelat USA.

Dorothy Vaughan

Dorothy Vaughan hade en kandidatexamen i matematik och fick jobb på Nasa (som vid den tiden hette Naca) 1943 vid den tiden då andra världskriget rasade. Kriget gjorde att myndigheterna anställde kvinnor med matematiska kunskaper för att utveckla bättre flygplan på grund av att manlig arbetskraft saknades.

Hon blev en del av avdelningen West Area Computers: En grupp svarta kvinnor med matematisk bakgrund vars uppgift var att utföra komplicerade beräkningar.

En vass programmerare

1949 blev hon arbetsledare på avdelningen – den första färgade arbetsledaren i Nasas historia.

När de första icke-mänskliga datorerna började användas på Nasa var hon snabb att lära sig programmera dem. Hennes kunskaper spelade bland annat en stor roll i utvecklingen av Scout-raketerna.

Dorothy Vaughan gick i pension i 1971 efter att ha arbetat inom Nasa i 28 år. Hon dog 2008, 98 år gammal.

Dorothy Vaughan (tv.)

Mary Jackson

Mary Jackson blev Nasas första färgade kvinnliga ingenjör 1958. Hon fick kämpa hårt för att nå dit. Hennes kön, men särskilt hennes hudfärg, var ett hinder i kampen.

Hennes karriär på Nasa startade 1951 då hon räknade ut matematiska problem under Dorothy Vaughan i West Area Computers. Efter två år som mänsklig dator fick hon en fast anställning under ingenjör Kazimierz Czarnecki, som arbetade med att testa rymdkapslar i vindtunnlar.

Han ville att Mary Jackson skulle arbeta där som ingenjör - en position som krävde att hon tog kvällskurser på ett universitet reserverat för vita. Kommunfullmäktige i Hampton där hon skulle läsa gav henne dock dispens att få gå kursen trots hennes hudfärg.

Kämpade för den lilla kvinnan

Som ingenjör var hon med att utveckla formen på Nasas rymdkapslar och flygplan så att de skulle utnyttja aerodynamiken optimalt. Under sin tid inom organisationen publicerade hon tolv vetenskapliga artiklar.

Under sina 34 år hos Nasa utkämpade Mary Jackson en lång kamp för minoriteters rättigheter.

Hon gick i pension 1985 och dog 2005, 83 år gammal.

Mary Jackson

Katherine Johnson

När astronauten John Glenn 1962 blev den första amerikanen i omlopp runt jorden var det en dator som hade utfört alla beräkningar inför färden.

Men Glenn litade inte på det elektriska vidundret. Därför bad han specifikt om att få talen genomräknade av Katherine Johnson innan han for iväg ut i rymden.

Under 1950- och 1960-talet var Katherine Johnson en av Nasas vassaste matematiska hjärnor. Hon räknade bland annat ut rymdkapselns bara då Alan Shepard blev den första amerikanen i rymden.

Tog amerikanerna till månen

Senare under 1960-talet var det hennes uträkningar som gjorde det möjligt att skicka Apollo-uppdragen till månen och hon spelade en viktig roll i utvecklingen av rymdfärjeprogrammet.

Under hennes 28 år hos Nasa publicerade hon 26 vetenskapliga artiklar. Hon gick i pension 1986 och har sedermera fått en avdelning inom Nasa uppkallad efter sig.

Förra året fick hon det största erkännandet en civil amerikan kan få då president Barack Obama gav henne en Presidential Medal of Freedom – en medalj som ges till personer som har gjort något extraordinärt för sitt land.

Katherine Johnson är 98 år gammal i dag.

Katherine Johnson

Kanske är du intresserad av...