Tidslinje

Naturvetenskap

Sida 1 af 2Nästa
Så lärde vi oss läsa vädret

14.03.2012.

Människan har alltid varit starkt beroende av vädret, och behovet av att kunna förutsäga vädergudarnas nästa drag har alltid funnits.

Läs mer
Tio märkliga sällskapsdjur

11.11.2011.

Genom historien har särskilt människor med makt och pengar höjt sig över vardagen genom att skaffa ovanliga sällskapsdjur.

Läs mer
Matematik drev världen framåt

His nr. 16/2011 s. 60-63.

Historiens äldsta exempel på matematik är 33.000 år gammalt och ristades inpå ett ben. Sedan dess har alla stora kulturer gett sina bidrag till den vetenskap som mer än någon annanhar format den mänskliga civilisationen.

Läs mer
Kalifen samlade de vassaste hjärnorna i Visdomens hus

His nr. 10/2011 s. 38-41.

På 800-talet blev biblioteket i Bagdad ett centrum för den lärda världen och det fick namnet Visdomens hus. Här samlades tidens främsta forskare och många nya upptäckter och uppfinningar föddes här.

Läs mer
Tema: Tjernobylkatastrofen

24.05.2011.

Den 26 april 1986 går allt fel. En reaktor på kärnkraftverket i Tjernobyl exploderar, och historiens största nukleära katastrof är ett faktum. Här levererar en helikopter sand och bly till reaktor 4.

Läs mer
Video: Tjernobylkatastrofen

24.05.2011.

Se de hemska bilderna från Tjernobylkatastrofen i april 1986.

Läs mer
Varför började Hindenburg brinna?

06.12.2010.

Efter olyckan tillsatte Tyskland och USA utredningskommissioner för att hitta orsaken till olyckan. De fann aldrig någon förklaring.

Läs mer
Digerdöden spreds under blöta somrar

11.08.2010.

Tyska forskare har kommit fram till att klimatet sannolikt spelade en väsentlig roll, när pesten utrotade ungefär en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.

Läs mer
Video: Planetmodeller med solen i centrum

I 1400 år var det kutym att framställa jorden som medelpunkt i ett fint, välordnat universum, men det protesterade astronomen Kopernikus mot för precis 500 år sedan. Se en animation av olika planetmodeller.

Läs mer
Domedagen är här

His nr. 5/2011 s. 40-41.

År 1811 skådade en fransk amatörastronom en stor komet på stjärnhimlen. I 260 dagar var himlakroppen synlig för blotta ögat och den övertygade bland andra
H.C. Andersen om att domedagen lurade runt hörnet.

Läs mer
Expedition till jordens inre

His nr. 2/2011 s. 42-45.

År 1829 seglade en vetenskaplig expedition från New York till
Antarktis. Officiellt var besättningens uppgift att utforska de okända farvattnen. Men för en av expeditionens deltagare var uppdraget
betydligt mer omfattande. Han ville bevisa att jorden är ihålig.

Läs mer
NOBELPRISET I SIFFROR

His nr. 1/2011 s. 62-63.

År 1888 dog Alfred Nobels bror. I en fransk nekrolog lär bröderna Nobel ha förväxlats och dynamitens uppfinnare omnämndes
som ”en dödens köpman”. Nobel insåg hur han skulle bli
ihågkommen och bildade en fond som sedan 1901 har delat ut det mest prestigefyllda priset i världen – Nobelpriset.

Läs mer
Darwin blev ovän med Gud och hela världen

His nr. 1/2009 s. 14.

I över 20 år har Charles Darwin hållit sin kätterska teori om livets utveckling för sig själv. Men en dag år 1858 får han en chock: En annan forskare är redo att presentera exakt de idéer han själv har. Darwin måste snarast hinna publicera sin bok. För 150 år sedan slutförde han det banbrytande verket Om arternas uppkomst.

Läs mer
Upplysningens ljushuvuden

His nr. 8/2009 s. 72-73.

Under 1600-talet utmanade nya vetenskapliga upptäckter kyrkans auktoritet. Astronomen Galilei
bevisade att jorden inte var universums centrum och Newton kunde visa att
naturen styrs av universella lagar, inte av Gud. Med utgångspunkt i vetenskapen började Europas filosofer angripa kyrkan och monarkin – samhällets grundpelare. Målet för filosoferna var frihet och jämlikhet, och vägen dit gick via insikt och förnuft. Av den anledningen döpte den tyske filosofen Immanuel Kant perioden till upplysningstiden.

Läs mer
Baron riskerade livet för vetenskapen

His nr. 13/2007 s. 34-41.

Hela 6.300 okända arter – och en idé om att
Afrika och Sydamerika en gång satt ihop. Naturforskaren Alexander von Humboldt kartlade och beskrev allt han såg under sin fem år långa
resa genom Sydamerikas inre. Han skrev till och med ner sina symtom och exakt var han befann
sig när han höll på att dö i höjdsjuka.

Läs mer
El-ändiga påfund

His nr. 9/2010 s. 38-41.

En typ av apparat kunde tala med gudarna. En annan omvandlade vatten till guld. Och en tredje botade cancer och syfilis. Från slutet av 1700-talet jublade världen över en ny upptäckt: elektricitet. Den nya ”magiska” tekniken som – enligt driftiga affärsmän – var lösningen på nästan alla problem.

Läs mer
Människans stamträd

His nr. 7/2010 s. 48-55.

På 1800-talet hittade forskarna de första fossila benen efter människans sedan länge utdöda förfäder. Sedan dess har antropologer försökt pussla ihop vårt vitt förgrenade stamträd där den moderna människan utgör den yttersta, tunna kvisten.

Läs mer
Världshistoriens 10 märkligaste experiment

His nr. 11/2008 s. 44-47.

Gränsen mellan genialitet och galenskap kan vara hårfin. Inte minst inom vetenskapen där forskarna i jakten på det stora genombrottet har iscensatt ett otal bisarra och gränsöverskridande försök.

Läs mer
Trollkarlar grundade den moderna vetenskapen

His nr. 1/2010 s. 14-21.

I över 2.000 år satt alkemisterna i sina mörka verkstäder och kokade, förångade och löste upp allt från blod och urin till ägg och kvicksilver. Drömmen om guld och evigt liv förblev blott en dröm, men alkemisterna upptäckte bland annat flera grundämnen och lade grunden till den moderna kemin och medicinen.

Läs mer
Ny bok avslöjar matematikens betydelse

De mäktiga civilisationerna i Egypten, Kina och Indusdalen tillämpade avancerad matematik.

Läs mer
Sida 1 af 2Nästa