Naturvetenskap
-
Digerdöden spreds under blöta somrar
11.08.2010.
Tyska forskare har kommit fram till att klimatet sannolikt spelade en väsentlig roll, när pesten utrotade ungefär en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.
-
El-ändiga påfund
His nr. 9/2010 s. 38-41.
En typ av apparat kunde tala med gudarna. En annan omvandlade vatten till guld. Och en tredje botade cancer och syfilis. Från slutet av 1700-talet jublade världen över en ny upptäckt: elektricitet. Den nya ”magiska” tekniken som – enligt driftiga affärsmän – var lösningen på nästan alla problem.
-
Människans stamträd
His nr. 7/2010 s. 48-55.
På 1800-talet hittade forskarna de första fossila benen efter människans sedan länge utdöda förfäder. Sedan dess har antropologer försökt pussla ihop vårt vitt förgrenade stamträd där den moderna människan utgör den yttersta, tunna kvisten.
-
Baron riskerade livet för vetenskapen
His nr. 13/2007 s. 34-41.
Hela 6.300 okända arter – och en idé om att
Afrika och Sydamerika en gång satt ihop. Naturforskaren Alexander von Humboldt kartlade och beskrev allt han såg under sin fem år långa
resa genom Sydamerikas inre. Han skrev till och med ner sina symtom och exakt var han befann
sig när han höll på att dö i höjdsjuka. -
Världshistoriens 10 märkligaste experiment
His nr. 11/2008 s. 44-47.
Gränsen mellan genialitet och galenskap kan vara hårfin. Inte minst inom vetenskapen där forskarna i jakten på det stora genombrottet har iscensatt ett otal bisarra och gränsöverskridande försök.
-
Upplysningens ljushuvuden
His nr. 8/2009 s. 72-73.
Under 1600-talet utmanade nya vetenskapliga upptäckter kyrkans auktoritet. Astronomen Galilei
bevisade att jorden inte var universums centrum och Newton kunde visa att
naturen styrs av universella lagar, inte av Gud. Med utgångspunkt i vetenskapen började Europas filosofer angripa kyrkan och monarkin – samhällets grundpelare. Målet för filosoferna var frihet och jämlikhet, och vägen dit gick via insikt och förnuft. Av den anledningen döpte den tyske filosofen Immanuel Kant perioden till upplysningstiden. -
Trollkarlar grundade den moderna vetenskapen
His nr. 1/2010 s. 14-21.
I över 2.000 år satt alkemisterna i sina mörka verkstäder och kokade, förångade och löste upp allt från blod och urin till ägg och kvicksilver. Drömmen om guld och evigt liv förblev blott en dröm, men alkemisterna upptäckte bland annat flera grundämnen och lade grunden till den moderna kemin och medicinen.
-
Ny bok avslöjar matematikens betydelse
De mäktiga civilisationerna i Egypten, Kina och Indusdalen tillämpade avancerad matematik.
Hjärnans historia
His nr. 12/2009 s. 72-73.
Vår förmåga att tänka och handla rationellt har varit ett mysterium för forskare och filosofer i tusentals år. De gamla egyptierna trodde att det var hjärtat som rymde tankarna och logiken – och att hjärnan bara fyllde ut kraniet.
Och även om redan antikens greker på sin tid kartlade hjärnan, är det först från 1700-talet och framöver som hjärnans funktioner började bevisas rent vetenskapligt.
Av en slump upptäckte italienaren Galvani att elektriska signaler från hjärnan styr musklerna, och på grund av en järnvägsolycka avslöjades var vår personlighet sitter.-
Darwin blev ovän med Gud och hela världen
His nr. 1/2009 s. 14.
I över 20 år har Charles Darwin hållit sin kätterska teori om livets utveckling för sig själv. Men en dag år 1858 får han en chock: En annan forskare är redo att presentera exakt de idéer han själv har. Darwin måste snarast hinna publicera sin bok. För 150 år sedan slutförde han det banbrytande verket Om arternas uppkomst.
- Mest lästa
- Senaste
- Läs gärna
Historia nr 14 har kommit ut
Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.
Omröstning
Vad vet du om nordiska städers historia
Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....
