År 1999 utsåg tidskriften Time Fleming till en av 1900-talets mest inflytelserika personer.

Alexander Fleming: Röra ledde till upptäckten av penicillin

En oplanerad semesterresa och ett hemskt stökigt laboratorium ledde bakteriologen Alexander Fleming på spåret till det bakteriedödande penicillinet.

Den skotske biologen Alexander Fleming var en lysande forskare. Hans enda stora problem var att han sällan städade i sitt laboratorium.
År 1928 höll Fleming på att analysera stafylokockbakterier.

Som officer under första världskriget hade han sett otaliga soldater dö av infektioner och drömde om att upptäcka någonting som kunde ta död på bakterierna. Men det tycktes vara en omöjlig uppgift. Och jakten gick inte snabbare av att Flemings arbete avbröts av en semester i augusti.

Oreda inbringade Nobelpris

Som vanligt lämnade Fleming sitt laboratorium i en enda stor röra och glömde bl a plocka bort de glas med stafylokockodlingar som han ställt i ett hörn. Efter den välförtjänta semestern upptäckte han de bortglömda glasen och såg att ett av dem infekterats med mögelsvamp.

På något mystiskt sätt hade bakterierna försvunnit kring det infekterade området. Fleming isolerade genast svampen och upptäckte att den utsöndrade ett ämne som dödade bakterier. Flemings mångåriga jakt på en bakteriedödare var äntligen över. År 1945 fick han nobelpriset i medicin.

Läs mer om tillfälligheter som ledde till triumfer

Flera gånger har rena tillfälligheter bistått forskarna och kommit att utgöra grunden till många av vetenskapens största genombrott. Läs många fler exempel i Världens Historias stora artikel.

Kanske är du intresserad av...