His nr. 10/2010 s. 58-63.
Kemisten Louis Pasteur blev hjälte när han för 125 år sedan tog fram ett vaccin
mot den dödliga sjukdomen vattuskräck, rabies. Men redan innan dess hade hans forskning lagt den viktigaste grunden till den moderna läkarvetenskapen – hygien.
His nr. 11/2007 s. 40-45.
Krig och skeppsbrott var långtifrån det mest riskfyllda för sjömännen på segelfartygens tid. Bristsjukdomen skörbjugg var den största faran på havet. Redan på 1600-talet visste man att saft från citroner kunde bota sjukdomen, men på grund av inkompetens och snobberi inom den engelska flottan skulle det gå över 200 år innan saften användes för att rädda sjömännens liv.
His nr. 10/2006 s. 28-29.
Mellan 1880 och 1920 behandlade läkarna kvinnosjukdomen ”hysteri” på ett handfast sätt. Med specialutvecklade eldrivna apparater hjälpte de kvinnorna till sexuell tillfredsställelse. Det botade inte nödvändigtvis sjukdomen, men det hjälpte patienten ett tag.
His nr. 12/2007 s. 54-57.
Operationen varar bara sex minuter och det arbete instrumentet utför i hjärnan är ”inte värre än att dra ut en tand”, skriver tidningarna. Men tusentals psykiskt sjuka får sina liv förändrade för alltid.
His nr. 12/2008 s. 26-31.
Inflammationer, sinnessjukdom och en plågsam död. På 1500-talet drabbades Europa av en sjukdom som spred sig snabbt över hela kontinenten och dödade flera hundratusen. När man förstod att sjukdomen – syfilis – smittade via sex inledde kyrkan ett korståg mot skörlevnad och européerna blev riktiga puritaner.
His nr. 9/2008 s. 50-57.
Sedan urminnes tider har människan fruktat spetälskan. De sjuka föstes
ihop på öar eller på anstalter, eftersom ingen vågade närma sig de smittade. Först år 1873 hittade en läkare från Bergen den bakterie som orsakar
den vanställande sjukdomen. Men det skulle dröja 130 år till innan Norden var fritt från spetälska.
His nr. 6/2007 s. 58-63.
Tusentals korsfarare dödades och ännu fler sårades under medeltidens blodiga korståg till Mellanöstern. De kristna läkarna utkämpade en till synes hopplös kamp mot allt från svåra krigsskador till nya, okända sjukdomar. Trots detta
kom korstågen att revolutionera den europeiska läkekonsten.
His nr. 4/2008 s. 72-73.
Under flera hundra år byggde den europeiska läkarvetenskapen på den gamla grekiska teorin att sjukdomar uppstod på grund av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna – blod, slem samt svart och gul galla. Kunskapen om olika sjukdomar var mycket begränsad och åderlåtning var en av de vanligaste behandlingsmetoderna. Först på 1700-talet trädde en ny generation vetgiriga läkare fram. De förkastade antikens teorier och skaffade sig kunskap genom egen erfarenhet. På 1800-talet ledde detta nya tankesätt bland läkarna till en revolution inom vetenskapen.
His nr. 5/2010 s. 24-31.
År 1377 var Bethlehem i London det första sinnessjukhuset i världen som tog emot psykiskt sjuka. Nakna och fjättrade i kedjor spärrades patienterna in i små celler där de kunde få sitta i åratal. Varje år vallfärdade tusentals personer för att titta på de intagna – det blev ett sant folknöje.
His nr. 7/2009 s. 04.
En argentinsk historiker hävdar att det är nazisten Josef Mengele som ligger bakom ett ovanligt högt antal tvillingfödslar i Brasilien.
His nr. 17/2009 s. 46-53.
Nu fick det vara slut med kriminalitet och fattigdom. I början av 1900-talet tog makthavarna till drastiska åtgärder för ett bättre samhälle. Goda medborgare skulle föda många barn medan tusentals ”olämpliga” steriliserades mot sin vilja. Idén om rashygien spred sig snart i USA, till Tyskland och till Norden.
Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.
Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....