836 år på katastrofkurs

Man börjar bygga

1172: Änkan Berta di Bernardi dör och skänker i sitt testamente 60 guldmynt för inköp av sten och arbetskraft till uppförandet.

1173: Man börjar med att gräva ut ett tre meter djupt hål för fundamentet. Arkitekten anser att det räcker i den mjuka jorden.

Tornet är halvfärdigt

1178: Tornet är halvfärdigt när bygget plötsligt avbryts – kanske för att kampanilen börjat luta mer än byggnader normalt brukar göra i Pisas sankmark.

1276: Uppförandet återupptas och klockorna är beställda på gjuteriet. På bara två år lyckas man färdigställa ytterligare tre våningarna­.

Klockorna saknas

1278: Endast den åttonde och sista våningen med klockorna återstår när hantverkarna återigen överger platsen.

Äntligen klart

1384: En fresk visar det färdiga tornet. Det finns inga officiella dokument om tidpunkten för invigningen men år 1384 står tornet med säkerhet färdigt.

1550: Den första kända beräkningen visar att tornets 8:e våning lutar 3,8 meter ut över fundamentet.

1838: Tornets lutning förvärras inte förrän en professor från trakten gräver kring fundamentet. Efter dräneringen sjunker det ännu mer.

1910: Kampanilen lutar nu 4,02 meter, enligt en expertkommission.

2000: Tornet lutar 4,40 meter, och lutningen ökar konstant. En räddningsaktion är absolut nödvändig.

2001: En internationell expertgrupp skaffar pengar och experthjälp. Räddningsaktionen börjar.

2009: Ingenjörerna har avlägsnat 60 ton jord från motsatta sidan av lutningen och dragit i tornet med enorma stålkablar. Tornet har för första gången rört sig i motsatt riktning. I dag lutar kampanilen 3,9 meter och anses kunna vara stabil under 300 år framöver.

Läs också: Fuskbygge på lösan grund