Korstågen: Heligt krig

I 400 år hade Jerusalem varit under muslimsk kontroll, när påven 1095 beordrade ett heligt krig mot hedningarna. Européerna greps av religiös fanatism och anmälde sig i tiotusental till korstågen. Historiens blodigaste religionskrig var ett faktum.

Sida 1 av 9 Nästa

cinetext

Uppemot 100000 européer gav sig ut på korståg. Bilden är från filmen Kingdom of Heaven.

Av Else Christensen, 17.10.2011

På denna och följande sidor får du en överblick över de 9 korstågen.

Första korståget 1096–1099:

Påven krävde död åt hedningarna

Europa var i upplösning och kyrkan splittrad. Påven Urban II kunde bara se en lösning: en heligt krig, som skulle förena de kristna. Med flammande tal eldade han 100000 riddare, bönder, kvinnor och barn till uppgörelse med islam.

Korsfararna trotsade svält, ogästvänlig terräng och mäktiga härar, när de drog ut på den 3000 km långa färden till Jerusalem. Upptända av hatet mot muslimer, drömmen om snabba segrar och religiöst nit drog de ett spår av blod från Västeuropa till Den heliga staden.

Den 15 juli 1099 – efter fem veckors belägring – intog korsfararna Jerusalem. Under de följande dagarna mördade de ett stort antal av stadens muslimer och judar. Därefter insatte de Arnulf av Choques som patriark – kyrkligt överhuvud – över Jerusalem. Den nye patriarken slog hårt ned på präster från andra kristna trosriktningar.

Under de kommande närmare 100 åren var Jerusalem i kristna händer.

Sida 1: Korstågen: Heligt krig

Sida 2: 2:a korståget 1145–1149

Sida 3: 3:e korståget 1187–1192

Sida 4: 4:e korståget 1202–1204

Sida 5: 5:e korståget 1213–1221

Sida 6: 6:e korståget 1228–1229

Sida 7: 7:e korståget 1248–1254

Sida 8: 8:e korståget 1270

Sida 9: 9:e korståget 1271–1272

Denna artikel är en del av Världens Historias stora korstågstema, som du hittar i Världens Historia nr 16/2011. Läs temat i PDF-version här.

Läs mycket mer om historiens stora krig: Prova en prenumeration på Världens Historia – du får ett fint erbjudande här.