Stålmannen mot Ku Klux Klan

Sommaren 1946 bänkade sig omkring fyra och en halv miljo­ner amerikaner vid radioapparaterna för att lyssna till följetongen "The adventures of Superman". Serien hade gjort stor succé i flera år, inte minst under det just avslutade andra världskriget, då Stålmannen bekämpade bl a Hitler och Mussolini.

Stålmannen förklarade krig mot Ku Klux Klan

Efter kriget hade Stålmannen mest slagits mot skurkar som Lex Luthor, men denna­ kväll var motståndaren någon helt annan. Stålmannen förklarade nämligen krig mot Ku Klux Klan.

Under den kvart som följde, och nästan varje kväll under de följande fyra veckorna, fick lyssnarna höra Stålmannen bekämpa en å ena sidan löjeväckande organisation av rasister med ett komplicerat system av ritualer och koder – och ett språk fullt av ord som alla började på ”kl” – och å andra sidan en farlig klan som skyddades av politiker och poliser.

Kennedy ville bekämpa fascismen

Det var inte mycket av handlingen som var uppdiktad av följetongens manusförfattare. Han fick nämligen information från en medborgarrättsaktivist som hade wallraffat på KKK:s avdelning i Atlanta.

Sedan 1942 hade Stetson Kennedy utgett sig för att vara klansympatisör. Hans dåliga rygg hade hindrat honom från att ta värvning under andra världskriget. I stället hade Kennedy bestämt sig för att bekämpa fascismen på sitt sätt. Inom klanen hade han snabbt stigit i graderna, och all den information som han kom över läckte han till press och polis.

Kennedy hade dock svårt att nå ut med sitt budskap. Trots en tillbakagång hade KKK stort inflytande i sydstaterna på 1940-talet. Klanen hade medlemmar och sympatisörer inom polisen, och sydstatspressen avstod ofta från att skriva negativt om klanen av fruktan för repressalier och bortfall av läsare och annonsörer.

Kennedy tvingades tänka om. Han kontaktade författaren till den populära Stålmannen-följetongen, och radiofolket var genast med på noterna. Dels behövde de nya skurkar så här efter kriget, dels ville de påverka sina relativt unga lyssnare att ta avstånd från KKK. Som en av radio­stationens chefer uttryckte det:

”Vi planterar en tanke hos barnen. Det har kanske ingen effekt nu, men det kommer att få det när de blir äldre.”

Stetson Kennedy gav författarna information om lösenord och ritualer, som de kunde väva in i handlingen. Det gav avsnitten trovärdighet och en detaljrikedom som de annars inte skulle ha haft. Det bästa av allt var om klanen gjordes till åtlöje över hela USA.