Föregångaren till duplikatorn var en elektrisk penna, som var tänkt att kopiera handskrivna dokument – men så fick en tatuerare en idé.

© Granger/Polfoto

Misslyckade projekt blev uppseendeväckande uppfinningar

4 maj 2016 av Andreas Ebbesen Jensen

Elektrisk penna skrev på huden

Den kreative amerikanske uppfinnaren Thomas Alva Edison förstod säkerligen inte vidden av sin uppfinning när han år 1876 patenterade den elektriska pennan. 

Edison hade tänkt att pennan skulle duplicera handskrivna dokument och ritningar.

I New York såg emellertid Samuel O’Reilly helt andra möjligheter i Edisons uppfinning. 

O’Reilly, som var en välkänd och företagsam tatueringskonstnär, gick förbi en butik som sålde Edisons elektriska penna och fick sig en demonstration. 

Tankarna började snart snurra hos tatueraren.

 År 1891 lämnade han in en patentansökan på världens första elektriska tatueringsmaskin – baserad på samma teknik som i Edisons penna.

Den nya maskinen revolutionerade tatueringsbranschen. 

Pennan ersatte nämligen de traditionella metoderna då tatueringar överfördes till huden genom att man skrapade och pricka­de ned tatueringsbläcket i huden.

Effektiv tvål för effektiva kvinnor

I dag varnas vi för att Lysol är brandfarligt och inte får komme i kontakt med huden.

© Shutterstock

Vad gör en tillverkare när myndig­heterna förbjuder företagets ”medicinska” intimtvål? 

Hygienprodukten hade under mer än 30 år påståtts rädda kvinnornas sexliv.

Lysol tvekade aldrig. 

Utan att göra sig omaket att ändra namnet satsade man på stora annonskampanjer för sin produkt – men nu som ett effektivt desinficerande rengöringsmedel. 

Ganska passande eftersom huvud­ingrediensen är ett desinfektionsmedel som ursprungligen använts för att bekämpa kolera.

Studentfluga blev kastleksak

I slutet av 1800-talet fick några univer­sitetsstudenter en kul idé. 

Den runda form som Frisbie Pie Companys pajer levererades i visade sig vara perfekt att kasta med, och snart kunde man se många silverfärgade pajformar flyga över himlen. 

Leksakstillverkaren Wham-O relanserade den flygande leksaken år 1957 och döpte den till ”Frisbee” efter att direktören för Wham-O hade hört historien om de flygande pajformarna på de amerikanska universiteten.

Modellera räddade bolaget

Försäljningen av Kutols tapet­rengöring gick katastrofalt dåligt. Konkursen var nära – när man plötsligt märkte att barn älskade att leka med produkten. Företaget sadlade om och började sälja ren­göringsmedlet som – modellera.

Bortglömd gryta blev världens största frukostsuccé

Masturbation var enligt de djupt religiösa bröderna Kellogg en stor synd och de var övertygade om att hälsosam och enkel kost skulle lägga band på folks sexuella lustar. 

Bröderna arbetade ständigt på att förbättra sina vegetariska produkter, bl.a. genom att köra kokt vetedeg genom en vals så att de fick fram tunna skivor av vete. 

En dag år 1894 kokade vetet över och när bröderna valsade degen blev den till små flingor. Lillebror Kellogg vidareutvecklade flingan genom att koka majs­korn med malt, salt och socker – och fick fram de cornflakes vi har i dag.

Magkur erövrade världen

Coca-Cola kan i dag köpas i över 200 länder.

© Shutterstock

I sitt primitiva laboratorium i Atlanta, Georgia i den amerikanska södern ägnade apotekaren John S. Pemberton dygnets alla vakna timmar åt att utveckla botemedel mot allsköns sjukdomar.

Det stora genombrottet kom år 1885 när Pemberton rörde ihop en mängd hemliga ingredienser, kända som ”Merchandise 7X”, i en trebent mässingsgryta.

Innehållet blev en välsmakande ”medicin” som var avsedd att lindra svår huvudvärk. För att få i gång försäljningen vände sig Pemberton året därpå till apoteket Jacobs’ Pharmacy, för att därifrån distribuera sin nya tonic. 

Apoteket hade en sodavattensmaskin och det gick snabbt upp för dem att medicinen skulle glida ned mycket lättare om man blandade lite kolsyra i vätskan. Coca-Cola var född.

År 1886 sålde Jacobs’ Pharmacy 13 glas Coca-Cola om dagen. I dag är Coca-Cola världens mest globala läskedryck.

Krypskytteförsök gav oss superlim

Harry Coover försökte under andra världskriget att förbättra soldaternas kikarsikten med flytande akryl. Han misslyckades. Det gav inte alls gevären ökad precision och Coover lade snabbt sin uppfinning på is.

Det var först år 1951 som han insåg superlimmets potential. Sedan han råkat limma ihop två kameralinser med den klibbiga massan bad han två tekniker att dela på dem igen. 

Det visade sig vara omöjligt. Under de följande åren arbetade han på att förbättra sin formel – och 1958 kom superlimmet ut på den amerikanska marknaden.

Fuktisolerande tejp blev räddningen

Gaffatejpen föddes i militärens hem­liga korridorer år 1942. 

Uppgiften var att utveckla en stark klisterremsa som kunde försegla ammunitions­kistor och hålla fukten ute. Uppfinningen visade sig snabbt ha många andra användningsområden – exempelvis vid reparationer av plan, fordon och vapen.

Leksak skulle skydda krigsfartyg 

Ursprungligen hade stålfjädern utvecklats för att stabilisera känsliga instrumet ombord på de amerikanska krigsfartygen under andra världskriget. 

Men när ingenjören Richard James råkade putta till fjädern så att den åkte ned från skriv­bordet fick han en ny idé. Han tänkte göra om sin nya uppfinning till en leksak. 

År 1947 hade den så kallade Slinkyn blivit landets mest populära leksak – och pengarna rullade in på Richard James bankkonto.

Barnen i grannskapet var de första som testade trappfjädern Slinky.

© pdx retro

Påtänd av en slump

Egentligen ville den schweiziske kemisten Albert Hofmann bara hitta ett medel mot migrän. I stället lyckades han ta fram ett

ämne som fick folks sinnen att explodera i en orgie av färger och vidunderliga figurer. Hofmann var mannen bakom det hallucinogena ämnet LSD, som i hög grad gjorde det färgstarka 1960-talet ännu färggladare. 

Hans arbete med LSD inleddes 1938 men ämnet fungerade inte. Experimenten skrinlades därför fram till 1943 då kemisten av misstag råkade svälja huvudvärkstabletten.

”Jag såg en oavbruten ström av fantastiska bilder med extraordinära former och ett kalejdoskopiskt färgspel”, berättade Albert Hofmann senare om världens första syratripp. 

Vid ett tillfälle sägs hallucinationerna ha blivit så intensiva att han trodde sig vara besatt av en demon, och att själve Albert Einstein jagade honom med en kökskniv. 

Trots sina van­föreställningar kallade Hofmann senare sin uppfinning för en ”medicin för själen”. Han var övertygad om att LSD skulle kunna ha gynnsamma effekter inom psykoanalysen.

Mikrovågor blev vardagsmat

Å r 1945 arbetade ingenjören Percy Spencer för det amerikanska elektronikföretaget Raytheon, som främst arbetade åt det amerikanska försvaret. 

Företaget tillverkade radarsystem, som sände ut mikrovågor med en frekvens på 2,5 gigahertz.

En dag när Spencer gick förbi ett av företagets radarsystem upptäckte han att den chokladkaka som låg i hans bröstficka började smälta. Percy Spencers nyfikenhet var väckt. Han insåg snart att vatten, fett och stärkelse reagerar på mikrovågor med frekvenser på just omkring 2,5 gigahertz.

En idé tog form och han började experimentera tills han var helt säker på sambanden. 

Det resulterade i att Raytheon utvecklade den första mikrovågsugnen – och tog patent på uppfinningen. Modellen ”RadaRange” var vattenkyld, vägde 340 kilo, var 1,7 meter hög och användes i början endast i storkök.

Misslyckade tester blev männens räddning

Viagra ges till prostata­opererade för att underlätta och påskynda läkningen

© Shutterstock

Sedan år 1998 har det potens­höjande lilla blå pillret Viagra åstadkommit mirakel i sovrummen. Det var dock inte alls

meningen att uppfinningen skulle användas som en kick vid kärleksakten för män med potensproblem. 

Företaget bakom pillret, Pfizer, försökte i själva verket hitta en behandling mot högt blodtryck. Under de kliniska försök som gick fel, upptäckte firman dock att medicinen var ytterst lämpad för att öka trycket någon annanstans.

Därför patenterades Viagra år 1996 som ett medel mot erektionsproblem. Två år senare lanserades det blå pillret på marknaden som ett potens­medel. 

I dag omsätter det potenshöjande undermedlet 12 miljarder kronor om året.

Från atombomber till cykelkedjor

Uppfinnaren Norm Larsen började år 1953 utveckla ett ämne som skulle förhindra att atombomber rostade. Det tog 40 försök

innan WD-40 fanns klart. Larsens nya rostskydd var till en början förbehållet den amerikanska vapen- och rymdfartsindustrin, men år 1958 kom WD-40 ut i butikerna.

I dag används universalmedlet på allt från gnisslande cykel­kedjor till fläckar på spisen.

Farlig dryck slutade som krut

Krutet uppfanns i Kina. Man ville hitta ett elixir som kunde ge evigt liv. 

Mixturen exploderade dock bokstavligen i ansiktet på de kinesiska alkemisterna omkring år 850, och inte helt överraskande blev den kinesiska armén snart intresserade av den dödliga uppfinningen. 

År 1160 produ­cerade kineserna 3,2 miljoner explosiva vapen om året.

Misstag gav hjärtat en stimulator

År 1956 arbetade Wilson Greatbatch med en apparat som skulle fånga upp hjärtrytmer. Han råkade installera en felaktig elektronisk komponent och apparaten började producera elektriska impulser i stället för att spela in dem. 

Greatbatch insåg snart att han hade uppfunnit ett sätt att stimulera hjärtats egna slag. Amerikanen gjorde sin uppfinning mindre, fick patent på den och år 1960 im­planterades den i en människa.

Världens första inopererbara pacemaker byggdes emellertid av svensken Rune Elmqvist. I oktober 1958 opererade Åke Senning, läkare på Karolinska sjukhuset i Solna, in den i en patient. Hjärt­stimulatorn fungerade bara i några timmar men patienten, Arne Larsson, genomgick många fler opera­tioner och blev hela 86 år. 

Kanske är du intresserad av...