Här ser vi en sekvens ur den norska versionen: ”Pingpongballene” från 1949.

Dansk uppfinnare slagen av Kalle Anka

När en dansk uppfinnare söker patent på en metod för att lyfta upp sjunkna skepp får han sitt livs överraskning. Metoden har nämligen redan använts – i Ankeborg.

15 juni 2015 av Ida Buhl

Dansk uppfinnare vinner tävling i Kuwait City

Året är 1964, och de styrande i Kuwait City börjar bli desperata. Ett 2 000 ton tungt lastfartyg med drygt 5 000 levande får ombord har sjunkit i hamnen – som via en avsaltningsanläggning förser hela staden med dricksvatten. Om myndigheterna inte hittar en lösning mycket snart kommer fårkadavren att förorena dricksvattnet.

Stadsledningen i Kuwait City ber omvärlden om hjälp, och snart strömmar förslagen in från både när och fjärran. En idé från den danske uppfinnaren Karl Krøyer anses vara den bästa, och den är lika fantastisk som enkel: enorma mängder fjäderlätta kulor av skumplast ska pumpas in i skeppsvraket och få det att stiga upp till ytan som en kork.

Enkel och effektiv metod

Kulorna, som får namnet ”kröyerkulor”, är Krøyers egen uppfinning och tillverkas på plats i hamnen. Därefter pumpas de ned i fartygsskrovet på havsbottnen via ett rör från ett lastfartyg. Och den osannolika idén fungerar. Sex veckor och 27 miljoner kröyerkulor senare blir skeppet synligt på havsytan i hamnen, och invånarna drar en lättnadens suck.

Nyheten om Krøyers fantastiska uppfinning sprider sig snabbt och snart får den klipske uppfinnaren ett nytt uppdrag. Den här gången är det en skonare utanför Grönlands kust som ska bärgas. Även här visar sig Krøyers skumplast­kulor bli en succé.

Fiffig lösning i Ankeborg

Krøyer börjar söka patent på sin metod, och lyckas i både Storbritannien och Tyskland. Men hos myndigheterna i Nederländerna stöter han på oväntat motstånd. De anställda vid nederländska patentverket är troligen förtjusta i serietidningar; de kommer i alla fall att tänka på att de har sett Krøyers bärgningsmetod förut – i en Kalle Anka-tidning.

Femton år tidigare, år 1949, hade Kalle Anka och hans tre brorsöner lyft upp ett sjunket skepp på nästan precis samma vis. Enda skillnaden är att ankorna inte använde skumplastkulor utan tennisbollar, och den skillnaden är för liten för att Krøyer ska kunna få patent på bärgningsmetoden. För ett patent krävs nämligen att tekniken skiljer sig i grunden från andra, redan kända metoder.

Den som tecknat serien är Carl Barks, som skapat de mest legendariska Kalle Anka-klassikerna genom tiderna. Barks hittade även på en stor del av Ankeborgs persongalleri, bl.a. Farbror Joakim, Alexander Lukas och Björnligan.


Ständigt påmind om andraplatsen

Krøyer tvingas erkänna sig besegrad av en seriefigur. Han tilldelas inget patent i Nederländerna, och därefter får han avslag från alla patentmyndigheter.

Men uppfinnaren får patent på pumpen som för ned kulorna i vraket. Och han är en god förlorare: han tapetserar sitt badrum med förstoringar av den famösa seriestrippen. På så vis glömmer han aldrig att han har blivit besegrad av en anka.

Spielberg och Lucas stal öppningsscen från Kalle


I den första Indiana Jones-filmen, ”Jakten på den försvunna skatten” från 1981, utlöser Indiana en fälla när han stjäl en staty ur ett tempel och tvingas fly undan en rullande sten. Därefter blir han jagad av traktens invånare.

Filmmakarna Steven Spielberg och George Lucas hade inspirerats av Carl Barks Kalle Anka-äventyr. Spielberg hämtade idén till statyn, fällan och stenarna från Farbror Joakim prövar något nytt från 1961, och Lucas fick idén från Farbror Joakim och inkas guld från 1959.

Kalle Anka hittar molekyl 20 år före forskarna

År 1963 publicerade två kända kemis­ter en artikel om en nyligen upptäckt molekyl, CH2, även kallad metylen. I artikeln finns en fotnot som uppmärk­sammar läsaren på att molekylen omtalats tidigare – nämli­gen i tecknaren Carl Barks Kalle Anka-serie The Mad Chemist från 1944.

I serien får Kalle en kolv i huvudet när han ska hjälpa knattarna med ett kemiexperiment. Kalle vaknar upp som genial (och galen) kemist och börjar skapa världens farligaste sprängämne, ”andemit”, där formeln för metylen ingår.

Kanske är du intresserad av...