Konservburken har sitt ursprung i Napoleonkrigen.

9 militära framsteg – som gjort succé i fredstid

Väpnade konflikter har ofta lett fram till tekniska och vetenskapliga framsteg som kommit till nytta i fredstid. Radion, radarn och konservburken utvecklades alla från början för att användas i krig.

15 september 2017 av Jakob Eberhardt / Allt om Historia

1. Konservering

Mat på champagneflaskor – så löd det vinnande för­sla­get i en tävling utlyst av den franske generalen Napoleon Bonaparte i början av 1800-talet. Vinnaren, Nicolas Ap­pert­, hade upptäckt att maten höll sig längre om den hälldes på champagneflaskor som sedan värmdes upp och förseg­­lades.

Napoleon hade utlyst tävlingen eftersom österrikarna under slaget vid Marengo gått till anfall just när de franska soldaterna var upptagna med att skaffa proviant.

9 HISTORISKA BANTNINGSKURER

Med Apperts lösning kunde soldaterna koncentrera sig på att strida. Dessutom var hans konserveringsmetod enkel, billig, och maten kunde transporteras långa sträckor.

Vid ungefär samma tid började den brittiska militären använda metallburkar för att konservera maten.

Den första provsprängningen av en atombomb, juli 1945.

© Getty/All over Press

2. Atombomben

Tusentals vetenskapsmän, ingenjörer­ och tekniker arbetade från 1942 för att utveckla världens första atombomb före tyskarna. Efter bara tre år var bomben klar att släppas över Hiroshi­ma och Naga­saki – med katastrofala följder för civilbefolkningen i de japanska städerna. 

AREA 51 – BASEN FÖR UFO-TEORIERNA

Arbetet med den första atombomben gav dock senare upphov till landvinningar inom medicinsk forskning, exempelvis strålbehandling av cancer. Teknologin bakom magnet­re­so­nans­to­mo­gra­fi – med vilken man kan visa tredimensionella bilder av kroppen – är en annan positiv följd av den första atombomben.

Brittisk radaroperatör under andra världskriget.

© The Art Archive

3. Radartekniken

När tyskt bombflyg i början av andra världskriget an­grep Storbritannien kunde britterna tack vare radarn utnyttja sitt flygvapen optimalt. Radarn hade visserligen varit under utveckling i flera länder sedan slutet av 1800-talet, men det krävdes ett hotande krig för att den brittiska regeringen på 1930-talet skulle få upp ögonen för vetenskapsmannen Robert Watson-Watt och hans talang på området.

NÄR TERRORN NÅDDE SVERIGE: KAPARDRAMA PÅ BULLTOFTA

Principen bakom hans radar påminde mycket om tidigare radar­konstruktioner, men han lyckades göra den praktiskt användbar. Vid andra världskrigets utbrott var britterna därför först med ett effektivt radar­system, vilket på ett väsentligt vis bidrog till segern i slaget om Storbritannien. Under kriget fick radarn både bättre precision och längre räckvidd.

Provflygning av helikoptern Focke-Wulf Fw 61 i Berlin, februari 1938.

© Mary Evans/IBL

4. Helikoptern

1938 genomförde den berömda testpiloten Hanna Reitsch den första flyguppvisningen med världens första fullt styrbara helikopter. 

Samtidigt i USA arbetade även den ryskfödde ingen­jören Igor Sikorsky med att utveckla en helikopter. 1941 satte han världsrekord genom att vara uppe i luften i en timme, trettiotvå minuter och tjugosex sekunder. 

HITLERJUGEND – FOSTRADE TILL NAZISTER

Redan 1944 evakuerades en grupp ameri­kanska soldater med en Sikorsky R-4 ur Burmas djungler och under efterkrigstiden har helikoptern blivit ett oundgängligt redskap i såväl militära som civila sammanhang – för att till exempel undsätta eller evakuera människor.

Amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget.

© Chemical Heritage Foundation

5. Penicillinet

När tusentals allierade soldater rusade iland i franska Normandie på D-dagen 6 juni 1944 förde fältsjukhusen med sig ett preparat som skulle bli efterkrigstidens nya medicinska undermedel: penicillinet.

Forskaren Alexander Fleming hade redan 1928 upptäckt mögelsvampens bakteriedödande verkan. Men varken han eller efterföljande vetenskapsmän hade lyckats med att framställa tillräckligt stora mängder av preparatet. 

I början av 1940-talet betraktade amerikanska regeringen utvecklingen av penicillinet som ett krigsprojekt av högsta vikt och anställde hundratals kemiingenjörer och biokemister för att skynda på forskningen.

8 HISTORISKA SISTA ORD PÅ DÖDSBÄDDEN

Det tog lång tid att utveckla läkemedlet, men när kemisterna i amerikanska Peoria Laboratorium år 1942 kom på idén att bestråla en mögelsvamp lyckades man framställa större kvantiteter penicillin. Först då kunde en egentlig massproduktion påbörjas – till gagn både för soldater och civila med livshotande infektioner.

Den militära positioneringstekniken har lett till bärbara GPS lämpliga för vandring i skog och mark.

6. GPS:n

Kanonskyttarnas behov av ökad träffsäkerhet resulterade på 1500-talet i uppfinningen av teodoliten (ett instrument för att mäta vinklar) och den matematiska metoden triangulering.

Med dessas hjälp kunde kanonskyttarna beräkna avståndet till målet och därmed var projektilen skulle slå ner.

Triangulering ligger även till grund för vår tids GPS (Global Positioning System), moderna kommunikationsnätverk och övervakningssystem.

JAPANERNAS BLUFF VANN SLAGET OM SINGAPORE

Men det finns även andra exempel på när gamla kunskaper kommit till nytta i modern tid. När ingenjörerna vid den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA på 1960-talet beräknade kursen till månen använde de sig av ballistiska erfarenheter från 1700-talets slagfält. Ballistik, läran om ostyrda projektilers rörelse, utvecklades i samband med uppfinningen av kanonen i Västeuropa omkring år 1300.

Charles Coutelle i sin ballong ovanför slagfältet vid Fleurus 1794.

© AKG/Scanpix

7. Luftballongen

Bara drygt tio år efter det att de franska bröderna Montgolfier uppfunnit varmluftsballongen 1783 användes ballonger i militära sammanhang. I slaget vid Fleurus 1794 mellan Frankrike och Österrike kunde den franske ballongfararen Charles Coutelle observera fiendens trupper en timme innan de syntes från marken.

Under amerikanska inbördeskriget 1861–65 och fransk-tyska kriget 1870–71 användes också ballonger. I slutet av 1870-talet upprättade flera länder ballongflygkårer, en sorts föregångare till flygvapen med motoriserade plan.

KRISTINA OCH SEX ANDRA MÄKTIGA DROTTNINGAR

Efter hand togs ballonger i bruk även i vetenskapliga sammanhang. I början av 1900-talet utförde flera olika vetenskapliga organisationer experiment på hög höjd. I samband med ballongflygningar 1912 upptäckte fysikern Victor Hess den strålning från yttre rymden som senare fått beteckningen kosmisk strålning. Än i dag används ballonger i meteorologiska och astronomiska undersökningar.

En familj njuter av sin radio utomhus vid mitten av 1920-talet.

© Bridgeman/IBL

8. Radion

I maj 1897 fick man plötsligt fullt upp inom brittiska flottan. Den månaden demonstrerade nämligen den italienske uppfinnaren Guglielmo Marconi historiens första lyckade radiokommunikation genom att sända radiosignaler över ett avstånd på fem kilometer. 

Britterna var väl medvetna om att deras värsta rivaler, tyskarna, visste vad som var på gång. Därför skyndade man sig genast att erbjuda Marconi att bygga radioapparater åt engelska flottan. 

Trots det lyckades både tyska flottan och sjöstyrkor i andra länder under de följande åren utrusta sina fartyg med radio­system, och under första världskriget blev radiokommunikation en viktig del i krigföringen.

DEN STORA FLYKTEN FRÅN NAZILÄGRET

Under 1920-talet fick radion sitt stora genombrott i det civila samhället, inte minst på grund av de många färdigheter och idéer som de militära radioexperterna som återvände hem efter världskriget satt inne med.

Det dröjde inte länge förrän ytterligare ett praktiskt kommunikationsmedel dök upp: den trådlösa fälttelefonen, som var en korsning mellan en radio och en telefon. Den viktigaste av fälttelefonerna, walkie-talkien, utvecklades i USA under andra världskriget och hade sannolikt betydelse för flera av de allierades segrar.

En mikrovågsugn från 1971.

9. Mikrovågorna

1945 arbetade Percy Spencer med radarforskning inom försvarskoncernen Raytheon. En dag upptäckte han att en chokladbit han hade i fickan hade smält. Han misstänkte att det berodde på de radarvågor han omgav sig med. 

Två år senare fanns den första mikrovågsugnen till salu, men först i slutet av 1960-talet blev apparaterna tillräckligt billiga för vanliga hem.

Kanske är du intresserad av...