Båtsmän ombord på korvetten Saga.

© Krigsarkivet

Så hittar du båtsmännen

Båtsmännen var ryggraden i den svenska flottan från slutet av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Det finns många vägar att hitta mer i arkiven om båtsmännen i släkten. Lars Ericson Wolke guidar oss!

26 maj 2017 av Lars Ericson Wolke / Släkthistoria

Till vardags torpare, men i händelse av krig redo att bemanna örlogsfartyg och ge sig ut i strid. Så såg livet ut för flertalet av de tusentals båtsmän som länge utgjorde basen i den svenska flottan. 

Rotesystemet infördes på 1680-talet och innebar att ett handfull gårdar, en rote, skulle bekosta en båtsman (eller soldat). I mitten av 1800-talet, när ångfartygen kom och ställde högre krav på besättningen, blev rotesystemet förlegat och att mindre i bruk för att avvecklas helt 1887. 

Leta reda på båtsmanskompaniet

Om man vill forska på en båtsman är det bästa att börja med Claes Grills klassiska verk Statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket från 1855 (nyutgiven av Släktforskarförbundet) och leta reda vilket båtsmanskompani som rekryterade sina båtsmän från den aktuella socknen där man har sin anfader. 

SLÄKTFORSKA PÅ BOUPPTECKNINGAR

Efter det är det dags att börja leta efter båtsmannen bland arkivhandlingarna. När inget annat sägs förvaras de arkivserier som nämns i det följande i Krigsarkivet, Stockholm.

Har någon forskat tidigare?

Som vid all släktforskning gäller det naturligtvis att försöka få svar på frågan om någon annan har forskat på ”min” båtsman tidigare. Man ska alltid söka båtsmannen i Centrala soldatregistret och Skånes knektregister som också omfattar Halland. 

Många hembygds- och släktforskarföreningar har också gjort omfattande inventeringar av båtsmän. Ett gott exempel är den cd över båtsmännen i Hallands båda kompanier som har getts ut av Hallands släktforskarförening.

Stockholms stadsarkiv respektive landsarkivet i Lund förvaras arkiven efter Skeppsholmens församling och Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. I dessa var befäl, matroser och deras familjer kyrkobokförda oavsett var i respektive stad de bodde, och här hittar vi de sedvanliga serierna av kyrkböcker.

Ett blekingskt båtsmanskontrakt från 1849. Ofta angavs bland annat betalning och vilka klädespersedlar som roten skulle hålla med.

© Blekingearkivet

I Krigsarkivet

Rullor över båtsmän för 1700- och 1800-talen söks först i samlingen ”Rullor, flottan”, serie I-XIII, på Krigsarkivet. Serie IV omfattar kompanier under Karlskrona station, medan serie XIIIc omfattar kompanier under Stockholms station. 

En del rullor (alltifrån 1680-talet till 1700-talets andra hälft) kan också påträffas på flera platser i Amiralitetskollegiets arkiv och då i synnerhet under Sjömilitiekontoret med de tre avdelningarna ”Regementsskrivaren för båtsmanshållet”, ”Regementsskrivaren för kofferdibåtsmanskompanierna (båtsmän rekryterade bland handelsflottans sjömän) och skeppsgossekåren” samt ”Regementsskrivaren för volontär- och sjöartilleriregementena”.

Örlogsstationernas arkiv

I nästa steg ska man söka rullor i respektive örlogsstations arkiv. De här handlingarna ska inte förväxlas med stationshandlingarna som nämns ovan, dessa har i allmänhet sänts in till den centrala myndigheten, Amiralitetskollegium

SLÄKT MED KNEKT? FORSKA PÅ SOLDATERNA 

I stationernas arkiv förvaras de rullor som blivit kvar där hela tiden från det att de upprättades. Observera att Stockholms stations arkiv är uppdelat på två perioder: till och med 1755 respektive från och med 1756.

För Karlskrona stations del är avdelningen ”Sjömilitiekontoret 2” särskilt givande och för Stockholms stations del avdelningarna ”Kammar-, Sjömilitie- och Varvskontoret” samt ”Räkenskapskontoret”.

Kronobåtsman Johan Fredrik Stenberg vid torpet Stora Jordbrostugan i Sörmland.
Fotot är från 1915. Till vänster på bilden står Stenbergs äldsta son och hans hustru.

© Vagnhärads hembygdsförening

Leta efter förhållningsbok

Det tredje steget vad gäller 1800-talsrullor är att gå till båtsmanskompaniernas bevarade arkiv, fördelade på Karlskrona respektive Stockholms stationer. Häri finner vi olika typer av rullor, torpsyner, kontrakt, orderböcker med mera, det vill säga de motsvarar i många avseenden arméns regementsarkiv.

Särskilt värdefullt är om man finner en ”förhållningsbok” rörande sin förfader. Den var egentligen en rulla som fördes för varje enskild båtsman och som följde denne från kompanichefen iland till fartygschefen ombord på det fartyg där han skulle tjänstgöra. 

SLÄKTFORSKARSKOLAN: EFTERNAMN

Successivt fördes här in stort som smått om hans tjänstgöring: namn, ålder, eventuell tatuering och signalement, sjökommenderingar, stationskommenderingar till lands, eventuella bestraffningar och så vidare. Sådana böcker fördes mellan cirka 1870 och 1900, och är veritabla guldgruvor för forskaren. Dessutom är de väl bevarade, med relativt få luckor.

Kanske ett torpsyneprotokoll?

En hel del handlingar i form av rullor, torpsyneprotokoll med mera förvaras också i landsarkiven, och då främst bland länsstyrelsernas handlingar i respektive landskanslis och landskontors arkiv.

Om man vill följa en särskild båtsmans öden till sjöss, så är Krigsarkivets stora samling Sjöexpeditioner (1642–1873) med dess underavdelningar ”loggböcker” och "skeppsmönsterrullor” den givna utgångspunkten.

Flottans uniformer 1779–1849. 

© Armémuseum

Skeppsmönsterrullor

Medan båtsmanskompaniernas olika mönsterrullor bara ger ytterst korta uppgifter om båtsmännens seglatser i fred lika väl som i krig, så är det just i den senast nämnda serien av skeppsmönsterrullor som man kan hitta mera information. 

En fartygsbesättning formerades nämligen av sjömän från flera olika kompanier, ibland upp till sex eller sju stycken. Den bistra förklaringen är att detta var ett försök till riskspridning – om ett fartyg gick under med man och allt så skulle det inte drabba en handfull socknar extra hårt, utan spridas över en större del av landet. 

Det är därför båtsmanskompaniernas arkiv egentligen bara berättar om verkligheten i land, medan skeppsmönsterrullorna listar fartygsbesättningarna, oavsett från vilka kompanier besättningarna hade formerats.

Detaljerade loggböcker

När man väl vet vilka fartyg ens seglande förfader var ombord på, och när, så är det dags att titta närmare på de nämnda loggböckerna.

Loggboken var fartygschefens dagbok och berättar, ibland nästan timme för timme, om var man har seglat, hur vädret har varit, vilka hamnar man har angjort, om man deltagit i strider, haft sjöbegravning med mera. Loggböckerna är ordnade i bokstavsordning på respektive fartygs namn och därunder i kronologisk ordning. 

BONDELIVETS TITLAR

Luckor finns förvisso i serierna, men en lusläsning av en aktuell loggbok ger en mängd information om vad ens sjömilitäre förfader bör ha varit med om under färder på Östersjön, Nordsjön eller ned mot Medelhavet.

Krigsarkivet berättar om fartygen

I Krigsarkivet finns ett register som, vid sidan av en svällande marinhistorisk litteratur, ger grundläggande kunskap om örlogsfartygens kölsträckning och sjösättning, bestyckning och andra viktiga data. 

Det finns också betydande ritningssamlingar på Krigsarkivet och Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona. På alla tre institutionerna finns också betydande fotosamlingar.

Kanske är du intresserad av...