Skottar introducerade flera sporter i Sverige, bland annat curling. Foto från en curlingmatch i Stockholm 1932 mellan Sverige och Skottland.

© TT

Skottarna fick Göteborg att sjuda

De första skottarna som kom till Sverige var soldater, men på 1700-talet kom entreprenörer och köpmän till Göteborg. Tack vare dem fick vi bland annat Götaverken, Göteborgs kex och Carnegie Porter – och en del nya sporter.

6 maj 2017 av Sara Griberg / Släkthistoria

I Stora Tuna kyrka utanför Borlänge finns en gravsten som avbildar en riddare i full rustning, omringad av en hel rad vapensköldar. Texten berättar att här vilar stoftet av Jacob Näf, ”en skotte av ädel börd”, som dog 1598. Man undrar onekligen hur en skotte hamnade här, i en bygd där man inte förväntar sig att finna annat än släktled efter släktled av dalmasar och kullor.

Även om invandringen inte blev riktigt omfattande förrän under 1900-talet, så har Sverige i alla tider tagit emot grupper av människor från andra länder. Genom nya impulser och kunskaper har de påverkat hur det svenska samhället utvecklats.

En sådan grupp är skottarna, som i flera vågor sökt sig hit, och haft stort inflytande, inte minst för Sveriges utveckling till en industrination.

Kavalleriförband till Erik XIV

Den första vågen av skotska invandrare kom till Sverige som militärer. Under det nordiska sjuårskriget 1563–70 värvade kung Erik XIV tre skotska kavalleriförband, under befälhavarna Willem Cahun, Robert Crichton and Andrew Keith.

De slogs på svensk sida mot danskarna. När kung Johan III några år senare krigade mot ryssarna värvade han cirka fyratusen skotska infanterister som skeppades över till krigsskådeplatsen i nuvarande Estland.

HITTA SLÄKTENS SOLDATER

Det är osäkert hur många av dessa skottar som blev kvar i svensk tjänst, men vi vet att flera av dem bosatte sig i Sverige. En av dem var den ovan nämnde Jacob Neaf (eller Näf) som under några år tjänstgjorde under befälhavaren Andrew Keith.

Mördad i Dalarna

Neaf gifte sig med en köpmansdotter i Stockholm och befordrades snabbt inom den kungliga administrationen. 1583 utnämndes han till ståthållare över Västmanland och Dalarna, och det var under ett uppror bland dalkarlarna, det så kallade Näftåget, som han mördades 1598. Enligt uppgift ska han ha fått skallen kluven av ett svärd.

SELMA LAGERLÖFS LITTERÄRA SLÄKT

En av Neafs döttrar, Maria, gifte sig med riksrådet Johan Skytte som var lärare till Gustav II Adolf. Det var Skytte som på 1630-talet lät uppföra den påkostade gravstenen över sin svärfar i Stora Tuna kyrka. Förutom Neafs egen vapensköld pryddes stenen med vapen från de andra brittiska ätter som Neaf påstod sig vara besläktad med.

Förlusten i slaget vid Culloden 1746 innebar starten på en utvandringsvåg av skotska köpmän och entreprenörer, bland annat till Sverige.

© Royal Collection Trust/Her Majesty Queen Elizabeth II 2014

Belönades med jordagods

Under stormaktstiden värvades ännu fler skottar till den svenska armén. När slaget vid Breitenfeld utkämpades 1631 utgjordes inte mindre än åttio procent av Sveriges armé av utländska förband, varav åtminstone 46 kompanier bestod av skottar. Axel Oxenstierna skrev i ett brev att bland de utländska männen ”är särdeles de av den skotska nationen villige och oförtrutne”.

Hur oförtrutna de än var så dukade merparten av soldaterna under på slagfältet och i sjukdomar. Men av de överlevande utländska officerarna belönades många för sina tjänster med jordagods i Sverige. Flera av skottarna, som till exempel Hamilton, Forbes och Douglas, blev därmed anfäder till svenska släkter.

Kom till Göteborg

Under 1700-talet kom en mer omfattande invandring av skotska köpmän och entreprenörer att äga rum, och de allra flesta slog sig ner i Göteborg. Bakgrunden till migrationsvågen var den politiska situationen i Storbritannien.

HITTA RÄTT BLAND DOMSTOLARNA

1688 hade det Stuartska kungahuset störtats från den engelska tronen och i Skottland fanns många som ville se dem återinsatta. Efter flera misslyckade uppror kom det slutliga nederlaget för dessa så kallade jakobiner vid slaget vid Culloden 1746, där den skotske tronpretendenten, Bonnie Prince Charlie, led ett förkrossande nederlag.

Jakobinerna som stöttat prinsen förföljdes av engelsmännen och fängslades eller avrättades. De som lyckades komma undan gick därför i exil, och många fann en fristad hos landsmän i Göteborg, där det ända sedan stadens grundande på 1600-talet fanns en koloni av skotska handelsmän.

Alexander Keiller grundade 1841 det företag som senare fick namnet Götaverken.

Ostindiska kompaniet

Carl von Linné beskrev på 1740-talet Göteborg så här: ”Staden är folkrik av handlande, seglande, milis, främmande och folk som stöta till från hela landet; varav här är mycken ruljans, så att inbyggarna må väl och äga sköna samt vackert möblerade hus.”

Bland de främmande fanns många skottar. En hel del av dem var knutna till Ostindiska kompaniet som grundats av Niklas Sahlgren och skotten Colin Campbell 1731. Andra drev privata handelshus som sysslade med import av brittiska varor och exporterade svenskt trä och järn.

STORSKIFTET OCH ENSKIFTET FÖRÄNDRADE SVERIGE

I utskeppningslistor för järn vid den här tiden återfinns en mängd skotskklingande efternamn som exempelvis Irvine, Pike, Metcalfe, Abercromby, Ross, Elliot och Duff.

Blockad gynnade skottarna

Under koalitionskrigen 1806–12 införde Napoleon en handelsblockad mot Storbritannien, det så kallade kontinentalsystemet. Sverige stod utanför blockaden och köpmännen i Göteborg kunde under de här åren skapa stora förmögenheter genom att sälja förnödenheter till britterna till skyhöga priser.

Många rika skottar investerade i fabriker av olika slag. Eftersom Storbritannien låg långt före Sverige i industrisammanhang hämtade man ofta yrkeskunniga arbetare från Skottland. William Gibson och Alexander Keiller byggde med hjälp av skotska arbetare upp en mönsterindustri i Jonsered, som så småningom utvecklades till Götaverken.

Arbetare på Carnegieska bruket i Göteborg omkring 1920.

© Göteborgs stadsmuseum

Kex och porter

David Carnegie den yngre köpte Lorentska porter- och sockerbruket som var en av Göteborgs största industrier. Under hela 1800-talet hämtades alla bryggmästare som tjänstgjorde på bruket från Skottland.

Carnegie porter började bryggas 1836 och är Sveriges äldsta registrerade varumärke som ännu är i bruk. Vid 1800-talets slut bidrog skotten Robert Cruickshank med brittisk expertis när han tillsammans med Carl Leopold Berggren startade Göteborgs kexfabrik.

ROLFS ANOR VAR OFFER I HÄXPROCESSERNA

Många av de skotska entreprenörerna gifte in sig i svenska högreståndsfamiljer och blev därmed snabbt accepterade i societeten.

Även om flertalet av skottarna bosatte sig i Göteborg fanns det de som var verksamma även i andra delar av landet. I Stockholm skapade till exempel familjen Tottie en förmögenhet inom grosshandel och tobaksindustri. Den Tottieska malmgården finns numera att beskåda på Skansen.

Skotten Daniel Frazer utvecklade med hjälp av brittiska mekaniker Motalaverken till en ledande industri, och i Norrköping startade Alexander Malcolm en verkstadsindustri som länge var stadens största.

Curling och fotboll

Skottarna satte också sin prägel på det sociala livet och introducerade typiskt brittiska företeelser. I Göteborg grundades The Royal Bachelors’ Club 1769 av bland andra William Chambers, och i Uddevalla introducerade skottarna Jobson, Macfie och Thorburn sporten curling 1846. Det var också brittiska och skotska fabriksarbetare i Göteborg som introducerade fotboll i Sverige.

SIXTEN SPARRES ÖVERGIVNA HUSTRU

Under senare delen av 1800-talet minskade invandringen från Skottland till Sverige efterhand som Kanada, USA och Australien började locka som de stora möjligheternas land.

Men ättlingarna till de tusentals skottar som då redan blivit svenskar är många, och i synnerhet för västsvenskar är det inte osannolikt att det dyker upp en Duff, Gunn eller Mckenzie bland anorna.

Kanske är du intresserad av...