Marie-Antoinettes svenske älskare ville skänka henne en dyrbar tidmätare.

© AKG-Images

Uret var de rikas häftigaste pryl

I slutet av 1700-talet fick en fransk urmakare idolstatus bland Europas berömdheter. Ur blev högsta mode, och det var Abraham-Louis Breguet som tillverkade de vackraste, dyraste och mest avancerade.

2 oktober 2017 av Else Christensen & Marianne Dalsgaard

Abraham-Louis Breguet skulle inte behöva vänta länge på framgången. 

Kort efter att han öppnat sitt urmakeri i Paris år 1769 strömmade beställningarna in – och inte från vem som helst: Ludvig XVI och Marie-­Antoinette av Frankrike, den brittiske kungen ­Georg III, prinsar, prinsessor, grevar, grevinnor och senare tsar Alexander I av Ryssland var några av dem som hänfördes av ­Breguets ur och tävlade om att komma över hans senaste uppfinningar. 

Och ett av uren skulle komma att överträffa alla de andra. 

Inte prenumerant? Köp tidningen här:

Drottningens älskare ville imponera

Breguet var född i Schweiz, men flyttade till Versailles i Frankrike och kom 15 år gammal i urmakarlära. 

Hans mästare imponerades av pojkens naturliga fallenhet, men den unge Breguet ville sam­tidigt studera matematik för att bli en ännu skickligare urmakare. 

Hans ­lärare hade goda kontakter och intro­ducerade Breguet för den mekanik-­intresserade Ludvig XVI. 

Kungen beställde flera ur av den unge urmakaren, och Breguet tog chansen att öppna en egen verkstad. Då var han 22 år.

Ett av de första arbeten som gjorde Breguet känd var ett självuppdragande ur. Han kallade det ”Perpetuelle”, vilket kan översättas med ”evigt”. 

När en person gick omkring med det i fickan drog de små rörelserna upp urverket. Bland andra Marie-Antoinette fascinerades av funktionen och beställde genast ett exemplar. 

I likhet med sin man var hon intresserad av all den senaste mekaniken och förvärvade många olika tidmätare.

År 1782 ville Marie-Antoinettes älskare, den svenske greven Axel von Fersen, överraska henne med ett praktverk till ur. Han beställde en klocka hos Breguet. 

Den skulle ha samtliga på den tiden kända funktioner, tillverkas av de finaste material och få kosta vad det ville. 

Ett sådant ur skulle ta år att tillverka och varken greven eller Breguet hade kunnat föreställa sig att klockan inte skulle vara klar förrän de båda var döda.


Uret består av 823 pyttesmå delar. Klicka för att lära dig mer

Rebell klädd i kvinnokläder

Urmakaren hade högt anseende inom de noblaste kretsarna. Det hindrade honom dock inte från att bli vän med en man av folket. 

Revolutionsledaren Jean Paul ­Marat kom liksom Breguet från Neuchâtel i Schweiz. En aprildag 1793 var de på besök hos en gemensam bekant. 

Revolutionen rasade i Paris och i januari samma år hade Ludvig XVI avrättats. 

Plötsligt bankade det på dörren. Utanför stod en grupp hotfulla politiska motståndare, redo att lyncha revolutionsledaren.

”Ned med Marat”, skrek de, men Breguet tänkte inte överge sin vän. I stället kom han på idén att klä ut Marat till en gammal gumma, och arm i arm lämnade de båda vännerna huset och slapp obemärkta undan.

Två månader senare var det Marats tur att rädda urmakaren. Revolutionen hade hunnit ifatt Breguet, vars namn nu stod på dödslistan. 

Marat varnade sin vän och hjälpte urmakaren att fly till England. Där arbetade Breguet vidare i några år, fick nya ansedda kunder, och vågade senare återvända hem till Paris.

Armbandsuret uppfanns

De tidigare franska köparna var nu alla fängslade ­eller döda, men Breguet hade de rätta kontakterna och snart fick han nya kunder. 

Revolutionen hade inte tagit död på intresset för extravaganta ur.

Napoleon och hans syster, drottning Caroline av Neapel, var några av dem som var förtjusta i Breguet. 

De köpte sammanlagt 34 ur av honom, bland andra världens första armbandsur. Det tunna, ovala uret fästes kring handleden med en rem vävd av hår och guldtråd.

Drottning Marie-Antoinette hade avrättats i oktober 1793. Trots det fortsatte Breguet att arbeta på hennes klocka som han inte hunnit göra färdig före revolutionen. 

Sammanlagt ägnade urmakaren och hans medarbetare 37 år åt att tillverka det komplicerade mästerverket, som gjordes klart år 1827 av Breguets son – fyra år efter faderns död. 

Uret, som Marie-Antoinette aldrig fick se, är i dag världens dyraste, med det oerhörda värdet av 214 miljoner kronor. Det ägs av ett museum i Israel.

Läs mer

 David Salomons: Breguet 1747–1823, London: D. L. Salomonas, 1921.

Kanske är du intresserad av...