De nakna dansarna väckte anstöt när statyn avtäcktes år 1869. Under första världskriget skyddades figurerna med sandsäckar.

Nakna dansare på Paris opera

Parisarna får en första glimt av den nya operan när fasaden avslöjas vid Världsutställningen år 1867. Ilskan över slöseriet med guld och marmor sjuder i staden och det är i synnerhet en grupp nakna, hedniska dansare som får folket att koka av ilska.

Slöseri i Paris väckte vrede

Kejsar Napoleon III önskade sig en praktopera och arkitekt Charles Garnier uppfyllde den önskan. Vid avtäckningen av operans fasad under Världsutställningen år 1867 kokade hela Paris av ilska för att det slösades med förgyllning och den väldiga mängden marmor. Men slöseriet var inte så allvarlig som det såg ut. Med operans skelett av kraftiga balkar och sparrar kunde man nämligen bygga högt och luftigt och samtidigt spara in på de dyrare materialen. Men de ursinniga parisarna kände inte till finesserna.

"Är vår opera en bordell?"

Störst rabalder orsakade emellertid figurgruppen "Dansen" som skapades för fasaden av bildhuggaren Carpeaux. När statyn med sina nio nakna, hedniska dansare avtäcktes den 25 juli 1869 vände den upp och ned på hela Paris.

Garnier skrev senare i Le Nouvel Opéra:

"Gamla män med underfundiga, självbelåtna flin stannade framför figurerna, och unga män log eller sade lustigheter när de passerade. Mödrar skyndade sig bort med sina söner, och hycklare sänkte blicken inför denna orgie av fysiska former."

Garnier fick mängder med hatbrev, "Är l'Académie de musique (operans officiella namn) en bordell?"

Läs mer om den utskällda operan


Läs hela artikeln i Världens Historia nr 7/2014 om Napoleon III:s omdiskuterade opera i Paris

NB! Du måste ha en profil på Världens Historia för att ladda ned artikeln. Det är gratis att skapa den, och det tar bara ett ögonblick. När du klickar på ladda ned-knappen får du möjlighet att skapa en profil.

Kanske är du intresserad av...